Expedition Arctic Ocean 2025/blogginlägg 5: Vi är själva nu, temperaturen sjunker och ny is bildas
Nu har fyra veckor gått av vårt äventyr i Arktis och det är mindre än två veckor kvar. Man kan märka att alla börjat inse det och reagerar olika; en del genom att ignorera det och andra tänker på det hela tiden. Överlag så är stämningen mycket bra ombord, men det blir naturligtvis speciellt att komma tillbaka hem. Alla ser fram emot det men vill ända stanna kvar tillsammans.

Sedan den senaste rapporten har vi skilts från den kanadensiska isbrytaren Luis S. St. Laurent, vår följeslagare från första dagen. En morgon i veckan som var, svängde hon mot babord och försvann in i dimman – så nu är vi helt själva.
En morgon i veckan som var, svängde hon mot babord och försvann in i dimman – så nu är vi helt själva.
Just nu har vi stannat, inte alls så långt från Nordpolen, för att ta oceanografiska prover och göra mätningar;' Det kanske är den sista riktiga forskningsstationen* på detta vis eftersom det inte är säkert att det finns tid att stanna någon fler gång. Vi har ju en fast tid att hålla i Longyearbyen. Arbetet i olika projekt är olika och en del, t.ex. Meteorologi, genomför sina mätningar kontinuerligt under hela resan.
Annat, som till exempel att ta sedimentprover, kräver att fartyget stannar helt. Vissa projekt kan – om vädret tillåter – använda helikoptern för att flyga ut och hämta isprover eller mäta i havsvattnet från ett isflak, medan Oden fortsätter utan att behöva stanna.

Gruppen som studerar primärproduktion och biokemi kombinerar bägge metoderna. De processar massor av vattenprover från olika mätningar och från isborrkärnor. Men de analyserar också kontinuerligt vatten från Odens havsvattenintag ungefär 8 meter under ytan.** Dessutom genomför de olika experiment i små bassänger ute på däck, som kan köras mellan arbetena med forskningsstationer. Mycket vatten behöver filtreras för att få fram användbara prover eftersom koncentrationerna av vissa algarter kan vara mycket låg.
Vädret den senaste veckan har fortsatt vara mest ostadigt, med dimma och några oväder. En förändring har vi tydligt sett – sommaren tog slut och hösten började mitt i veckan. Ofta är den här typen av säsongsförändringar abrupta i Arktis; temperaturen föll plötsligt från minus två till minus sex grader när en kallfront passerade, och sedan dess har den inte varit över minus två igen. All nederbörd från de senaste vädersystemen har varit snö; inget mer regn. Men den synligaste förändringen är att ny havsis nu bildas i öppet vatten överallt runt omkring oss. Solen kom dock äntligen fram mellan dimbankarna en halv dag under veckan och gjorde underverk med allas humör.
(Michael Tjernström, 8 september 2025)


*Forskningsstation
En "forskningsstation" (engelska "Research Station") kan dels vara en plats som hela fartyget stannat på där diverse aktivitet bryter ut, dels vara ett isflak till vilket man flugit ut med helikoptern. Det kan vara betydelsefullt var det är, beroende på vilken vetenskap som är på gång; t.ex. sedimentprover är platsspecifika. Havsvatten kan vara det också, men mer sällan luften. Det kan också vara mer slumpmässigt var man är; det som är gemensamt för "forskningsstationer" är att det arbete man vill göra kräver en stabil platform som inte rör sig (särskilt mycket, för här uppe vid Arktis rör sig isen, om än ganska sakta), så det går inte att göra medan fartyget rör sig.
**Vattnet hämtas
Vattnet hämtas i skrovet 8 meter ned, men kommer ut i ett antal vanliga vattenkranar inne i det permanenta huvudlabbet på fördäck.
Isbrytaren Oden har seglat iväg mot Arktis för att kartlägga havsbotten. Ombord finns 21 doktorander från olika länder på en forskarskola där praktiskt arbete kombineras med föreläsningar. Följ deras resa här – varje vecka rapporterar Michael Tjernström från Oden. Han är professor emeritus i meteorologi vid Stockholms universitet med gedigen erfarenhet av arktiska expeditioner och ansvarig för forskningsskolan.
Blogg och fler artiklar om AO25-expeditionen
Senast uppdaterad: 8 september 2025
Sidansvarig: MISU