Demokratimässa - den svenska demokratin firar 100 år

Den 26 januari 1921 fattade riksdagen det slutgiltiga beslutet om kvinnlig rösträtt vilket innebar att Sverige fick allmän och lika rösträtt. Men det betydde inte att alla medborgare fick rösta.

Det grundlagsbeslut som fattades av riksdagen i januari 1921 innebar att alla medborgare som fyllt 21 fick en röst var. I september samma år hölls de första valen till riksdagens första och andra kammare som alla fick rösta i. Det var också det första valet när kvinnor kunde kandidera till riksdagen.

Som en del av firandet av 100-årsjubileumet av den allmänna och lika rösträtten erbjuds här ett utbildningsmaterial riktat mot gymnasieskolan. Genom materialet är det möjligt att diskutera och lära sig mer om demokratins möjligheter och utmaningar genom korta föreläsningar av demokratiforskare, faktablad samt två lektionsförslag med inspirerande uppgifter.

Utbildningsmaterialet är framtaget i samarbete mellan Stockholms universitet, Göteborgs universitet och Örebro universitet.

Titta på Demokratimässan

Den 18 november 2021 hölls en digital demokratimässa vid Stockholms universitet.

Demokratimässan ingick i ett regeringsuppdrag till Stockholms universitet om att stärka gymnasieelevers kunskaper om demokratins möjligheter och utmaningar. Mässan finansierades av regeringen och arrangerades i samverkan med Kommittén Demokrati 100 år, MUCF och Delmos.

Evenemanget riktade sig till gymnasieskolan och finns nu tillgängligt här (Demokratimässa 2021 är en sammanhållen film från dagen):

 

Professor Jan Teorell vid Stockholms universitet resonerar kring demokratins utveckling och framtid. I filmen ställs frågan om demokratin nått sin slutpunkt i vår tid. Jan Teorell ger en historisk översikt över och bakgrund till demokratins utbredning och utveckling under de senaste två hundra åren, från den franska revolutionen 1789. Utifrån fem villkor för att ett politiskt system ska kunna kallas demokratiskt, resonerar Jan om demokratins utbredning i världen idag och hur den utmanas på olika sätt. Avslutningsvis förs ett resonemang om demokratins framtid.

Professor Eva Erman vid Stockholms universitet pratar om demokratins gränser och om de verkligen kan ses som demokratiska? Eva Erman ägnar sig åt politisk filosofi som har en normativ utgångspunkt och bland annat hanterar frågan om vilka som bör få delta i politiska beslut. Eva resonerar runt det s.k. gränsdragningsproblemet, som kretsar runt dilemmat om vilka som ska inkluderas i demokratin och vilka som ska exkluderas. I filmen förs resonemang runt problem som följer av detta gränsdragningsdilemma, när demokratin förändras och utvecklas. Avslutningsvis diskuteras principer för hur inkludering och exkludering i en demokrati kan hanteras.

Statsvetaren Livia Johannesson samtalar med journalistikprofessorn Christian Christensen. Christian Christensen har intresserat sig för hur Covid-pandemin påverkade olika delar av det svenska samhället, exempelvis olika stadsdelar, på olika sätt. Forskningen har undersökt varifrån medborgare information om pandemin, hur staten kommunicerade med medborgarna och  hur de tog emot informationen. Christian resonerar om hur förutsättningarna att hantera pandemin var väldigt olika för olika grupper av individer. Detta var bland annat ett resultat av social ojämlikhet. Avslutningsvis resonerar Christian runt hur detta blir ett demokratiskt problem i vårt samhälle.

Statsvetaren Livia Johannesson samtalar med Jenny Björkman, docent i historia och vetenskapsskribenten, författaren och demokratiambassadör för Kommittén demokrati 100 år Emma Frans. Samtalet kretsar kring rösträtt, deltagande och demokrati i ett historiskt och samtida perspektiv. Dels om hur demokratin utvecklats och utvidgats, dels hur demokratin idag utmanas från olika håll.

Demokratimässan 2021 var ett heldagsevent lett av statsvetaren Livia Johannesson. Här kan du se en sammanhållen film med en hälsning från Stockholms universitets rektor, professor Astrid Söderbergh Widding samt föreläsningarna (Jan Troell, Eva Erman), samtalet med Christian Christensen och paneldebatten med Jenny Björkman och Emma Frans. Inslagen finns som separata filmer ovan.

Demokratin 100 år

Demokrati betyder folkstyre eller folkmakt. "All offentlig makt i Sverige utgår från folket och riksdagen är folkets främsta företrädare", står det i Regeringsformen, en av grundlagarna som avgör hur Sverige ska styras. En demokratisk grundtanke är att medborgare i ett land ska ha möjlighet att påverka hur landet ska styras, till exempel genom regelbundna val. En annan grundtanke är att demokratin bygger på jämlikhetstanken. Alla människor är lika mycket värda och ska ha samma rättigheter.

Rösträtten säger en hel del om vem som räknats till de personer som utgör grunden för demokratiska beslut. Men även dem som inte gör det. Rösträtten är ett sätt att förstå hur vi uppfattar demokratins två grundtankar. De politiska striderna i svensk historia och dagens debatter om rösträtten visar hur demokratin är ett pågående arbete. Demokratin i ett land – även Sverige – kan alltid utvecklas.

Även om Sveriges demokratiska statsskick är säkerställt i grundlagarna och om vi (folket) utövar makt i regelbundna val blir demokratin aldrig färdig. Arbetet att upprätthålla och utveckla demokratin är ett ständigt pågående arbete. Eftersom demokratin är i ständig förändring förutsätter det kontinuerlig diskussion och förhandling. Det dyker hela tiden upp nya frågor och utmaningar som gör det nödvändigt att arbeta med demokratins organisation och innehåll. På den här webbsidan finns filmer, faktablad och två lektioner som på olika sätt hanterar dessa frågor.

Materialet är indelat i fyra delar:

  • Filmer om demokratins form och innehåll
  • Filmer om demokratins utmaningar
  • Faktablad om några centrala demokratifrågor
  • Lektionsbank med två lektioner om demokrati

Demokratins form och innehåll: Filmer

Här hittar du filmer som handlar om demokratins form och innehåll. Du hittar faktablad till några av filmerna längre ner på den här sidan under rubriken "Faktablad".

Demokrati är en viktig metod för att lösa konflikter på fredlig väg. Ludvig Beckman, statsvetare vid Stockholms universitet, berättar i filmen om vad denna metod består av och hur den används inom staten. Filmen diskuterar också att demokratin är ständigt under utveckling. En viktig fråga här är om rösträttsåldern bör sänkas till 16 år.

Demokratier försvinner inte över en natt genom dramatiska händelser. De försvagas gradvis av politiska aktörer som utmanar grundläggande demokratiska värden. Ludvig Norman, statsvetare vid Stockholms universitet, berättar i filmen om hur viktigt det är att känna igen utmaningar från anti-demokratiska partier och rörelser. Därför är det viktigt att vi förstår hur demokratin fungerar och att vi bry oss om politik.

Jämställdhet är viktig för demokratin eftersom all offentlig makt i Sverige utgår från folket. Lenita Freidenvall, statsvetare vid Stockholms universitet, berättar i filmen att jämställdhet betyder att både kvinnor och män ska ha samma möjligheter att forma sina egna liv. Jämställdhet är ett pågående demokratiarbete. Viktiga verktyg att uppnå jämställdhet, t.ex. politisk representation, och den roll som staten spelar diskuteras. En viktig fråga är hur långt vi i Sverige har kommit med jämställdhet.

I en demokrati ska politikerna lyssna på vad folket vill för att sedan kunna fatta beslut som är grundade i folkviljan. Men det är inte alltid så lätt för politikerna att veta vad folket vill. Elin Naurin, statsvetare vid Göteborgs universitet, berättar i den här filmen om vilka hinder som kan finnas för att människors åsikter ska få genomslag i politiken.

I en demokrati kommer man inte undan konflikter mellan olika åsikter och grupper. Demokrati är ett sätt att fatta beslut där majoriteten bestämmer. Det betyder att de som förlorar måste acceptera att de inte fick som de ville. I filmen berättar Peter Esaiasson, statsvetare vid Göteborgs universitet, om förutsättningarna för att vi ska kunna vara goda förlorare när den andra sidan vinner.

Under en lång period ökade antalet demokratier i världen. Men nu befinner sig världen i en period av avdemokratisering eller autokratisering. I filmen berättar Staffan Lindberg, statsvetare vid Göteborgs universitet, om vad demokrati är, olika typer av demokrati och hur han och andra forskare kan veta hur demokratins utveckling i världen ser ut.

Demokrati görs i riksdagen och i andra valda församlingar, men också i partier, föreningar och när vi pratar med varandra om politik. I den här filmen berättar Thomas Denk, professor vid Örebro universitet, om var demokrati görs i praktiken.

Politiker ska företräda alla människor i ett samhälle och de fattar beslut som berör alla. Men människor är olika och forskning visar att en del grupper, som unga, äldre, personer med funktionsvariationer och utrikes födda är underrepresenterade i valda församlingar. Ann-Catrin Kristianssen, statsvetare vid Örebro universitet berättar i den här filmen om interkulturella råd som möjliggör möten mellan politiker och underrepresenterade grupper.

Carolin Zorell, statsvetare vid Örebro universitet beskriver vad som krävs av en god samhällsmedborgare. I forskningen finns olika idéer om detta. En del tycker att det räcker med att rösta i val och hålla sig informerad för att vara en god samhällsmedborgare, andra tycker att en god samhällsmedborgare måste var mycket mer aktiv.

På engelska med svensk text.

Demokratins utmaningar: Filmer

Här hittar du filmer som handlar om demokratins utmaningar. Du hittar faktablad till några av filmerna längre ner på den här sidan under rubriken "Faktablad".

För att demokratin ska fungera behöver vi goda kunskaper om politik och samhälle. Ester Pollock, forskare i journalistik vid Stockholms universitet, berättar om hur demokratin hotas av desinformation och konspirationsteorier. För att demokratin ska stärkas är det viktigt med fria och oberoende nyhetsmedier och journalister som använder källkritik för att förmedla faktabaserade information.

Klimatfrågan diskuteras ofta som vår största utmaning, men hur rustade är vårt system för att hantera klimatpolitiska frågor där politiker väljs under korta tider och måste balansera olika frågor mot varandra? Sverker Jagers och Naghmeh Nasiritousi reflekterar över utmaningarna.

Demokrati utgår från idén om politisk jämlikhet, där alla ska ha möjlighet att påverka. Men många utrikesfödda engagerar sig inte lika mycket som infödda medborgare. Det kan vara ett problem eftersom det då finns perspektiv och åsikter som inte kommer till uttryck. Andrea Spehar, statsvetare vid Göteborgs universitet, berättar i den här filmen om orsakerna till varför utrikesfödda ibland inte deltar eller känner sig delaktiga i den svenska demokratin och vad man kan göra för att deltagandet ska öka.

På senare tid har hot och hat mot folkvalda ökat. Det kan leda till att politiker slutar sina uppdrag eller att de inte vågar säga det de skulle vilja säga. Statsvetaren Agneta Blom från Örebro universitet berättar i den här filmen om varför hot och hat mot politiker är ett demokratiproblem och hur lösningarna också finns att hitta i demokratins grundvalar.

Mäns våld drabbar många kvinnor i hela världen. Sverige är inte ett undantag, visar statistik från EU. I den här filmen förklarar Sofia Strid, genusvetare vid Örebro universitet varför kroppslig integritet och frihet från våld är grundläggande för demokratin.

Jämlikhet är ett grundläggande demokratiskt värde. Forskning visar att ekonomisk och social ojämlikhet har stor betydelse för vad vi äter, och även för matrelaterad ohälsa. I den här filmen resonerar Henrik Scander som forskar om mat ur ett gastronomiskt perspektiv om hur forskning och utbildning om mat kan bidra till ökad jämlikhet.

I många länder i världen är demokratin på tillbakagång och detta påverkar miljarder människor. Men det finns hopp: Över hela världen väljer allt fler människor att kämpa för sina demokratiska rättigheter. I filmen berättar Anna Lührmann, statsvetare vid Göteborgs universitet, om demokratins utveckling i ett globalt perspektiv.

Personer i lektionssal

Foto: Niklas Björling

Lärarhandledning för demokratin 100 år

Här hittar du en bakgrund och lärarhandledning till filmer och workshoppar som går att använda tillsammans med elever:

Lärarhandledning för demokratin 100 år pdf, 331 kB. (331 Kb)

De två workshopparna (lektionerna) kretsar kring demokratifrågor. De är utformade av ämnesdidaktiska forskare i samarbete med statsvetare och gymnasielärare. Materialet är tillgängligt i redigeringsbara filer där du som lärare kan ändra, lägga till eller anpassa för din elevgrupp.

Workshop 1: Demokratirankning

Den första workshopen är en övning där eleverna med hjälp av en källa ska avgöra hur demokratiskt landet kan tänkas vara utifrån några givna perspektiv.

Workshop-1-Demokratirankning docx, 1.6 MB.

Presentation-workshop-1 pdf, 609.1 kB.

Workshop 2: Demokratiska dilemman

Den andra workshoppen behandlar olika demokratiska dilemman som går att diskutera och komma fram till olika slutsatser kring.

Workshop-2-Demokratiska-dilemman docx, 17.6 MB.

Presentation-workshop-2 pdf, 270 kB.

Anteckningsmall-workshop-2 docx, 14.7 kB.

Kommittén Demokrati 100 år tillsattes av regeringen för att planera, samordna och genomföra en samling av insatser och aktiviteter för en stark demokrati. Aktiviteterna som kulminerar 2021 ska bidra till ökad delaktighet, förankring och motståndskraft i demokratin. 

Regeringens politik - demokratin 100 år

I länken ovan berättar demokratiministern i en tre minuters film om varför satsningen är viktig. Länken innehåller också en kort film med medborgare som svara på frågan om vad demokratin betyder för dem.

Nedan finns länkar till andra demokratisatsningar under demokratijubileet 2018-2021 med material passande för skolan.

Om vägen till allmän och lika rösträtt 

Filmer om demokratin 100 år

Mer om demokrati

Demokratistugan

Skolverkets poddavsnitt om demokratins 100 års-jubileum

Undervisningsmaterial från Forum för levande historia

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor – ett demokratipaket

Delegationen mot segregation (Delmos) – en rapport om segregation och demokrati
(länk kommer)

Demokratiforskning vid Stockholms universitet

Att granska, förstå och analysera vad som menas med demokrati och hur demokratin förverkligas är en angelägen forskningsuppgift. Demokrati är ett stort forskningsfält vid Stockholms universitet. Demokratins möjligheter och utmaningar är ett viktigt tema. Nedan finns länkar till olika resurser i form av material och forskningsprojekt.

Demokratiforskare vid Stockholms universitet

Att granska, förstå och analysera vad som menas med demokrati och hur demokratin förverkligas är en angelägen forskningsuppgift. Demokrati är ett stort forskningsfält vid Stockholms universitet. Demokratins möjligheter och utmaningar är ett viktigt tema. Nedan finns länkar till forskare som arbetar med demokratifrågor vid Stockholms universitet.

OBS! Länkarna nedan till personernas profilsidor fungerar för närvarande inte. Vi arbetar på att åtgärda detta. Under tiden kan du nå profilsidorna genom att söka på personens namn i webbplatsens sökfält.

Statsvetenskapliga institutionen

Hans Agné, professor
Demokratins transformering

Ludvig Beckman, professor
Demokratins grundprinciper, rösträtten

Eva Erman, professor
Demokratin på global nivå, civilsamhället som global aktör

Lenita Freidenvall, docent
Jämställdhet och kvinnornas politiska representation

Ulf Mörkenstam, professor
Urfolk i Sverige och andra länder

Ludvig Norman, docent
EU-demokrati, demokratins självförsvar mot populism och extremism

Jonas Tallberg, professor
Demokrati, autokrati och internationellt samarbete

Jan Teorell, professor
Jämförande demokratiforskning, regeringsbildning i Sverige

Kåre Vernby, docent
Representation, underrepresentation, demokratisk inkludering, invandrarnas underrepresentation

Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik

Johan Sandahl, docent
Demokratisk medborgarutbildning i skolorna genom samhällskunskapsundervisning

Cecilia Lundholm, professor
Kunskap om demokrati, elever och demokrati

Institutionen för mediestudier

Christian Christensen, professor
Mediers och journalisters roll i demokratin

Ester Pollack, professor
Mediers och journalistikens roll i demokrati, politiska skandaler som utmanar demokratin

Kristina Riegert, professor
Kulturjournalistikens demokratiska värde
Forskning tillsammans med Anna Roosvall, professor och Andreas Widholm, docent.

OBS! Länkarna nedan till personernas profilsidor fungerar för närvarande inte. Vi arbetar på att åtgärda detta. Under tiden kan du nå profilsidorna genom att söka på personens namn i webbplatsens sökfält.

Filosofiska institutionen

Åsa Wikforss, professor
Alternativa fakta, kunskapens betydelse för fungerande folkstyre

Historiska institutionen

Anders Ahlbäck, docent
Genushistoria

Nils Edling, professor
De politiska nyckelbegreppen folk och folkhem

Elisabeth Elgán, professor
Jämställdhetspolitik, feminismens historia och aktivism

Yulia Gradskova, forskare
Kvinnoorganisationer, jämställdhet

Mats Hallenberg, professor
Rättssäkerhet och politiskt deltagande, politiska debatter om det allmänna bästa
Forskning tillsammans med Magnus Linnarsson, docent.

Jens Ljunggren, professor
Känslornas roll i politisk historia

Helena Tolvhed, docent
Moderata kvinnoförbundets förhållningssätt till jämställdhetsfrågan

Mattias Tydén, docent
Rasismen i Sverige

Institutionen för data- och systemvetenskap

Shengnan Han, docent
Digitaliseringens effekter på demokratin och i samhället

Institutionen för kultur och estetik

Tanja Schult, forskare
Betydelsen av monument i demokratier

Jeff Werner, professor
Vithetsperspektiv, postdemokratisk kultur, demokratins torg

Juridiska institutionen

Julia Dahlqvist, doktorand
Konstitutionella befogenheter i civila kriser

Jonas Ebbesson, professor
Deltagarrättigheter i beslutsprocesser på miljöområdet med flera kopplingar till miljödemokrati

Claes Granmar, docent
Personuppgiftsskydd och GDPR

Paul Lappalainen, doktorand
Lika rättigheter och möjligheter i komparativ belysning

Pernilla Leviner, professor
Barns rätt till delaktighet i politiskt beslutsfattande

Marie Sandström, professor
Demokrati och rättssäkerhet

Sandra Thobaben, doktorand
Barnen, rättigheter, delaktighet, Barnkonventionen

Kriminologiska institutionen

Filip Roumeliotis, forskare
Narkotikaanvändares politiska inkludering/exkludering

Romanska och klassiska institutionen

Christophe Premat, docent
Demokratiska praktiker på lokalnivå

Sociologiska institutionen

Weiqian Xia, fil. doktor
Religion, politiska attityder och beteenden, sekulariserande europeiska samhällena

Specialpedagogiska institutionen

Jenny Rosendahl, doktorand
Medborgarskap, delaktighet och inflytande för unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning

Samarbete mellan olika institutioner om demokratifrågor

Allmän rösträtt? Rösträttens begränsningar i Sverige efter 1921

Projektgrupp

Projektgruppen bakom satsningen på Demokratimässan vid Stockholms universitet, Örebros universitet och Göteborgs universitet består av följande personer:

Stockholms universitet

Professor emerita Michele Micheletti (projektledare) vid Statsvetenskapliga institutionen, docent Johan Sandahl och lektor Patrik Johansson vid Institutionen för ämnesdidaktik.

Örebro universitet

Professor Maria Jansson vid Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap och Ida-Maria Börjesson, projektsekreterare vid Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.

Göteborgs universitet

Universitetslektor Andreas Bågenholm och docent Anna Bendz vid Statsvetenskapliga institutionen.

Projektet vill tacka de som medverkat till att producera materialet:

  • Filminspelningar Göteborgs universitet: Lina Persson, Medieteknik, universitetslektor Klas Andersson vid Institutionen för pedagogisk och special pedagogik.
  • Filminspelningar Stockholms universitet: Anna Allergren och Gunnar Zetterberg, Medieproduktion.
  • Filminspelningar Örebro universitet: Isabell Borgencrantz.
  • Formgivning Vinjetten: Lina Persson, Medieteknik, Göteborgs universitet.
  • Formgivning Faktablad: Sofie Trosell, kommunikatör, Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet.
  • Webb Göteborgs universitet: Anna-Karin Lundell, kommunikatör, Statsvetenskapliga institutionen.
  • Webb Stockholms universitet: Agnes Loman, Kommunikationsavdelningen.
  • Webb Örebro universitet: Elin Sandberg och Daniel Dagernäs.

Kontakt

Johan Sandahl, Institutionen för ämnesdidaktik

Senast uppdaterad: 2025-12-11

Sidansvarig: Institutionen för ämnesdidaktik

Vi använder kakor

Genom att tillåta tjänster från tredje part accepterar du deras cookies och användningen av spårningsteknologier som är nödvändiga för att de ska fungera korrekt.