Foto: Mostphotos

En omfattande studie om arbetskraftsinvandring till Sverige från tredjeland, av Erik Sjödin vid Institutet för social forskning vid Stockholms universitet och Mattias Engdahl, forskare i nationalekonomi vid IFAU, ger en djupare insikt i arbetskraftsinvandrarnas situation på arbetsmarknaden. Studien bygger på data gällande de som varit folkbokförda från perioden 2000–2023 och lyfter fram både framgångar och betydande utmaningar.

En central upptäckt är att medan de flesta arbetskraftsinvandrare klarar sig väl och har inkomster som överstiger kärnarbetskraftens, finns det en stor grupp som inte har några förvärvsinkomster alls. Denna grupp utgör en femtedel av arbetskraftsinvandrarna som kommit efter 2008 års reform.

– Det mest överraskande fyndet är att en så pass stor andel av de som kommit hit för att arbeta inte har några synliga inkomster, säger Erik Sjödin. Vi kan bara spekulera i hur denna grupp försörjer sig, eftersom de heller inte får bidrag i någon större utsträckning.

En liberal reform med oväntade konsekvenser

Erik Sjödin. Foto: Anna Palmqvist

2008 års reform av arbetskraftsinvandringen, som ofta beskrivs som en av världens mest liberala regleringar, ändrade fokus från statlig prövning av behovet av arbetskraft till arbetsgivares efterfrågan. Det ledde till en markant ökning av arbetskraftsinvandrare, men har också fört med sig oväntade utmaningar.

– Regleringen är designad för att möta behovet av arbetskraft och möjliggöra försörjning. Men när en så stor del av arbetskraftsinvandrarna står utan inkomst, måste vi ställa oss frågan om systemet verkligen fungerar som det är tänkt, säger Erik Sjödin
Behov av ökade kontroller

Ett viktigt resultat av studien är att regleringen, som har setts över flera gånger sedan 2008, behöver skärpas ytterligare för att säkerställa att alla arbetskraftsinvandrare arbetar i enlighet med sina arbetstillstånd. Erik Sjödin lyfter fram behovet av ökad kontroll av invandrarnas arbetssituation: 

– Det är nödvändigt att vi kan följa upp och säkerställa att arbetstillstånden inte bara är ett formellt krav, utan också att de som kommer hit för att arbeta verkligen har sysselsättning som möjliggör försörjning.

Arbetskraftsinvandringens dubbla natur

Studien visar även på de framgångarna för många arbetskraftsinvandrare. De flesta som kommit efter reformen har etablerat sig väl på arbetsmarknaden, ofta med högre inkomster än den inhemska arbetskraftens snitt. Samtidigt har många av dem börjat arbeta på arbetsplatser där majoriteten av de anställda också är utrikes födda.
Sjödin betonar dock att den dubbla naturen i arbetskraftsinvandringen är något som måste beaktas framöver:

– Det är tydligt att arbetskraftsinvandrare både fyller viktiga luckor i arbetsmarknaden och att en del är i utsatta positioner. Vi behöver ett system som bättre kan fånga upp båda dessa aspekter.

Framtiden för arbetskraftsinvandringen

Forskarna rekommenderar att svenska myndigheter ser över och förstärker sina mekanismer för uppföljning av arbetskraftsinvandrares anställningar och inkomster. En av de viktigaste frågorna för framtiden är att säkerställa att alla invandrare som kommer till Sverige under arbetskraftsinvandringssystemet verkligen får möjlighet att försörja sig i Sverige

– Vi behöver en mer tillförlitlig kontroll och uppföljning av arbetskraftsinvandringen. Det är inte hållbart att så många saknar inkomster, samtidigt som de har arbetstillstånd, avslutar Erik Sjödin.

Läs mer

Hela studien finns här.

Mer om Erik Sjödin