Stockholms universitet

Sex forskare delar på 175 miljoner från Wallenbergstiftelse

Betydelsen av Arktis metanutsläpp för klimatet, hur materia formas och bryts ner, evolutionära skiften i växtriket och nya effektiva metoder för att få fram bioaktiva substanser som löser framtidens behov av läkemedel och avancerad elektronik. Det är några exempel på grundforskning vid Stockholms universitet som beviljats medel av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.

Porträtt på sex forskare som fått forskningsmedel från KAW
Helen Coxall, professor i marin mikropaleontologi vid Institutionen för geologiska vetenskaper, Kálmán J Szabó, professor vid Institutionen för organisk kemi, Örjan Gustafsson, professor i biogeokemi vid Institutionen för miljövetenskap och Bolincentret för klimatforskning, Tanja Slotte, professor i ekologisk genomik vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik, Matthew Hayes, docent i astrofysik vid Institutionen för astronomi och Henning Schmidt, professor i atomfysik vid Fysikum. Foto: Rickard Kilström, KAW, Jonas Enander, Anette Jansson-Bougt

 

– Det är fantastiskt roligt att Stockholms universitet i år har fått rekordmånga projektbidrag beviljade av stiftelsen, säger Lena Mäler, vicerektor för det naturvetenskapliga området vid Stockholms universitet.

 

Framtida vetenskapliga genombrott

Stiftelsen delar varje år ut forskningsmedel inom områdena medicin, naturvetenskap och teknik, till forskningsprojekt som bedömts ha så hög vetenskaplig potentialhåll att de har möjlighet att leda till framtida vetenskapliga genombrott. Varje projekt utvärderas av en grupp internationella experter inom respektive område.

Årets forskningsprojekt vid Stockholms universitet finns inom marin mikropaleontologi, atomär, molekylär och optisk fysik, organisk kemi, astrofysik, evolutionsgenomik och miljövetenskap.

 

Kvitto på kvalitet

– Det är extra kul att bidragen spänner över alla våra forskningsmiljöer och att samtliga sektioner inom det naturvetenskapliga området har beviljats bidrag. Vi ser det som ett kvitto på att universitetets arbete med ansökningar ger utdelning, men framför allt på att forskningen inom det naturvetenskapliga området vid Stockholms universitet håller en mycket hög kvalitet, säger Lena Mäler.

Läs artiklar om forskningsprojekten:

Inflöde av atlantvatten i Arktis hotar Grönlands isar Helen Coxall, professor i marin mikropaleontologi vid Institutionen för geologiska vetenskaper

Att bilda och bryta molekylära bindningar – i rymden och i laboratoriet Henning Schmidt, professor i atomfysik vid Fysikum

Ny metod för asymmetrisk katalys bäddar för framtidens material och mediciner Kálmán J Szabó, professor vid Institutionen för organisk kemi

Ljuset från de första stjärnorna elektrifierade universum Matthew Hayes, docent i astrofysik vid Institutionen för astronomi

Hur ritar evolutionära övergångar om spelplanen för pollenevolution? Tanja Slotte, professor i ekologisk genomik vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik

De undersöker risken för ökande metanutsläpp från arktiska grundhav Örjan Gustafsson, professor i biogeokemi vid Institutionen för miljövetenskap och Bolincentret för klimatforskning

 

Fler forskare som får medel

Mika Sipponen, Johan Carlström, Vladimir Krasnov och Andreas Rydh vid Stockholms universitet är även medsökande till två forskningsprojekt vid KTH som fått forskningsmedel:
Läs mer om forskningsprojekteten

Fredrik Ronquist, professor vid Zoologiska institutionen får även forskningsmedel till projektet ”DarkTree: Charting the Dark Regions of the Insect Tree Using Computer Vision, Genomics, and Probabilistic Machine Learning” vid Naturhistoriska riksmuseet.

Läs mer om forskningsprojektet

 

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse

Sedan 2011, då Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse inrättade projektanslagsformen, fram till 2024 har 303 projekt med en sammanlagd budget om 8,3 miljarder kronor beviljats.

Läs mer om Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse

Tema
Astronomi och kosmologi - Temasida DNA-forskning - Temasida Fysik - Temasida Geologi, geografi och landskap - Temasida Kemi - Temasida Livsvetenskaper - Temasida SciLifeLab - Temasida Växter, djur och natur - Temasida Klimat och miljö - Temasida Atmosfär och väder - Temasida Hållbar kemi - Temasida
Forskargrupper
DESIREE

Avdelningen för atomfysik bedriver experimentell forskning inom atomär kollisionsfysik som behandlar interaktioner mellan positivt och negativt laddade atomjoner, molekylära joner som fullerener, polycykliska aromatiska kolväten (PAH), biomolekyler och kluster.

DESIREE - experimentell forskning inom atomär kollisionsfysik
Läs mer om
Kalman Szabos grupp

Huvudintresset för Szabó-gruppen är utveckling av selektiv syntes med användning av övergångsmetallkatalys och organokatalys som främst riktar in sig på fluor- och borinnehållande organiska molekyler.

SzaboGroupPic
Läs mer om
Galaxgruppen

Forskare vid institutionen utför observationer från optiska våglängder till radiovåglängder, kombinerade med modellering, för att förstå hur galaxer bildades och utvecklades.

galax
Läs mer om
Grupp Slotte

Grupp Slotte använder storskaliga genomiska data för att besvara klassiska evolutionära frågor, främst vad gäller växters reproduktionssystem och supergeners evolution.

supergene
Läs mer om

Senast uppdaterad: 17 oktober 2024

Sidansvarig: Kommunikationsavdelningen

eventNewsArticle

standard-article

false

{
  "dimensions": [
    {
      "id": "department.categorydimension.subject",
      "name": "Global categories",
      "enumerable": true,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "department.categorydimension.tag.Keywords",
      "name": "Keywords",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "department.categorydimension.tag.Person",
      "name": "Person",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "department.categorydimension.tag.Tag",
      "name": "Tag",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "localcategorytree.su.se",
      "name": "Lokala kategorier för www.su.se",
      "enumerable": true,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Category",
      "name": "Globala kategorier Nyheter (Webb 2021)",
      "enumerable": true,
      "entities": [
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.Category.forskning_nyheter",
          "name": "Forskning",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        },
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.Category.om_oss_nyheter",
          "name": "Om universitetet",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        }
      ],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Label",
      "name": "Tema (Webb 2021)",
      "enumerable": true,
      "entities": [
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.Label.Astronomi",
          "name": "Astronomi och kosmologi",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        },
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.Label.DNA",
          "name": "DNA-forskning",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        },
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.Label.Fysik",
          "name": "Fysik",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        },
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.Label.geologi_geografi_landskap",
          "name": "Geologi, geografi och landskap",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        },
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.Label.Kemi",
          "name": "Kemi",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        },
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.Label.LivsVet",
          "name": "Livsvetenskaper",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        },
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.etikett.scilifelab",
          "name": "SciLifeLab",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        },
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.Label.Växter",
          "name": "Växter, djur och natur",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        },
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.Label.examen",
          "name": "Klimat och miljö",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        },
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.Label.Atmosfar",
          "name": "Atmosfär och väder",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        },
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.etikett.gronkemi",
          "name": "Hållbar kemi",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        }
      ],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Label.en",
      "name": "Themes (Webb 2021)",
      "enumerable": true,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Keyword",
      "name": "Keywords (Webb 2021)",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    }
  ]
}