– Vad är det här för jeppe? 

Så tänkte Emmy Atterving en dag i november  2023 när en oväntad förfrågan damp ner i hennes mejlinkorg. Hon lät en vän kolla upp avsändaren innan hon gick med på att träffa honom. 

Mejlskrivaren hette Mohamed El Abed och är manusförfattare och podcastexpert med flera framgångsrika poddar och radioprogram bakom sig. Nu ville han förverkliga en ny egen podcastidé och var därför på jakt efter en historiker med specialkunskaper inom brott. 

– Jag letade länge efter rätt historiker, men sen hittade jag Emmys profilsida där hon beskriver sin forskning. Jag tror hon hade uppdaterat den bara kvällen innan. 

Det berättar Mohamed El Abed, nästan ett år senare, i studiorummet där de nu varje vecka spelar in sin gemensamma podcast: Brottshistoria. 

”Brott säger något om samhället som andra fenomen inte gör”

Emmy Atterving är doktorand på Historiska institutionen sedan 2020. Hennes pågående avhandlingsarbete om 1800-talets kriminaljournalistik var det som fick Mohamed El Abed att fråga just henne om hon ville bli Brottshistorias egen historiker. Det var också intresset för kriminaljournalistisk som fick henne att säga ja.

– Brott visar till exempel hur människor beter sig under press, eller när de är i behov av pengar. Det är även utgångspunkten för min avhandling – att brott säger något om ett samhälle som andra fenomen inte gör. 

Emmy har haft idéer om podcasts förut, som dock inte tagit sig förbi planeringsstadiet. 

– Men så kommer Mohamed med tio års erfarenhet av att podda. Han känner till marknaden och hur man säljer in podden – och så klickade vi bra. 

Redan andra gången Emmy Atterving och Mohamed El Abed träffades spelade de in ett pilotavsnitt av podden. Sedan dess har de släppt ett avsnitt i veckan, i skrivande stund över 30 stycken plus ett tiotal miniavsnitt om ”historiska myter”. 

Mohamed El Abed och Emmy Atterving under inspelning av podden Brottshistoria. Foto: Elin Heppling/SU.

Mottagandet av Brottshistoria beskriver podd-duon som bra. De landar ofta högt på listor över vilka historiska podcasts som är populärast i Sverige och lyssnarskaran växer för varje vecka. Mohamed El Abed vet dock att det är ett långsiktigt arbete att få framgång med en podcast – att hålla i takten och fortsätta släppa regelbundna avsnitt under en längre tid, i både upp- och nedgångar. 

– Ihållighet, kvalité och kontinuitet, är det som gör skillnad i slutändan. 

”True Crime” med historisk kontext

När duon bestämt sig för ett ämne till ett avsnitt– antingen som de själva hittat eller som en lyssnare skickat in – tar det Emmy Atterving runt en dag att göra efterforskningar runt det aktuella fallet och skriva sitt avsnittsmanus. Till hjälp har hon Kungliga bibliotekets digitiserade nyhetsarkiv, som dessutom är digitalt sökbart – en resurs hon använder i sitt avhandlingsarbete, och som också kommer till stor användning när poddens brottsfall ska undersökas och faktagranskas.

– Jag letar reda på källor som jag litar på – och ibland inte litar på – och så jämför jag. Man får titta efter vad varje källa hänvisar till, och följa den röda tråden bakåt till den äldsta källan som hävdar något. Och när jag inte vet något säkert, så försöker jag säga det. 

Brottshistoria rör sig mellan podcastkategorierna "true crime" och historia. En väsentlig del av varje avsnitt ägnas åt brottsfallens historiska kontext. Till exempel berättar Emmy Atterving och Mohamed El Abed i ett avsnitt om tågrån hur och när den typen av brott var vanliga och vilka förutsättningar som möjliggjorde dem. Ett avsnitt om en ”läkare” som fick sina patienter att fasta sig till döds – och i processen tog över deras rikedomar – tar upp 1800-talets uppfattningar om hälsa och kropp. 

– Vi försöker även jämföra med motsvarande fenomen idag. Tanken är att göra brotten till något förståeligt, snarare än man bara känner att ”folk var galna förr”. 

Här kan du lyssna direkt på ett avsnitt om "Prinsessan Caraboo", en kvinna som dök upp den engelska byn Almondsbury och hävdade att hon var en prinsessa från ett exotiskt land: