Forskningsämne Klimatdynamik och klimatförändringar

Interaktioner mellan aerosolpartiklar och tropiska konvektiva moln är en stor källa till osäkerhet i den vetenskapliga förståelsen av klimatförändringar. AC3S kommer att använda nya observationsdata och numeriska modeller för att möta denna utmaning.

Globala kustsystem lider å ena sidan allvarligt av ett varmare klimat och andra mänskliga påtryckningar och å andra sidan har deras potential för att mildra klimatförändringarna genom sin höga förmåga att ta bort koldioxid från luften framhållits, särskilt i växtbeklädda områden såsom mangroveskogar, sjögräsbäddar, sältor och tidvattenslätter.

Polarområdena är särskilt känsliga för klimatförändringar och uppvärmningen i Arktis sker mer än dubbelt så snabbt som på resten av jorden. Effekterna av uppvärmningen är tydliga, exempelvis sker en dramatisk minskning av havsisens yta och tjocklek.

Projektet ARTofMELT (Atmospheric rivers and the onset of sea ice melt 2023) är centrerat kring en expedition ombord på den svenska forskningsisbrytaren Oden till centrala Arktiska oceanen i maj och juni 2023, ledd av professor Michael Tjernström (Meteorologiska institutionen) och universitetslektor Paul Zieger (Institutionen för miljövetenskap).

CRiceS - Climate Relevant interactions and feedbacks: the key role of sea ice and Snow in the polar and global climate system

FORCeS - Constrained aerosol forcing for improved climate projections

Projektet FuturMARES mål är att tillhandahålla socialt och ekonomiskt livskraftiga åtgärder och strategier till stöd för naturbaserade lösningar för anpassning och begränsning av klimatförändringar.

Projektet är en del av ett Marie Skłodowska-Curie Innovative Training Network (ITN) med namnet iMIRACLI (innovative MachIne leaRning to constrain Aerosol-cloud CLimate Impacts), finansierat av EU. I projektet studeras hur aerosoler påverkar de arktiska moln som består av både vatten och is.

MOCCHA (Microbiology-Ocean-Cloud-Coupling – in the High Arctic) – ARCTIC OCEAN 2018 var en internationell och tvärvetenskaplig forskningsexpedition till den centrala arktiska havsbassängen under sommaren 2018.

Östersjön är starkt påverkad av sitt avrinningsområde och har en mer komplex pH-dynamik än öppna hav. I det här forskningsprojektet görs modellsimuleringar över Östersjöns försurning för att bredda förståelsen av den pågående försurningen såväl som att förbättra förmågan att förutspå framtida förändringar.

Kan moln i polarområdena dämpa den globala uppvärmningen? Den rådande uppfattningen säger att moln förstärker ytuppvärmningen i polarområdena men att deras inverkan på nettoenergibudgeten högst upp i atmosfären, och därmed det globala klimatet, är antingen liten eller avkylande.

Molnen i tropikerna och medelbreddgraderna bidrar ungefär lika mycket till den globala molnåterkopplingen. Det finns dock ingen accepterad förklaring till varför den i medelbreddgraderna är positiv eller vilka mekanismer som bestämmer dess magnitud.

TRIACID-projektet har kartlagt de senaste fyrtio årens försurningstrender i Östersjön. Projektet har beskrivit rumslig variation och trender i Östersjöns pH-status och identifierat de huvudsakliga orsakerna till förändrade pH-värden.

De tröskeleffekter (engelska 'tipping points') som tidigare föreslagits skulle kunna leda till en kollaps av den tropiska regnskogens system involverar positiva återkopplingsprocesser. Trots detta har Amazonas regnskog varit förvånansvärt motståndskraftig mot även väldigt stora klimatförändringar.

Östersjöobservatoriet för studiet av kustekosystem och klimatförändring (CoastClim) är en ny satsning på forskningsinfrastruktur på Askölaboratoriet, som kopplar marin biodiversitets- och klimatforskning, för att för första gången kvantifiera produktionen av växthusgaser och aerosoler från olika habitat i kustzonen.