Stockholms universitet
Psykologiska institutionen

Tre frågor om vittnesmål och minneshämtning

Vittnesmål från ögonvittnen utgör vanligt förekommande bevismaterial i rättsfall, samtidigt innebär minnets felbarhet att ögonvittnen kan missta sig i sin minnesåterkallning.

– Det finns en risk att oskyldiga kan dömas om vittnen minns fel och därför är det viktigt att undersöka detta.

Det menar forskaren Philip Gustafsson, som den 26 maj disputerade på sin doktorsavhandling med titeln "Retrieval effort and accuracy in eyewitness testimony". 

I sin avhandling har Philip försökt bidra till förbättringar av bedömningar gällande korrektheten i vittnens minnesåterkallelser och tittat specifikt på vilken betydelse olika uttryck för ansträngning har.

Hör Philip berätta mer i videon ”Tre frågor om vittnesmål och minneshämtning”.

 
 

Enkelt framplockade minnen oftare korrekta

Detalj (illustration av ett öga) från avhandlingens omslagsida.
Avhandlingsframsida (detalj).

Philips avhandling bygger på tidigare forskning som påvisat ett negativt samband mellan ansträngning i återkallning och minnets korrekthet – att enkelt framplockade minnen oftare är korrekta – och utforskar detta samband vidare i fråga om vittnesmål från ögonvittnen till en händelse.

Avhandlingen består av tre studier där deltagare fick se en fiktiv brottsfilm och sedan återkalla händelsen eller fick läsa vittnesmål och ombads bedöma korrektheten i påståendena. Studierna visade att ansträngning i minnesåterkallning var mer vanligt förekommande i återkallning av felaktiga minnen jämfört med återkallning av korrekta minnen.

– Avhandlingen bidrar med evidens som tar oss närmare en verksam metod för att bedöma korrektheten i vittnesmål från ögonvittnen.
 

Läs mer om avhandlingen

Läs mer om Philip Gustafsson

Senast uppdaterad: 12 september 2024

Sidansvarig: Psykologiska institutionen

eventNewsArticle

standard-article

false

{
  "dimensions": [
    {
      "id": "department.categorydimension.subject",
      "name": "Global categories",
      "enumerable": true,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "department.categorydimension.tag.Keywords",
      "name": "Keywords",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "department.categorydimension.tag.Person",
      "name": "Person",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "department.categorydimension.tag.Tag",
      "name": "Tag",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Category",
      "name": "Globala kategorier Nyheter (Webb 2021)",
      "enumerable": true,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Label",
      "name": "Tema (Webb 2021)",
      "enumerable": true,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Label.en",
      "name": "Themes (Webb 2021)",
      "enumerable": true,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Keyword",
      "name": "Keywords (Webb 2021)",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "Psykologiska.lokala.kat",
      "name": "Lokala kategorier Psykologiska",
      "enumerable": true,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    }
  ]
}