Ralph Erskine (1914-2005) var en brittisk arkitekt som bodde och arbetade i Sverige större delen av sitt liv. Ralph Erskine var en av förgrundsgestalterna inom svensk arkitektur under en stor del av 1900-talet. Hans arbete uppmärksammades även internationellt och belönades med flera utmärkelser. Hans arkitektur präglas av hänsyn till miljö och han lät naturen inverka på byggnadernas utformning. Frescatibiblioteket är ett tydligt exempel av detta när det omsorgsfullt rundar den lilla ekdungen intill.

På Campus Frescati har han även skapat Allhuset (1980), Juristernas hus (1991) och Aula Magna (1997).

Bronsskulpturen "Privat Venus" (2002) står i bibliotekets entré, med blicken vänd mot inkommande besökare. 

"Privat Venus" var tidigare placerad utomhus på före detta Lärarhögskolan där den välkomnade studenter och lärare till Campus Konradsberg. Nu får den bo i värmen inomhus och göra detsamma för alla som kommer till Frescatibiblioteket.

I en av bibliotekets ljusgårdar finns "Rationellt beslut taget den 19/4 2014 klockan 11.47 inom loppet av en bråkdels sekund", en trådskulptur av armeringsjärn, med en sammanlagd längd på ca 700 meter. Skulpturen är fäst i en bjälke från en gångbro. 

– Jag ville göra något definitivt av det som var ospecifikt. Skapa platsen för det, istället för att låta det vara osynligt. Armeringsjärnen som utgör skelettet i en huskropp, ett beständigt, fast och hållbart material fick skapa tredimensionella spår, forma platsen och synliggöra döljandet. Det som verkar vagt och obestämt kan behöva få vara fast, självklart och tar plats, precis som en tanke man burit på länge som plötsligt blir ett beslut, har konstnären Leontine Arvidsson sagt om sitt verk.

Ekstrands skulpturinstallation i blandteknik är monterad i en vägghängd plexiglaslåda, placerad i bortre änden av mittgången på entréplanet. Verket visar och skapar skildringar av liv och död, genustillhörighet, makt och våld; ett barockt altarskåp täckt av en mängd fragmentariska objekt.

Den monumentala träskulpturen ”Striden mellan änglar och fåglar” (1972-1974) har sedan 1983 varit placerad i Södra Husets entréhall utanför biblioteket och är efter bibliotekets ombyggnad placerad i en av bibliotekets ljusgårdar på entréplan. 

Övriga skulpturer av Torsten Renqvist är kvar i stora hallen. Det gäller bland annat den omhuldade ”Kängurun” (1978-79) som har blivit en omtyckt träffpunkt för studenter och övriga besökare.

Allt förändras och allt går tillbaka till kretsloppet. Det har Hilda Hellström tagit fasta på när hon i sitt verk berättar kiselalgens historia. Hur de dör, transformeras och ger upphov till nytt liv. Just kisel är kopplat till Stockholm och universitetet på flera sätt. Jacob Berzelius som upptäckte grundämnet kisel var professor vid Karolinska institutet och sekreterare vid Kungl. Vetenskapsakademien. Vid Stockholms universitet finns flera nutida forskningsprojekt som berör kiselalger.

Hilda Hellström arbetar i gränslandet mellan skulptur och konsthantverk, ofta i okonventionella material. Hon arbetar framförallt med gjutprocesser och i hennes arbete finns referenser till geologi, arkeologi och mytologi, vilket innebär att de passar särskilt bra på ett universitet. I arbetsprocessen införlivar hon materialets vilja och lämnar stora delar av processen till tyngdkraften. Hon ser detta som en kritik mot världsbilden som lämnar människan i centrum för alla relationer. 

Konstverket beställdes av Statens konstråd och skapades specifikt för sin plats i bibliotekets ljusgård.