Bildkälla: Magda Ehlers från Pexels

Marie Gustafsson Sendén, forskare i socialpsykologi med fokus på genus, kön och språk, medverkar med sin expertis i Dagens Nyheter (DN). Artikeln handlar om ifall kvinnor och män kommunicerar på olika sätt och tar upp vanliga förutfattade meningar kring vad som är typiskt manligt och kvinnligt när det gäller språket. En vanlig föreställning är till exempel att kvinnor pratar mer än män i en relation. En annan uppfattning är att män uttrycker sig mer direkt och kvinnor mer indirekt. Marie Gustafsson Sendén framhåller att skillnaderna mellan könen i sättet att tala är mindre än vad som ofta antas. 

Mer lika än olika

Marie Gustafsson Sendén har gått igenom vilka vetenskapliga studier som finns i ämnet och ser sammantaget inte att dessa påvisar några stora skillnader mellan kvinnor och män. Studier som tittar på kopplingen mellan språk och genus har inte kunnat säkerställa några stora skillnader mellan könen. Snarare är det makt och normer som påverkar hur en person uttrycker sig än könstillhörighet, enligt Marie Gustafsson Sendén.

– Personer som har mycket makt behöver inte ägna sig åt subtila budskap eller kommunikation på samma sätt som människor som inte har makt. 

En studie som nämns i DN-artikeln beskriver att kvinnor och män har olika ”mål” med kommunikation, och att kvinnor är mer intresserade av det som sägs mellan raderna.

Studier visar också att både kvinnor och män beter sig mer könsstereotypiskt i blandade grupper och med personer de inte känner.

– Könsnormer gör att kvinnor och män socialiseras olika och kvinnor tränas i att vara mer relationsorienterade medan män/pojkar kan få mer träning i att vara uppgiftsorienterade och självständiga. I en kommunikation kan det då betyda att kvinnor tänker på vad det som händer i relationen genom kommunikationen medan män tänker på vad som ska göras. Men observera att detta är förväntningar snarare än något som finns hos kvinnor och män, säger Marie Gustafsson Sendén.

Studiernas upplägg viktigt

Hur går dessa studier till rent praktiskt?

Bildkälla: Miguel Á. Padriñán från Pexels

– Inom socialpsykologin görs ofta experiment. En del experiment har till exempel testat om kvinnor uttrycker sig mer osäkert än män. Då är det viktigt att tänka på vad är det de ska prata om, med vem ska de prata och så vidare. Man kan få fram att kvinnor uttrycker sig mer osäkert än män om man ser till att de ska prata om ett område som stereotypiskt associeras med manlig kunskap. Men om både kvinnor och män ska prata om något som associeras med kvinnlig kunskap så försvinner skillnaderna och det är istället män som uttrycker sig mer osäkert. Inte så förvånande, men det belyser hur viktigt det är att uppgiften som kvinnor och män gör inte är könskodad i sig. Studier visar också att både kvinnor och män beter sig mer könsstereotypiskt i blandade grupper och med personer de inte känner.

– En annan typ av experiment som gjorts är att kvinnor och män går omkring med en bandspelare på sig som slumpvis samlar in tal – i de studierna fann inte heller några skillnader i hur mycket kvinnor och män pratar. Däremot finns det stora individuella variationer, vissa personer pratar mer och andra mindre. Men det är inga skillnader på gruppnivå mellan män och kvinnor. 

Varför finns det här behovet av att peka på skillnader mellan könen och varför förväntas det vara skillnader, tror du? 

– Människor kategoriserar och kön är en väldigt enkel kategoriseringsprincip. Beroende på hur mycket ett samhälle fokuserar på kön, till exempel om kön är väldigt framträdande i språket som i franskan, eller beroende på hur mycket individer använder kön som en central kategoriseringsprincip, desto mer sannolikt är det att kön blir en kategoriseringsprincip även när kön inte är det som förklarar skillnader.

Marie Gustafsson Sendén

Vilken frågeställning kopplat till detta ämne skulle du vilja studera ännu mer?

– Det finns så mycket att studera! Jag är inte specifikt intresserad av könsskillnadsforskning, det jag tycker är spännande är mer när våra uppfattningar förändras för att vi tror att något förhåller sig på ett specifikt sätt. 

– Till exempel studerar en av mina doktorander hur kvinnor och män kan bli olika motiverade att söka ett jobb – eller tro sig ha kompetens för att jobb beroende på om en text skrivs med ord som associeras med manlighet eller kvinnlighet. Jag är intresserad av forskning som kan bidra till ökad jämställdhet mellan kvinnor och män och lika bedömningar.

Läs mer om Marie Gustafsson Sendén

Läs artikeln i DN (bakom betalvägg)