Varm gemenskap när BioGeo fyllde 50
Sydostlig kuling och hällregn – vädret i Stockholm den 11 september 2025 var verkligen gräsligt. Men i Aula Magna var stämningen varm och förväntansfull. Drygt 350 personer hade samlats för att fira att det är femtio år sedan Biogeolinjen startade. Det var studenter och lärare och mängder av alumner, och från alla de 51 årskullarna. Vilken återträff!
Firandet i Aula Magna inleddes med en timmes mingel innan vi hälsades välkomna av Regina Lindborg, som är programansvarig för BioGeo. Sen följde en rad presentationer där tre lärare och sju alumner intog talarstolen. Lärarna talade om olika aspekter på själva utbildningen och alumnerna om sina karriärer. Moderator var Birgitta Åkerman, välkänd för hela publiken eftersom hon varit studievägledare i biologi lika länge som BioGeo funnits.
Bosse Eknert om utbildningens tillkomst och utveckling
Bosse Eknert, som själv gått BioGeo, var först av talarna. Han beskrev hur ett ökande behov av personal med kompetens på miljöområdet ledde till att Biogeolinjen startade hösten 1975. Linjen var på många sätt banbrytande och den blev snabbt en succé med högt söktryck. Utbildningen finns fortfarande kvar, nu som Kandidatprogram i biogeovetenskap, och med samma upplägg: en unik kombination av kurser i biologi och geovetenskap, omfattande fältavsnitt och en tydlig yrkesinriktning mot natur- och miljövård. Förkunskapskravet är också detsamma, dvs både naturvetenskaplig och samhällsvetenskaplig inriktning på gymnasiet ger behörighet.
Men äras den som äras bör! Att BioGeo över huvud taget skapades – och blev en sådan framgång – berodde mest av allt på två framsynta lärare vid SU: naturgeografen Pelle Tonell och zooekologen Björn Ganning. Bosse betonade att det var detta radarpar som stod bakom förslaget att skapa linjen, de planerade hela dess uppläggning och de undervisade på BioGeo i många år, ofta tillsammans. Pelle gick tyvärr bort redan 1988 och Bosse tog då över som BioGeo-ansvarig på geosidan. Björn är pensionär och var tyvärr förhindrad att delta i jubileumsfirandet men sände en hälsning till publiken genom Birgitta.
Micke Tedengren om akvatiska miljöer och cykliska processer
Micke Tedengren har också undervisat på BioGeo i många år, mest i fält: marinekologi på Tjärnö och brackvattenekologi på Askö. Han betonade i sitt tal fördelarna med att arbeta i akvatiska miljöer och därefter fördjupade han sig i Hollings modell för ekosystems adaptiva cykler. Med den modellen som utgångspunkt reflekterade han över studentens utveckling under utbildningen, arbetsmarknadens svängningar och tja, livets upp- och nergångar i största allmänhet.
Helle Skånes om Biogeo-karriären och Biogeo-andan
Efter Mickes utsvävningar fördes vi tillbaka till ordningen av Helle Skånes, BioGeo-alumn, lärare och dagens ”festgeneral”. Hon har undersökt vad det har blivit av dem som tagit ut examen på BioGeo. Inte alla förstås, för de är över tusen personer, men 445 av dem har hon lyckats hitta på LinkedIn mm. Av dem arbetar så många som hälften inom offentlig sektor (kommunekologer, handläggare med mera). En fjärdedel arbetar inom privat sektor (ofta som konsulter) medan resten arbetar med annat, framför allt forskning och undervisning inom akademin.
Helle talade också om BioGeo-andan, som är en sammanhållning utöver det vanliga. När man delat ljuvt och lett i tre år, ofta dygnet runt, kan man ju inte utan vidare klippa av banden med kurskamraterna. ”De var ju min familj”, som någon sa. Så BioGeo-alumnerna har varit fantastiska med att hålla kontakt under åren. Först med hjälp av en handskriven matrikel, senare en Yahoo-lista och numera i en Facebook-grupp med 750 medlemmar. Tala om nätverk!
Alumnerna om sina karriärer
De sju alumnerna hade valts ut så att det skulle bli en från varje decennium som BioGeo funnits. De medverkande var Sylvia Dovlén och Aili Käärik (1970-talet), Ruona Burman (80-talet), Didrik Vanhoenacker (90-talet), Robin Blomdin (00-talet), Daria Kolodyazhnaya (10-talet) och Hugo Ekerby (20-talet). Sylvia, Aili och Ruona har avslutat sina karriärer medan Hugo är, som han själv sa, ”alldeles nykläckt” så han har bara hunnit med två korta projektanställningar.
När alumnerna berättade om sina karriärer stämde bilden väldigt bra med den översikt som Helle presenterat en stund tidigare: offentlig sektor dominerade. Några exempel är att Sylvia arbetat som kommunekolog på Stockholms stad, Aili på Planverket och EU-kommissionen och Ruona på Länsstyrelsen och Miljödepartementet. Att ”skrivbordsbiologer” kan hamna mitt i hetluften vet Ruona, som också arbetat med rovdjursfrågor (läs varg) på Naturvårdsverket.
Fyra av alumnerna valde att disputera: Didrik och Robin vid SU, Sylvia vid KTH och Aili vid UBC i Vancouver, Kanada. Sylvia blev kvar i akademin men flyttade från KTH till SLU och Robin har nu ett lektorat på Linköpings universitet. Didrik och Aili lämnade akademin efter disputationen.
Läraryrket lockar många på BioGeo och Didrik skaffade sig behörighet som lärare. Fast när han erbjöds jobbet som jourhavande biolog på Riksmuseet valde han det i stället för lärarbanan. Att svara på frågor från den nyfikna allmänheten är ju också en form av undervisning.
BioGeo-alumner i privat sektor jobbar ofta som konsulter, Daria är ett exempel. Hon är marinbiolog och gruppchef på WSP, ett stort globalt konsultföretag, och flera av hennes kollegor är också BioGeo-alumner.
Varför BioGeo?
När man hör om BioGeo-alumners spännande karriärer kan man lätt få för sig att deras val av utbildning var självklart, men det stämmer inte alltid. Inte för någon av talarna var BioGeo ett givet val, inte ens när ett tidigt naturintresse fanns med i bilden. För flera av alumnerna har möjligheten att komma in från samhällsvetenskaplig linje haft avgörande betydelse. Personliga samtal med lärare har också hjälpt när osäkerhet och skoltrötthet gjort valet svårt.
Men ingen ångrar sitt val, tvärtom. Här kommer avslutningsvis några citat från alumnerna:
- Evolutionär ekologi gav en ny förståelse för livet och världen och allt!
- Vad jag verkligen tagit med mig från BioGeo är förmågan att läsa landskap.
- Jag har fått oförglömliga naturupplevelser och hittat vägen till mitt drömyrke.
- Jag har fått fantastiska vänskaper och ett enormt kontaktnät.
- BioGeo öppnade en hel värld av nya tänkbara jobb för mig.
Efterfest i Geohuset
Men firandet var inte slut, långt därifrån. Alla gästerna i Aulan blåste över till Geohuset och ytterligare några tillkom. I Geohuset väntade en dignande buffé med något för varje smak: bröd med goda röror, grönsaker, ostar och kallskuret, allt i egen regi utan inhyrd proffshjälp. Folk slog sig ner där det fanns plats, glada kurskamrater satt i små och stora grupper. Ett bildspel som alumnerna själva bidragit med fick många att minnas fältdagar i vått och torrt; ytterligare foton och andra tidsdokument fanns på uppställda skärmar.
Ett uppskattat inslag var försäljningen av jubileumssaker. Inför jubileet hade Helle och hennes medarbetare tagit fram en hel kollektion: två olika tygkassar, en vikkåsa, ett tygmärke och ett klistermärke. Tygkassarna hade designats av Linn Andersson Linder och märket av Marika Wennbom, båda BioGeo-alumner. Och försäljningen var populär; mer än 300 personer köpte en eller flera jubileumssaker.
Stämningen var härlig och många stannade länge för att hinna träffa så många gamla kurskamrater som möjligt; först en timme efter midnatt gick de sista. Bland dem var förstås Helle och hennes stab av medarbetare som nu, efter månader av förberedelser, kan se tillbaka på ett perfekt genomfört jubileum. Tack!
Efterbeställning av jubileumssaker
Senast uppdaterad: 7 oktober 2025
Sidansvarig: Institutionen för biologisk grundutbildning