Forskningsprojekt Mot alla odds - framgångsrika skolor i utsatta områden
Skolan i Sverige ska vara likvärdig men var barn och unga bor och i vilken skola de går i har fått en avgörande betydelse för deras möjligheter att nå de nationella kunskapskraven. Två grundskolor som bryter detta mönster väckte forskarnas nyfikenhet.
Nästan dagligen rapporterar media om ett handfallet svenskt utbildningssystem. Skolsegregationen ökar och likvärdigheten i elevers måluppfyllelse mellan olika skolor minskar. Speciellt svårt är det för barn och unga till arbetslösa föräldrar som lever i områden klassade som utsatta, med låg utbildningsnivå eller som avviker från majoritetssamhället på grund av sin etnicitet eller religion.
Projektet ”Mot alla odds” handlar om två grundskolor som ligger i ett område som polismyndigheten beskriver som särskilt utsatt. Men trots sin placering och elevunderlag, och till skillnad från andra jämförbara skolor i området, presterar eleverna här i likhet med det nationella genomsnittet för elever i åk 9.
Varför är dessa skolor framgångsrika? Hur kan vi förstå och förklara deras framgång? Och hur kan dessa förklaringar inspirera andra skolors arbete med skolframgång? Kan vi tala om det i termer av en lokal skoleffekt?
Genom att ge svar på dessa forskningsfrågor kommer projektet att bidra till en nyanserad empirisk och teoretisk förståelse för hur enskilda skolor i utsatta områden hanterar och överskrider skolsegregationens generellt negativa effekter för skolframgång. Resultatet kommer att vara av stort värde för utbildningspolitiskt beslutsfattande samt för skolhuvudmän och pedagoger som står inför liknande utmaningar.
Projektbeskrivning
Vad är det vetenskapliga syftet med projektet?
Projektet syftar till att ge en nyanserad empirisk och teoretisk förståelse för hur enskilda skolor i utsatta områden hanterar och överskrider skolsegregationens generellt negativa effekter för skolframgång. Vi fokuserar på att studera skolkulturer som lokala moteffekter samt i vilka avseenden som skolkulturen även innefattar aktiviteter som skolan gör i samverkan med samhället utanför skolan, till exempel i närområdet.
Vilka är de vetenskapliga frågeställningarna?
Vi utgår från begreppet superdiverse när vi studerar Stockholm som lokal kontext i vårt projekt. Det står för komplexitet i den sociala miljön som har att göra med migrationseffekter.
Ett annat centralt begrepp för oss är konvivialitet, som enkelt uttryckt har att göra med att leva sida vid sida och interagera solidariskt och med öppet sinne i ett komplext socialt sammanhang.
Skolkulturen ser vi som en kulturell struktur av mening och känslor som möjliggör en enhet av olikheter som en inkluderande multikulturell kultur och därmed skapar tillhörighet och öppenhet. Vi kopplar även begreppet institutionellt habitus till skolkulturen och interaktionen mellan skolaktörer. Vi studerar interaktionen och hur aktörerna upplever den samt hur motivation och "commitment" skapas i relation till värden och praktiker i skolkulturen.
Vi undersöker skolkulturen genom följande forskningsfrågor:
- Social interaktion - hur samarbetar skolpersonal med varandra, elever, föräldrar och externa aktörer? Analytiskt fokuserar vi på kommunikation mellan dessa olika skolaktörer, elevers känsla av tillhörighet och skolvardagen som meningsfull sysselsättning.
- Organisation - hur stödjer strukturer i skolan framgång i skolan? Hur sker resursfördelning, tidsplanering, planering av undervisning, aktiviteter utanför läroplan och relationer med hem och skola?
- Skolans värden - hur erkänner skolan olikheter som variationer med likvärdig respektfullt bemötande? Här fokuserar vi på kulturella ideal och normer i de båda skolorna.
Metod
Vi använder oss av etnografisk metod som innebär fältarbete, till exempel deltagande observation och intervjuer. Vår metod innebär också att ta del av dokument som ger möjlighet att fånga den lokala skolkulturen. Det kan handla om både styrdokument för den specifika skolan såväl som lokalt producerade dokument som regler, trivsel, åtgärdsprogram, verksamhetsplaner, verksamhetsberättelser, dokument om hem-skola relationer etcetera.
Vi ska även sammanställa officiell statistik från Skolverkets databas om elevernas meritvärde, betyg och resultat på nationella prov på skolnivå inom kommunen. Även skolornas andel elever som når alla kunskapskraven i alla ämnen samt uppnår behörighet till gymnasiet. Det handlar således om befintliga data på aggregerad nivå fem år tillbaka i tiden samt övrig relevant information som finns i Skolverkets webbaserade statistikdatabas om elevsammansättning med mera från databasen SALSA och Skolinspektionen.
Dessa officiella data utgör grund för vårt urval av skolor och tillhör planeringsfasen av projektet och har även ett kontextualiserande syfte. I planeringsfasen ingår även att vi tar kontakt med skolor och med tjänstemän inom skolförvaltning samt lokalt föreningsliv, för att hitta optimala urvalskriterier.
Fältstudier
Den etnografiska datainsamlingen samt enskilda intervjuer påbörjas i augusti 2023 och pågår cirka ett till ett och ett halvt år. Etnografisk metod innebär fältarbete där forskarna kommer att vara på plats i totalt fem veckor var per termin, totalt cirka 10 veckor utspritt på två terminer.
Vi kommer att följa tre klasser i varje skola, en åk 7-klass, en åk 8-klass och en åk 9-klass. Vi är på plats hela skoldagar, är med på lektioner, raster och pratar med dem som finns i närheten, det vill säga elever, lärare och annan skolpersonal för att få ett varierat och rikt underlag till att förstå skolkulturen. Vi har genom ett strategiskt urval valt ut två skolor utifrån följande kriterier:
- Skolorna ska finnas i ett så kallat utsatt område och vara av områdestyp 1 eller 2, det vill säga områden med socioekonomiska utmaningar, eller gränsa till något sådant område geografiskt enligt Segregationsbarometern.
- Skolresultaten bör ligga i linje med en medelpresterande skola nationellt sett, enligt Skolverkets statistikdatabas.
I etnografisk forskning så skapas data (fältanteckningarna) iterativt, genom en rörelse mellan observation, reflektion och slutsats som skapar en ny fråga eller aspekt. Parallellt låter vi våra teoretiska begrepp och tidigare forskning berika och fördjupa vår förståelse av skolkulturerna. Vi kommer att återrapportera till skolan och klasserna efter att vi är klara med fältarbetet för att redovisa resultat från projektet och under tiden projektet pågår kommer kontaktuppgifter till forskarna göras tillgängliga ifall behov av samtal uppstår.
Internationellt och nationellt samarbete
Projektet understöds av ett långsiktigt utvecklat forskningssamarbete med ett forskningscenter vid sociologiska institutionen vid Yale University i USA, där några av världens ledande kultursociologer arbetar. Detta center har spetskompetens inom forskning om förståelse av mångkulturella samhällen, inkorporering, civilsamhället och har under senare år även börjat intressera sig för utbildningssystemets betydelse. (se publikationslista för S. Lund & A. Lund).
Professor Jeffrey C. Alexander kommer att ingå i referensgruppen och ge stöd till planering och slutförande av projektet. Docent Claire Schiff från Bordeaux University, Centre Emile Durkheim, l'Institut Convergences Migrations ingår också i vår referensgrupp. Schiff har en bakgrund inom antropologi och sociologi från USA och Frankrike. Hon har publicerat kring frågor som rör olika aspekter av invandrarupplevelsen. Hennes speciella expertområde rör anpassningsprocesserna för invandrarungdomar som kommer in i Frankrike, deras relation till och olika erfarenheter från andra generationens minoritetsungdomar.
Det betyder att vår referensgrupp består av forskare med teoretisk, metodologisk och innehållsspecifik expertis.
Publikationer
Carlhed Ydhag, C., Månsson, N. & Osman, A. (2021). Momentums of success, illusio and habitus: high-achieving upper secondary students’ reasons for seeking academic success. International Journal of Educational Research, 109.
Lund, A. (2008). Mellan scen och salong. En kultursociologisk analys av ungdomsteater. Lund: Arkiv förlag.
Lund, S. (2015). School choice, Ethnic Divisions and Symbolic Boundaries. Palgrave Pivot.
Lund, A. & Lund, S. (red.) (2016). Skolframgång i det mångkulturella samhället. Lund: Studentlitteratur.
Lund, S. (2019). Immigrant incorporation in Education: High school students’ negotiation of belonging. In
J.C. Alexander, A. Lund & A. Voyer (eds.). The Nordic Civil sphere. Polity.
Lund, S. (Ed.) (2020). Immigrant incorporation, Education and the boundaries of belonging. New York: Palgrave Pivot.
Lund, S. (2021). Styrd skolintegration för ökad likvärdighet och social sammanhållning. Pedagogisk forskning i Sverige, 26, 54–80.
Osman, A., (2012). In Search of Green Pastures: The onward immigration of Somali-Swedes to Britain. Nordic Journal of Migration Research, 2(2), pp.133–140.
Osman, A., Carlhed Ydhag, C. & Månsson, N. (2020). Recipe for educational success: a study of successful school performance of students from low social cultural background. International Studies of Sociology of Education.
Osman, A. & Månsson, N. (2015). I go to Teachers Conferences, but I do Not Understand What the teacher is saying”: Somali Parents ‘Perception of the Swedish School. International Journal of Multicultural Education. 17(2).
Projektmedlemmar
Projektansvariga
Carina Carlhed Ydhag
Professor/Prefekt
Medlemmar
Anna Lund
Professor i sociologi, ställföreträdande prefekt
Stefan Lund
Professor
Ali Osman
Universitetslektor
Jeffrey C. Alexander
Professor
Claire Schiff
Associate professor
