Robert Johansson disputerar för andra gången
Med en bakgrund i både psykologi och datavetenskap har forskaren Robert Johansson tagit sig an utmaningen att skriva en andra avhandling. Resultatet är en ny interdisciplinär ansats som kan öppna dörrar till framtidens intelligenta system och ge nya insikter i mänsklig psykologi.
Robert Johanssons avhandling har titeln Empirical Studies in Machine Psychology och handlar om hur maskinpsykologi kan bidra till AI-utvecklingen.
Hur kommer det sig att du valt att skriva en till avhandling och i ämnet datavetenskap på det?

– Jag hade en magisterexamen i datavetenskap från tiden före psykologutbildningen och har i snart 20 år haft idén att psykologiska angreppssätt skulle kunna vara väldigt värdefulla för utvecklingen av Artificiell Generell Intelligens – det vill säga att skapa maskiner som kan tänka så som människor tänker. Jag höll på med andra saker under flera år, men under hösten 2012 fick jag en idé om en simulatormiljö att träna psykoterapi på virtuella patienter. Det ledde tillbaka till idéerna om att skapa AI utifrån psykologiska teorier. Jag tror det var sommaren 2015 som jag sedan bestämde mig för att jag verkligen ville försöka göra det. Då mailade jag Arne Jönsson i Linköping som sedan blev min handledare på den senaste avhandlingen. Han har sedan dag ett varit otroligt hjälpsam och stödjande.
Hur fungerar det att skriva en andra avhandling och disputera på nytt?
– Det svåraste skulle jag säga är att bli antagen till forskarutbildningen. Under 2016 var jag på väg att bli antagen som industridoktorand men finansiären drog sig ur - men jag blev ändå antagen genom ett administrativt misstag, bästa tänkbara utfall! Själva arbetet med en andra avhandling är såklart delvis lättare en andra gång - och jag fick tillgodoräkna mig många kurser. Med det sagt så är det ju alltid speciellt att gå in "okunnig" i ett helt nytt ämne.
Det har varit en av de mest givande saker jag har gjort i hela mitt liv
Vad handlar avhandlingen om? Går det att sammanfatta med tre ord?
– Maskinpsykologi = Inlärningspsykologi + NARS. Lite längre: jag har utvecklat maskinpsykologi, en interdisciplinär ansats till frågan om Artificiell Generell Intelligens som integrerar inlärningspsykologi med AI-modellen NARS som är en viss typ av så kallad adaptiv artificiell intelligens.
Vad är kopplingen mellan psykologi och datavetenskap?
– Ett sätt att definiera vad psykologi är, är att det är läran om interaktioner mellan organismer och deras omgivning. För att beskriva sådana interaktioner och systematik i detta behövs abstraktioner. Matematiken är läran om sådana abstraktioner, och datavetenskap kan sägas vara en förlängning av matematiken. Med datavetenskap går det att skapa system som tar samma roll som organismer i interaktion med omgivningen. Maskinpsykologi är ett sätt att samtidigt studera vilka mekanismer som behövs i sådana system, och vilka interaktioner som leder till vilka former av psykologiska händelser.

Har du lyckats förstå människor bättre nu? Eller maskiner?
– Just för tillfället är det bara maskiner jag har förstått bättre skulle jag säga. Men skämt åsido, jag tror denna typ av forskning i ett längre perspektiv innebär att det går att lära oss oändligt mycket om mänsklig psykologi.

Vad är det bästa respektive det värsta med att skriva en avhandling? Och hur gick disputationen?
– Det bästa är att på ett avgränsat sätt ägna sig åt ett större projekt under längre tid – det har varit en av de mest givande saker jag har gjort i hela mitt liv. Det absolut värsta är att balansera det med allt annat som pågår. Disputationen var helt fantastisk! Jag hade kognitionsforskaren Christian Balkenius från Lund som opponent och vi hade en lång och mycket djupgående diskussion. Jag skulle vilja påstå att vi diskuterade som två jämlikar, så som jag verkligen tycker forskning ska diskuteras.

Har du några bra tips till nuvarande doktorander?
– Bli klar i tid – detta är bara ett steg på vägen. Med det sagt: Följ dina intressen. Stanna upp vid det som intresserar dig. Utforska dina egna idéer. Skriv ner dina idéer som research proposals och diskutera dem med dina kollegor.
Blir det tredje gången gillt? Vilket ämne skulle du då välja?
– Det skulle i så fall bli i matematik. Jag har en magisterexamen i det också och har en särskild kärlek till området som kallas kombinatorik – där jag också har skrivit en artikel. Är det för nära datavetenskap så har jag också funderat på att doktorera i konst och följer utlysningarna av doktorandtjänster på Konstfack!
Vad ska du göra nu?
– Jag har precis avslutat kursen i Maskinpsykologi här på SU där 60 personer blivit godkända i första omgången – och jag har fått massor av positiv feedback vilket varit oändligt roligt. Det jag skulle vilja göra med det är att skriva om avhandlingen till en bok som kan användas för liknande kurser. Jag och mina kollegor har massor med spännande forskningidéer vi utforskar. Just i skrivande stund är jag på en workshop i Storbritannien där vi idag hoppas lösa ett problem om hur så kallad stimulusekvivalens kan uppstå i ett AI-system – det har vi försökt knäcka i snart sju år!
Läs mer om kursen Maskinpsykologi (ges igen till höstterminen 2025.)
Senast uppdaterad: 6 februari 2025
Sidansvarig: Psykologiska institutionen