Om du har någon form av funktionsnedsättning eller dyslexi bör du kontakta vår studievägledare eller studierektorer redan vid registreringen för att diskutera hur du bäst kan lägga upp dina studier hos oss.

Rätten att få anpassad studiegång tillkommer den student med funktionsnedsättning som uppvisat intyg hos Studentavdelningen och som där fått sitt ärende prövat och godkänt. För detaljer om hur du går till väga: vänd dig till Studentavdelningens samordnare för studenter med funktionsnedsättning eller till våra egna studievägledare.

Mer information

Kontaktuppgifter till institutionens studierektorer samt studie- och karrärvägledare

Att studera med funktionsnedsättning

Alla studenter vid Stockholms universitet ska, oavsett etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller ålder, behandlas och bemötas med respekt och värdighet.

Trakasserier och kränkande särbehandling

Handlingar som påverkar en enskild negativt, som gör att personen kan hamna utanför gemenskapen på institutionen/enheten eller får sina möjligheter att göra en bra insats försvårade, kan vara trakasserier enligt diskrimineringslagen eller kränkande särbehandling/mobbning.

Trakasserier enligt diskrimineringslagen är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet.

Återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot någon enskild person, men som inte är av sexuell natur eller har samband med någon diskrimineringsgrund, kan vara kränkande särbehandling/mobbning.
Det är den som upplever sig utsatt för negativa handlingar som avgör vad som är kränkande, men ibland måste den personen klargöra att beteendet är ovälkommet eller att det upplevs som kränkande.

Om en företrädare för universitetet får veta att en student upplever sig utsatt för något av det ovanstående ska omständigheterna utredas och det ska vidtas åtgärder så att kränkningar upphör omedelbart.

Vad gör du om du upplever diskriminering?

Om någon agerar mot dig på ett sätt som du uppfattar som trakasserande, gör anteckningar om vad som hände, när och var, och tala om saken med någon du känner förtroende för. Vid historiska institutionen föreslår vi att du i första hand ska vända dig till kursansvarig, studievägledare eller studierektor.

Tänk på att om du påtalar trakasserier, så är den medarbetare som får kännedom om detta skyldig att föra saken vidare till prefekten. Prefekten är i sin tur skyldig att se till att en utredning inleds och att informera universitetets jämlikhetssamordnare.
Om du vill söka stöd eller diskutera det som har hänt innan du vet om du vill att en utredning startas, börja med att vända dig till studentkåren eller Studenthälsan.

Utredning och uppföljning

När misstänkta trakasserier påtalas ska enskilda samtal hållas med berörda parter för att fastställa vad som har hänt. Detta genomförs av prefekten. Samtalen ska dokumenteras skriftligt, helst kortfattat i punktform. Ärendet ska behandlas konfidentiellt och snabbt. Universitetets jämlikhetssamordnare ska informeras även i detta första stadium. Syftet med de enskilda samtalen är att få det oönskade beteendet att upphöra.

Om det efter samtalen fortfarande kan finnas anledning att klargöra om diskriminering har förekommit ska en utredning av omständigheterna genomföras av universitetets jämlikhetssamordnare. Är det möjligt att det som har inträffat kan vara kränkande särbehandling ska en utredning av omständigheterna genomföras av institutionen.

Beslut om diskrimineringsärenden fattas av rektor. Prefekten ska följa upp ärendet genom att kontakta den anmälande parten inom en månad, för att försäkra sig om att beteendet har upphört. Om så inte är fallet ska universitetets jämlikhetssamordnare kontaktas för vidare åtgärder.

Studentavdelningen

Jämlikhetssamordnaren, e-post: jamlikhet@su.se, tfn: 08-16 25 59

Stöd

Till information om studentkåren

Till information om studenthälsan

Salsskrivning

Du måste givetvis komma i tid till skrivningen. Du får inte lämna skrivsalen för-rän efter en halvtimme, även om du har för avsikt att lämna in blankt. Till skrivningen måste du medföra legitimation.

Angående hjälpmedel vid skrivning: Om det inte särskilt nämns vid skrivningen eller av undervisande lärare är inte några hjälpmedel tillåtna!

Skrivsalar i Södra huset

Brunnsvikssalen ligger i hus A, plan 5, i korridoren som förbinder hus A med hus B.
Laduvikssalen och Värtasalen ligger ovanför Universitetsbiblioteket, plan 6. Den nås via trappan som ligger mitt emot Café Prego.

Ugglevikssalen ligger i hus E, plan 5.

Hörsalarna 1–11, ligger alla i den långa gången på plan 3. De ligger från väster (Hörsal 1 i Hus A, närmast T-banan) till öster (Hörsal 11 i Hus F). Hörsal 12 ligger i hus F på plan 2.

Det finns hissar i alla hus, de nås via korridorerna i respektive hus. Hus A–F är sammanbundna via en lång gång på plan 3 och kortare korridorer mellan  huskropparna A–F på plan 4 och 5.

Hemskrivning, redovisningsuppgift

Hemskrivning eller redovisningsuppgift lämnas, om inte annat överenskommits,
digitalt via universitetets lärplattform Athena.  

Rättning av skrivning och inlämningsuppgift

När skrivningen eller inlämningsuppgiften är rättad så kan du hämta den på expeditionen (gäller salstentor) eller se kommentarer i Athena (vid hemskrivning). Rättningen brukar ta tre veckor.

Mer information

Som student har du rättigheter och skyldigheter.

Här hittar du samlad information om vad som gäller vid Stockholms universitet.

Till ordinarie tentamenstillfälle behövs ingen anmälan. Det kräver dock att du har fullgjort alla obligatoriska delar på kursen.

Om du behöver skriva en omtenta ska du anmäla dig till denna senast en vecka i förväg. Anmälan ska göras via studenttjänsten i Ladok

Du måste ha omregistrerat dig om du skriver en tenta en senare termin. Kontakta expeditionen för hjälp.

Den som inte anmält sig i förväg får endast delta i tentamen i mån av plats och placeras i sådana fall av skrivvakten.

Mer information

Kontaktuppgifter till studentexpeditionen

Länk till studenttjänsten Ladok

Om du läser ämnet Historia upp till avancerad nivå kommer du att skriva tre olika uppsatser.

Uppsats i historia (7,5 hp, inom Historia II)

Tre moment betonas: det vetenskapliga praktiska hantverket (att systematiskt gå igenom ett källmaterial och ge vederhäftiga hänvisningar, att ställa upp tabeller och diagram, samt citat- och referatteknik), värdering och problematisering av källmaterial och litteratur samt den argumenterande skriftliga framställningen (ett adekvat språkbruk, en organiserad och koncentrerad text med precision i frågeställningar och begrepp samt underbyggda slutsatser).

Kandidatuppsats (15 hp)

Ett ytterligare moment betonas: analysen och problematiseringen (utveckling av frågeställningar, relatering till forskningsläge, koppling till större historiska processer eller teoretiska perspektiv, ifrågasättande av egna utgångspunkter och resultat).

Magisteruppsats inom Masterprogram (15 hp)

Ännu ett moment betonas: ett större mått av självständighet jämfört med tidigare (problem, utgångspunkter, forskningsanknytning, metod, analys, slutsatser). Bedömningen av uppsatskursen som helhet påverkas av, förutom uppsatsens kvalitet, även av studentens övriga insatser på seminarierna och försvar av uppsatsen.

Masteruppsats  (30 hp)

Som magisteruppsats, men med högre krav på självständighet i val av ämne och genomförande av en mer omfattande undersökning.

Handledning

När du skriver din uppsats i historia får du får stöd av oss i form av handledning. Den tid handledning som du kan få beror på vilken uppsats du skriver. Här är våra riktlinjer för handledning vid uppsatsskrivning:

• Uppsats (7,5 hp): sammanlagt 1 timme, ingen läsning av slutmanus.
• Kandidatuppsats: sammanlagt 4 timmar + läsning av slutmanus.
• Magisteruppsats: sammanlagt 6 timmar + läsning av slutmanus.
• Masteruppsats: sammanlagt 12 timmar + läsning av slutmanus.

Byte av handledare får ske om handledaren inte fullgör sina handledningsskyldigheter vad gäller handledningstid. Skriftlig begäran lämnas av studenten till studierektor, som skyndsamt ordnar bytet.

Det är möjligt att genomföra handledd praktik inom ramen för utbildningar på såväl grund- som avancerad nivå.

Vanligen brukar drygt 150 studenter genomföra en godkänd praktikkurs vid institutionen och några av dem förlägger dessutom sin praktik utomlands.

Den handledda praktiken omfattar kultursektorn i vid mening. Det kan röra sig om kulturvårdande och kulturförmedlande institutioner och verksamheter av olika slag, t.ex. museer och kulturminnesvård, arkiv, förlag, massmedier alternativt kulturadministrativa uppgifter inom studieförbund, organisationer, företag och förvaltning eller slutligen gallerier och kulturprojekt av olika slag.

Handledd praktik på grundnivå

I våra kandidatprogram Kulturvetarprogrammet samt Kandidatprogram i historia, politik och samhälle ingår handledd praktik på 10 veckor. För Kulturvetarprogrammet är praktik obligatorisk medan för Kandidatprogram i historia, politik och samhälle är det ett möjligt val.

Vidare har kurserna Curatorutbildning, 30 hp, och Projektledarutbildning, 30 hp, vardera 5 veckors handledd praktik. Omkring 100 studenter brukar årligen genomföra handledd praktik inom någon av de utbildningarna.

Handledd praktik på avancerad nivå

På avancerad nivå är handledd praktik obligatorisk inom Förlagskunskap, 60 hp, som innehåller 10 veckors handledd praktik under våren.

Under den andra och tredje terminen på Masterprogram i historiska studier, 120 hp, kan studenterna välja att praktisera mellan 5 och upp till 10 veckor. Ungefär 20 studenter brukar årligen genomföra handledd praktik inom någon av de utbildningarna.

Mer information

Här finns en lista på tidigare praktikplatser

Som student vid Stockholms universitetet har du rättigheter och skyldigheter.

Universitetets riktlinjer och regler hittar du här

Alla institutionens doktorander är automatiskt medlemmar av doktorandrådsföreningen, en ideell förening som representeras av en styrelse.

Styrelsen väljs läsårsvis vid ett medlemsmöte i slutet av vårterminen, då bland annat representanter till institutionsstyrelsen utses. Föreningen bevakar och driver frågor som rör doktorandernas arbetsvillkor och psykosociala miljö.

Styrelse läsåret 2021/2022

Emmy Atterving, ordförande
Wilma Larsson, ledamot
Michaela Malmberg, ledamot
Thomas Neijman, ledamot
Tomas Widing, ledamot