Barnkultur I
Är du intresserad av kultur för barn, barns rätt till kultur och förutsättningarna för barns kulturkonsumtion och kulturutövande? Är du nyfiken på varför så många vuxna har åsikter om vad barn tar del av för kultur, varför viss barnkultur anses bättre än annan och vad barn själva har för tankar om kultur? Då är ämnet Barnkultur något för dig!
Barnkultur I
Vad är barnkultur egentligen - och enligt vem? I den här introducerande kursen diskuteras och problematiseras begreppet barnkultur ur flera olika perspektiv. Du får verktyg för att analysera estetiska uttryck för barn, du tränar ditt kritiska tänkande och får kunskap om barns rättigheter och möjligheter att ta del av kulturlivet.
Kursen tar upp begrepp som barnkultur, barnsyn och barnperspektiv. Du kommer att analysera och kritiskt diskutera estetiska uttryck som teater, film och litteratur samt problematisera barns lek och kamratkulturer med utgångspunkt i den kultur barn möter i sin vardag.
-
Kursupplägg
HT24: v. 36-03 (2/9–19/1) helfart, campus
Kursbeskrivningar:
Kursbeskrivning Barns rätt till kultur i teori och praktik HT24 (108 Kb)
Kursbeskrivning Kultur för barn HT24 (339 Kb)
Kursbeskrivning Barndomshistoria och kulturarv HT24 (118 Kb)
Hösten 2024 har Barnkultur I en ny kursplan. Om du läst Barnkultur I före 2024 och inte avslutat dina studier och vill läsa klart, vänligen kontakta oss på cbk@barnkultur.su.se
Delkurser
Barnkultur I består av fyra delkurser:
1. Barns rätt till kultur i teori och praktik
Barn har rätt till det kulturella och konstnärliga livet! Barn och unga både möter kultur och är med och skapar kultur i olika offentliga miljöer såsom stadsrum, lekparker, bibliotek och museer samt via institutioner, exempelvis skola, förskola, fritidshem och kulturskola. I de här offentliga miljöerna så möts barns och vuxnas perspektiv på vad barn och unga bör göra och vara. I den här delkursen får du lära dig mer om barns rätt till kultur och villkor för barns deltagande i kulturella praktiker. I delkursen introduceras ämnet barnkultur och centrala begrepp som barnkultur, barnsyn och barnperspektiv diskuteras. Vidare studeras också (barn)kulturpolitik på nationell, regional och kommunal nivå samt vilka utmaningar rätten till kultur möter i olika praktiker.
2. Kultur för barn
I den här delkursen kommer du att diskutera och analysera kultur för barn såsom litteratur, teater och film. Delkursen introducerar och problematiserar också begreppet kultur och dess olika innebörder. Kursen ger dig kunskap om estetiska uttryck inom barnkultur och fokus ligger på vuxenproducerad kultur för barn. Både konstnärlig och marknadsorienterad kultur behandlas. I delkursen analyseras och diskuteras estetiska uttryck såsom litteratur, scenkonst, film och tv, musik och visuell kultur för barn utifrån praktiska exempel.
3. Lek och språk i barnkulturen
Lek, språk och barnkultur - hur hänger det ihop? I den här delkursen får du lära dig mer om hur barns utveckling och barns lek, samspel och kommunikation hänger samman. Du får lära dig mer om viktiga begrepp som ofta används i relation till barn som socialisation, kompetens, aktörskap och litteracitet. Barn utvecklas genom samspel med sin omvärld och i det samspelet är kommunikativa praktiker centrala. Estetiska uttryck såsom bild, musik och rörelse diskuteras för att fördjupa förståelsen för barns meningsskapande och utveckling.
4 Barndomshistoria och kulturarv
I denna delkurs diskuterar vi frågor som hur synen på barn och barnkultur förändrats över tid, och på vilket sätt barns livsvillkor påverkats och sett olika ut. Genom att fördjupa oss i filosofer och pedagoger som varit viktiga genom barndomens historia granskar vi vad som ansetts vara viktigt för barn under uppväxten. Därigenom kan dagens barnsyn sättas i perspektiv. Med begrepp som kulturav, barnsyn, fostran och makt analyserar studenterna ett valt barnkulturellt exempel, ett arbete som läggs fram i en mindre uppsats.
Samtliga delkurser går att läsa som fristående kurser om 7,5 hp. För att läsa mer om upplägget för de fristående kurserna läs vidare på respektive kurshemsidan: Barns rätt till kultur i teori och praktik, Kultur för barn, Lek och språk i barnkulturen, Barndomshistoria och kulturarv.
Undervisning
Undervisningen består av föreläsningar, seminarium, studiebesök, grupphandledning och grupparbeten.
Examination
Kursen examineras genom individuella skriftliga uppgifter, redovisning av grupparbeten, och examinerande seminarium.
Examinator
Ylva Lorentzon: ylva.lorentzon@buv.su.se
-
Schema
Schema finns tillgängligt senast en månad före kursstart. Vi rekommenderar inte utskrift av scheman då vissa ändringar kan ske. Vid kursstart meddelar utbildningsansvarig institution var du hittar ditt schema under utbildningen. -
Kurslitteratur
Observera att kurslitteraturen kan ändras fram till två månader före kursstart. -
Kursrapporter
Kursrapport delkurs 3 HT21.
-
Mer information
Centrum för barnkulturforskning
Kursen anordnas av Centrum för barnkulturforskning (CBK), som tillhör Barn och ungdomsvetenskapliga institutionen.
Centrum för barnkulturforskning inrättades vid Stockholms universitet 1980 som ett särskilt centrum med uppgift att befrämja kunskap och forskning i ämnesområdet barnkultur.
På barnkultur.su.se kan du läsa mer information om vår organisation.
Arbetsmarknad och karriär
Studenter som läst barnkultur arbetar exempelvis inom:
- tjänstemannayrken som tillexempel handläggare, strateg, utredare, samordnare, verksamhetsutvecklare och liknande
- konst-/museipedagogik
- bibliotekspedagogik
- bokförlag, som förläggare eller redaktörer
- teater- /scenkonstproduktion
Flera har fortsatt till forskarutbildning i närliggande ämnen och arbetar som forskare.
Det är också möjligt att studera barnkultur som fortbildning. Vi har återkommande studenter med exempelvis lärar- eller förskollärarbakgrund och studenter med bakgrund i praktiska/konstnärliga utbildningar.
Efter kursen
Om du vill fördjupa dina kurser i ämnet barnkultur så har vi både kurser och program på grund- och avancerad nivå.
Program på grundnivå
Vill du använda din kurs Barnkultur I i en examen kan du läsa vårt kandidatprogram. För mer information om hur du kan tillgodoräkna kursen in i programmet vänligen kontakta oss.Kandidatprogram i barn, kultur och samhälle, 180hp
Kurser på grundnivå
Barnkultur III, kandidatkurs, 30 hp
Program på avancerad nivå
Magisterprogrammet i barnkultur, 60 hp
Kurser på anvcerad nivå
Våra kurser på avancerad nivå riktar sig till dig som är magister -, master- eller forskarstuderande eller som är yrkesverksam inom olika barnrättsrelaterade områden.Barns och ungas rättigheter som tvärvetenskapligt område, 7,5hp
Barn och kultur i retorik och policy, 7,5 hp
Barnkonsekvensanalys i beslut som rör barn - avancerad nivå, 7,5hp
-
Möt oss
Möt våra studenter
Intervju med Sara Grip, barnkulturstudent, Centrum för barnkulturforskning (CBK)
Sara Grip studerar på kulturvetarprogrammet och har valt barnkultur som huvudämne. Läs mer om varför hon valde barnkultur, hur hon upplever sina studier och vad hon har för drömmar och planer för framtiden.
Vi började terminen med att prata om barndom och vad barnkultur är, och lite om kulturarv, om barnsyn och barnperspektiv, vilket var en bra grund för allt som har med det ämnet att göra.
- Jag läser ett program som heter Kulturvetarprogrammet vilket innebär att jag väljer ett huvudämne och så har jag en förberedande kurs och en avslutande kurs. Jag är intresserad av kultursektorn och vill jobba med teater, så jag trodde att jag ville läsa teatervetenskap, men det var så tråkigt. Så hade jag en fantastisk föreläsning med Rebecca Brinch, teatervetare och lärare på teatervetenskapen på SU, om just barnteater och då kände jag att det är ju det här jag måste göra. Det är inte om gamla gubbar jag ska läsa, utan om barn och barns rätt till kultur.
- Jag jobbar som församlingspedagog i Svenska kyrkan, så jag har jobbat med barn i tre år och innan dess varit aktiv inom ungdomsförbund, så det är kändes naturligt med mitt intresse för barn och barns kultur.
Hur var det att börja studera?
- Det kändes helt rätt på alla plan att börja läsa barnkultur. Vi började terminen med att prata om barndom och vad barnkultur är, och lite om kulturarv, om barnsyn och barnperspektiv, vilket var en bra grund för allt som har med det ämnet att göra. Det gav ett helt nytt perspektiv på precis allt i samhället. Det går inte att undvika att se barnens del i samhället nu, vilket är väldigt spännande. Att få den insikten. Vi gjorde även ett spännande grupparbete om viktiga personer som kämpat för barnens rättigheter, bland annat Astrid Lindgren, Ellen Key och Alice Tegnér. Examinationen på kurserna är för det mesta att vi skriver tentor, men det ingår också en hel del grupparbeten. Det har varit en bra grund med grupparbeten som förbereder inför tentan. Nu ska vi göra ett reflektionsprotokoll över Barnkultursymposium som är i vår.
Hur är det att vara student här på CBK?
- Jämfört med andra institutioner som jag har studerat vid så är CBK tydligt och strukturerat. De hjälper en som student att lyckas med studierna och de eftersträvar det. Det är skönt och man känner sig lite omhändertagen, som man väldigt sällan gör på universitetet. Och så tycker jag om att det är så litet, det blir något helt annat än att vara femtio personer i en klass. Det är kul.
Blir det personligare, det går inte att gömma sig i mängden?
- Ja, precis. Vilket också sätter lite press på en, men det är bra. Det blir lätt att delta, när man inte behöver delta med femtio andra. Den lilla gruppen gör att det känns tryggt och det känns som att det blir lite högre i tak. Det finns utrymme att skämta och skratta tillsammans också och det är fantastiskt.
Vad har varit mest förvånande i det du har läst?
- För att vara ett så nischat ämne så är det så otroligt brett. Det täcker in så många olika parametrar och så stora delar av samhället som jag inte ens hade kunnat drömma om. Till exempel när jag började och skulle skriva en uppsats om TikTok. Det ger ett spännande perspektiv, ett kritiskt perspektiv, som innebär att vi ifrågasätter det vuxna tolkningsföreträdet som hela tiden är närvarande. Det är något jag har insett sedan jag började läsa. Alla de tankar och syner vi har på barn och barndom som är väldigt många och ofta trångsynta. Att ifrågasätta det lite tycker jag är spännande.
- Sedan är jag glatt överraskad att alla lärare brinner så mycket för det de undervisar i. De är alla intresserade, insatta och kunniga.
Har du känt att du förändrat dig i ditt förhållningssätt till de barn du arbetar med på ditt jobb?
- Verkligen, eller i alla fall min syn på dem. Jag har mycket större förståelse för dem och ser dem på ett annat sätt. Jag kan använda mycket av det jag lär mig i skolan på jobbet, för att tackla olika problem och försöka förstå barnen lite mer.
Hur har det fungerat att arbeta och studera samtidigt?
- Jag jobbar ju mest eftermiddagar och kvällar, så det har fungerat bra med skolan. Och det har varit givande att jobba samtidigt. Det är spännande att se mitt eget bemötande och hur jag själv ser på de här barnen, att rannsaka sig själv lite och skärpa sig. Det är spännande.
Vad tänker du att du ska göra efter din utbildning?
- Jag skulle helst jobba som projektledare eller producent med barnteater, gärna på Unga Klara, det är min dröm, men sådana jobb växer inte på träd. Så jag skulle också gärna jobba som museipedagog och kanske med att utveckla skolprogram på olika kulturinstitutioner. Det finns mycket roligt som jag skulle vilja göra.
Har du funderat på att läsa vidare och ta en magisterexamen?
- Ja, det känns roligt att läsa in en magister och väldigt lockande med så mycket handledd praktik inom det barnkulturella fältet. För det är inte lätt att få jobb, och jag tänker att man måste få in en fot på något sätt. Och ju mer jag läser här ju bättre känns det, så det skulle vara roligt att läsa magisterprogrammet.
Har du funderat på att fortsätta med forskning?
- Nej, jag längtar lite för mycket efter att arbeta hands-on med projekt istället för att forska om det. Men det kommer säkert bli så att jag forskar om det ändå. Jag kommer att komma tillbaka hit, nu känner jag mig fast här på institutionen och CBK.
Om du skulle träffa någon som funderar på att studera barnkultur, vad är den främsta anledningen att göra det tycker du?
- Den främsta anledningen är att barn och barnperspektivet är så himla intressant, man får ett perspektiv att anlägga på samhället för resten av livet. Jag skulle kunna rabbla tusen saker som är så intressanta, men det är verkligen jätteviktigt och spännande. Och så är det så roligt. Det är många seminarier som jag bara skrattar mig igenom, så är det faktiskt. Det är riktigt spännande och roligt.
Amanda Dahlgren berättar om hur det är att läsa Barnkultur
Amanda Dahlgren, student på CBK och Studentambassadör på BUV blir här intervjuad av Madeleine Hillring, student på Masterprogrammet för barn- och ungdomsvetenskap.
Hur var det att börja studera? Vad är den största omställningen från att arbeta?
Jag väntade tre år från det år att jag tog studenten till att börja studera. Anledningen var just att jag för tillfället var skoltrött och fann ingen motivation till att studera på en gång. Och sen var det ju också så delat med att jag letade efter kurser och så. Jag ville inte plugga bara för att plugga, då valde jag hellre att jobba. En stor skillnad mellan att arbeta och studera är att jag har mer fritid nu. Och självklart måste jag studera under den fritiden, men jag tycker om friheten i det att jag kan välja mycket själv när jag vill studera. Det är mitt val på ett annat sätt nu jämfört med när jag arbetade.
Det var en välbehövlig paus från studierna till när jag började studera igen, men självklart blir studierna lättare då jag tycker det är väldigt roligt.Berätta om din utbildning och om vad några delkurser handlar om?
Jag går nu min tredje termin inom barnkultur. Och självklart är det mycket fokus på vad barnkultur är. Förr tänkte jag att jag tycker om barnlitteratur och det går säkert in här och sökte utbildningen, vilket det gör, men jag hade inte riktigt uppfattat att det var så mycket mer än det. Under den första terminen så var det en delkurs som handlade mycket om just barnlitteratur, medan en annan vi hade som handlade om barnfilm. Det är strukturerat och uppdelat för att ge en bra bas, vilket jag tyckte var jättekul.Sen avslutades första terminen med att skriva A-uppsats, andra terminen avslutades med B-uppsats och sen kommer vi avsluta med C-uppsatsen. Jag tycker att det är ett bra upplägg just för att det är övning allting som för mig, som inte haft så stor kunskap inom området, har gett en bra grund.
Du har varit inne på det lite redan, men vad var dina tankar innan utbildningen kring barnkultur? Och hur ser du på barnkultur nu?
Jag var inte riktigt insatt i vad ämnet barnkultur var för något, men jag tyckte att det lät kul och intressant. Det var inte heller så att jag var helt säker på att jag kommer studera alla tre terminer av det här. Sen i och med att jag har tyckt att det varit så kul, trots att det var mycket som jag först inte var intresserad av, har jag känt att det har varit givande. Det trodde jag inte heller att det skulle vara, men varje steg tycker jag har varit bra. Och sen har lärarna gjort det på ett så bra och roligt sätt, jag tänker att med allting så finns en risk att det kan bli ointressant. Eftersom jag inte hade någon aning om vad jag kunde förvänta mig så har det verkligen varit en superupplevelse.Har utbildningen förändrat din syn kring något specifikt område?
Ja, det kan jag säga, min syn på barnkultur i stora hela. Till exempel att det finns olika sorters barnkultur, varav en är det som kallas för "kultur gjorda av vuxna för barn". Och den kan man dela upp ytterligare i vad syftet är. Om det är att tjäna pengar eller om det är det att lära barnen någonting. Det finns egentligen inga tydliga gränser mellan de här. Det är ofta så att det är lite av båda och det är inget fel i sig, men det är något som jag definitivt har tänkt på. Till exempel om det kommer ett nytt spel eller någonting annat som ska vara jättebra för barn, kanske ska lära dem matte eller någonting annat och tänket bakom det tycker jag har varit väldigt roligt att studera och att kunna applicera det i samhället. Och veta att jag har lärt mig mycket under utbildningen.Vad ser du att den här utbildningen kan leda till i framtiden?
Just nu när det har varit så bra, så skulle jag vilja studera vidare inom barnkultursfältet.
Jag vet att vi kan ta en master inom barnkultur, men är lite osäker på vad mer som erbjuds inom fältet. Sen har jag inte riktigt tittat superlångt in i framtiden, men då jag har tyckt att det varit så roligt så skulle jag vilja stanna kvar så länge som möjligt. Och just forskningsdelen tycker jag låter jätteintressant och det har ju mycket att göra med att det är sådant litet fält. Det är ju egentligen ganska få människor som arbetar inom det om man jämför med andra större fält, vilket gör att nästan alla känner varandra och allt som vi läser är in princip skrivet av våra lärare. Jag tycker om det, det är lite hemmakänsla i det, vilket också gör att man kan diskutera texterna på ett helt annat sätt när man faktiskt pratar med författaren. För mig har det verkligen varit en positiv upplevelse.Avslutningsvis, vad har du för tips till studenter som kommer nya till universitetsvärlden?
Jag skulle rekommendera att verkligen våga utforska campus. Man tjänar på att tidigt lära sig var biblioteket, bokhandeln, restauranger, och så vidare, finns. Jag vet att jag var lite nervös inför tanken på att gå runt bland alla studenter som redan vet hur allt fungerar, men det är definitivt värt det. Om dina kurskamrater har mer erfarenhet, fråga dem om tips! Om de inte har det, utforska tillsammans!
Sist men inte minst, kom ihåg att du är här för din egen skull. Lägg upp studierna smart och försök att göra alla uppgifter i tid. Det kommer vara så mycket lättare i det långa loppet. -
Kontakt
Vid frågor om t ex antagning, utbildningens innehåll, studievägledning eller annat vänligen kontakta: cbk@barnkultur.su.se
