FOTO: ANGEL NIETO

Studien är ett samarbete mellan forskare från Schweiz och Sverige, och är författad av Daniel Oesch, Université de Lausanne, Oliver Lipps, FORS, Roujman Shahbazian, Uppsala universitet och SOFI, Erik Bihagen, SOFI, samt Katy Morris, SOFI och Université de Lausanne.

–Det finns ett stort behov av användbara mått för forskning där inkomstdata saknas eller är bristfälliga. Genom att rangordna yrken efter deras inkomstpotential kan OEP ge en uppfattning om individers nuvarande inkomster men även om deras tidigare eller även framtida inkomster. Det senare genom att yrkeskoda yrkesaspirationer, säger Katy Morris, en av medförfattarna.

Ett nytt och transparent mått

Till skillnad från äldre skalor som väger samman utbildning, inkomst och ålder i svårtolkade index, bygger OEP på ett enda och lättbegripligt mått: medianlönen för heltidsanställda inom ett yrke. Den uttrycks som en percentil i inkomstfördelningen. Ett yrke med värdet 75 innebär alltså att det ligger över 75 procent av alla heltidsarbetande i inkomstfördelningen.

–OEP mäter inte individens faktiska inkomst, utan den typiska inkomstpotentialen i ett visst yrke. En jurist som arbetar ideellt får fortfarande ett högt OEP, eftersom yrket i snitt är välbetalt. På motsvarande sätt har en lastbilschaufför ett lägre OEP även om personen i fråga jobbar mycket övertid, säger Erik Bihagen, en av medförfattarna.

Måttet bygger på nationella survey- och registerdata från fem länder – däribland Sverige – och visar att yrkeshierarkier är anmärkningsvärt stabila över tid och mellan länder. Därför går det att använda en gemensam internationell skala, som enkelt kan skapas i Stata (crosswalk) och R (DIGCLASS).

–OEP är stabila över tid och mellan länder. Det visar att samhällen belönar yrken på liknande sätt, oavsett kontext, säger Morris.

Enkelt att använda – även utanför akademin

Till skillnad från tidigare yrkesbaserade index, som ISEI eller SIOPS, är OEP både enklare att tolka och lättare att använda i praktiken. Måttet anger till exempel att förskole- och lågstadielärare ligger på percentil 47 och läkare på percentil 91, vilket direkt indikerar yrkets typiska placering i inkomstfördelningen.

–Ett stort problem med existerande index är att de är svårtolkade och sällan används utanför sociologin. Vi tror att OEP kan bli ett verktyg även för ekonomer, statsvetare, journalister och myndigheter, säger Roujman Shahbazian, en av medförfattarna.

Relevans för ojämlikhet och rörlighet

OEP kan användas för att studera social rörlighet mellan generationer, men fungerar även för att analysera karriärer och unga personers framtidsdrömmar med en tydlig koppling till inkomstfördelningen även när inkomstdata saknas.

–Vi ser det som ett nytt verktyg i verktygslådan för forskare som vill förstå hur livschanser fördelas. Det är enkelt, tydligt och bygger på tillgängliga data, avslutar Bihagen.

Mer om studien

Studien är fackgranskad och publicerad i European Sociological Review.

Syftet med studien är att utveckla ett nytt, enkelt och intuitivt mått på yrkens position i den sociala hierarkin, baserat på yrkets inkomstpotential, alltså den typiska inkomsten för heltidsarbetande inom ett visst yrke, uttryckt i percentiler i befolkningens totala inkomstfördelning. Till exempel: ett yrke med ett OEP-värde på 80 innebär att dess medianinkomst ligger över 80 procent av övriga heltidsarbetandes.

För att konstruera måttet användes stora, representativa datamaterial från fem västeuropeiska länder: Sverige, Tyskland, Storbritannien, Schweiz och USA. I Sverige bygger data på administrativa register för perioden 1970–2021. För att göra internationella jämförelser möjliga, översattes varje lands yrkeskoder till den internationella standarden ISCO-88 och ISCO-08, på fyra olika detaljnivåer (1–4 siffror). Den slutliga OEP-skalan är baserad på heltidsanställda mellan 25 och 60 år.

Kontakt

Erik Bihagen, Institutet för social forskning (SOFI), Stockholms universitet

Katy Morris, Institutet för social forskning (SOFI), Stockholms universitet