Ny internetbaserad metod för att behandla tonårsdepression

Många tonåringar lider av depressioner som kan leda till svårigheter senare i livet. Kognitiv beteendeterapi på nätet är en vanlig behandling vid depression, men alla blir inte hjälpta och fler tillgängliga alternativ behövs. En ny psykodynamisk terapi via internet står sig väl mot en beprövad internetbaserad KBT vid tonårsdepression. Det visar en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Lancet Digital Health utförd av ett stort internationellt forskarlag bestående av bland andra Jakob Mechler, Karin Lindqvist och Björn Philips vid Psykologiska institutionen.

Forskarna har jämfört internetbaserad psykodynamisk terapi (IPDT) med internetbaserad kognitiv beteendeterapi (IKBT) som behandlingsmetod vid tonårsdepression. Studien finansierades av Kavlifonden och gjordes i samarbete med Linköpings universitet, som har utvecklat plattformen och KBT-behandlingen som användes i studien. Studien är den första större i sitt slag som jämför IKBT med IPDT. I och med forskningsprojektet ERiCA (www.erica.nu) som studien ingick i så utvecklades den allra första psykodynamiska internetbehandlingen för ungdomar med depression. 

Egentlig depression:

Egentlig depression är diagnostisk term för mer allvarliga kliniska former av nedstämdhet, som leder till lidande och minskad funktion. Vanliga symptom är minskat intresse/lust, skuldkänslor/mindervärdeskänslor, sömnsvårigheter, ibland självmordstankar.

 

Skillnaden mellan KBT och PDT:

KBT och PDT är två olika teoretiska inriktningar inom psykologi där även behandlingsmetod skiljer sig åt.

KBT – Kognitiv beteendeterapi – utgår från att det går att påverka och förändra tankar, beteende och känslor genom att lära om mönster. I terapin arbetar man både med att förändra tankemönster och att identifiera beteenden som bidrar till det depressiva måendet för att öka de beteenden som bidrar till ett bättre mående.

PDT – Psykodynamisk terapi – betonar vikten av de psykiska symptomens bakgrund i omedvetna känslor och tankar. I terapin bearbetar du saker du har varit med om, och känslor du tidigare undvikit, för att förstå dig själv bättre eller för att kunna bryta återkommande negativa relationsmönster.

Internetbaserade KBT-behandlingar erbjuds av de flesta regioner i landet.

 

En viktig studie

Tidigare forskning har visat att ungefär hälften blir bättre av IKBT.  Men även om behandlingen är effektiv och har starkt forskningsstöd så är det en betydande andel patienter som inte förbättras tillräckligt. Det saknas även tidigare forskning på hur IPDT hjälper ungdomar som mår dåligt.

– Studien är relevant för att många tonåringar lider av depression och det behövs internetbaserad behandling för deprimerade ungdomar då det är lättillgängligt och många ungdomar föredrar det, säger Björn Philips.

– Det finns behandlingsalternativ men särskilt för ungdomar är forskningen fortfarande begränsad. Därför behövs alternativ för patienter som kanske inte svarat på IKBT eller som själva önskar en behandling med ett annat fokus och en annan förklaringsmodell, fortsätter Karin Lindqvist.

 

En studie på lika villkor

De två olika terapiformerna, IPDT och IKBT, har studerats på samma villkor. Forskargruppen innehåller experter inom både PDT och KBT.

– Vi har ansträngt oss för att balansera behandlingsgrupperna när det gäller till exempel handledningstid och kontaktfrekvens med patienter. Det enda som skiljde sig mellan dem var just innehållet i behandlingarna, berättar Karin Lindqvist.

I studien deltog 272 personer i åldrarna 15–19 år. Hälften fick gå i IKBT och den andra halvan i IPDT.

Ungdomarna som deltog i studien kom från hela Sverige och en del hade långt till närmsta vårdenhet. De rekryterades bland annat via annonser i sociala medier och kontakt med skolor. Först säkerställdes att deltagarna hade tillståndet egentlig depression och inga andra primära psykiska diagnoser. Sedan fick de under tio veckor delta i en KBT- eller PDT-behandling över internet som till största delen bestod av självhjälp med kontakt med terapeut varje vecka.

Tonåring sitter på sitt rum med dator i knät
Foto: cottonbro från Pexels
 

Fullgod effekt av båda terapierna

IKBT bestod av uppgifter för att förstå de psykiska mekanismerna bakom måendet och lära sig olika sätt att agera för att må bättre. I IPDT uppmuntrades deltagarna istället till att reflektera över vilka underliggande känslomässiga konflikter som bidrar till depressionen.

Under och efter behandlingen undersöktes effekten genom uppföljning av tonåringarnas mående. Först och främst mättes förändringar i depressionsnivån via självskattningstest, men man följde även upp förekomsten av ångestsymtom samt förmågan till känsloreglering och självmedkänsla.

Studien visade att de båda behandlingarna hade likvärdig och god effekt för ungdomar med depression, vilket också forskarna trodde men ville pröva genom studien.

– Vår hypotes var att effekten av IPDT skulle vara fullt jämförbar med den av IKBT, men samtidigt har just den KBT-behandlingen vi använder i studien haft väldigt goda resultat i tidigare studier. Nu blev ändå resultatet som vi trott vilket var glädjande eftersom fler effektiva behandlingar är bra för patienterna, berättar Jakob Mechler.

 

Bredare utbud av behandlingar kan hjälpa fler

Nu vill forskarna att studien ska bidra till att vården kan erbjuda både IPDT och IKBT till ungdomar med depression, samt att behandlingarna av tonårsdepression erbjuds på ett lättillgängligt sätt med låg tröskel. Med fler behandlingar som har stöd i forskning kan patienterna också välja behandling efter vad de själva tror passar dem eller rekommenderas behandling av yrkespersoner som gjort en kvalificerad bedömning.

– Vi hoppas att fortsatt forskning, från oss själva och andra, ska leda till större kunskap om vilken person som är hjälpt av vilken behandling. Vi skulle vilja utveckla IPDT för ungdomar med andra typer av psykiska problem än depression och utvärdera effekten av dessa behandlingar, säger Björn Philips.

Slutligen, vad tyckte egentligen tonåringarna själva om att delta i studien?

– Många ungdomar uppskattade att de kunde genomföra behandlingen på sina egna villkor, att de slapp gå till en skolkurator eller söka till en lokal BUP-mottagning. För många är just det kopplat till känslor av skam. På det här sättet kunde de fatta ett eget beslut och genomföra behandlingen när och där det passade dem. Många beskrev också att de skapade ett starkt band till sin terapeut och det var tydligt att det blev en viktig relation, även om allt skedde över internet, säger Karin Lindqvist.

– Något som förvånade mig var hur engagerade många ungdomar var i sina behandlingar, det kräver ändå ganska mycket av de som deltar i internetbaserad behandling. De ska läsa självhjälpsmaterial, genomföra övningar och i vår studie också chatta med sin behandlare. Även om aktiviteten varierar så ser vi över lag ett stort engagemang att följa behandlingen. Det är imponerande, inte minst då många av dem varit deprimerade under väldigt lång tid, avslutar Jakob Mechler.
 

 

Läs mer om ERiCA-projektet


Läs artikeln i Lancet Digital Health