Statliga Vetenskapsrådet, VR, ger bidrag till forskning av högsta kvalitet. Nyligen annonserades vilka som har erhållit medel för 2025 – bland annat två framstående forskare vid Institutionen för lingvistik.

Forskaren Marcin Włodarczak demonstrerar den justerbara bänk som han använder i sin forskning om talapparatens anpassningar.

Så anpassar vi talet när kroppens läge förändras 

VR har beviljat drygt 6,6 miljoner i bidrag till Marcin Włodarczaks projekt ”Kroppslägets betydelse för talets biologiska grundvalar”. 

Macin Włodarczak är lektor i fonetik vid Institutionen för lingvistik. Hans forskningsintresse ligger främst i talets fysiologi – hur vi producerar tal. 

Det här VR-projektet handlar om hur talapparatens system anpassas när kroppsläget ändras – från upprätt ställning till ryggläge till delvis inverterat kroppsläge, som när kroppen är lutad med huvudet nedåt. Alltså tal uppochner!

Den mänskliga talapparaten har utvecklats så att den kan anpassa sig till olika kroppslägen

Marcin Włodarczak

– Den mänskliga talapparaten har utvecklats så att den kan anpassa sig till olika kroppslägen. Det gör det möjligt att tala obehindrat i nästan alla positioner, säger Marcin Włodarczak. 

– I ryggläge krävs till exempel anpassningar för att motverka att bukinnehållet pressar lungorna i riktning mot huvudet, vilket påverkar både andning och röst. Man måste också motverka tyngdkraftens inverkan på tunga och läppar när man ligger på rygg och talar.

Försökspersonen får ligga på justerbar bänk

I studien kommer kroppsläget att varieras med hjälp av en bänk, där försökspersonen kan lutas bakåt i en justerbar vinkel.

 – När personen talar, undersöker vi de olika anpassningarna genom synkroniserade registreringar av olika fysiologiska, akustiska och visuella data – som tillsammans fångar talapparatens komplexa mönster hos talare, berättar Marcin Włodarczak.
Ett internationellt team, med forskare från Sverige, Tyskland och Storbritannien, kommer att samarbeta i det här fyraåriga projektet.

– Resultaten kommer att bidra såväl till förbättrade biomekaniska modeller för talproduktion som till integrerade teorier om hur grov- och finmotorik samverkar. De kommer också att ha viktiga praktiska tillämpningar, till exempel inom röst- och sångpedagogik, behandling av röststörningar och för hälsoappar som använder tal, säger Marcin Włodarczak.

Mer om Marcin Włodarczak
Om Fonetiklaboratoriet

Forskaren Petter Kallioinen är riggad med elektroder för EEG-experiment om talförståelse.

Det sker med vår förståelse när omgivningen stör

Petter Kallioinen har beviljats 4,8 miljoner för projektet ”Förståelse under press”. 

Petter är forskare vid Institutionen för lingvistik, där han bland annat mäter och analyserar hjärnaktivitet under samtal.

 I det här projektet kommer han – tillsammans med Robert Östling och Marcin Włodarczak – att använda sig av EEG för att få kunskap om hur vi kan förstå tal i en störande omgivning.

– Att förstå talat språk går oftast utan att vi tänker på det. Men om miljön är stökig kan det vara ansträngande och svårt. Då använder lyssnaren det tidigare sammanhanget för att förstå vad som sägs.

Sammanhanget ger ledtrådar till vilka ord som ska komma härnäst

Petter Kallioinen

Sammanhanget ger ledtrådar till vilka ord som ska komma härnäst. Detta reflekteras i den så kallade N400-effekten – en typ av hjärnsvar som mäts med EEG när vi bearbetar språk.

 Effekten visar på skillnaden mellan det förväntade (svag hjärnrespons) och det överraskande eller betydelsemässigt konstiga (stark hjärnrespons).

– Vi vill kartlägga under vilka omständigheter N400-effekten blir stark när man lyssnar på någon som berättar en historia under störande förhållanden. Det kan visa hur man kompenserar för svårigheten att höra.

Men sådant språkmaterial är ovanligt i hjärnvågsstudier, betonar Petter Kallioinen, eftersom det är svårt att kontrollera experimentellt. 

Använder analyser från fonetik och AI-modeller

I projektet kommer man att använda sig av analyser från fonetik och AI-modeller för att beskriva talet i statistiska modeller, och på så vis kontrollera effekter av till exempel talarens artikulation eller informationstäthet och undersöka sambandet med hjärnresponser.

 – Vi vill också mäta och kontrollera den ansträngning det innebär att lyssna på tal under pressade förhållanden. Vi kommer spela in hjärnvågor medan forskningsdeltagare lyssnar på historier eller dialoger, som i vissa fall störs av brus eller konkurrerande röster.

Det här treåriga projektet syftar till att ge kunskap som är relevant för kommunikation under svåra omständigheter, till exempel för personer med hörselnedsättning, som ofta lider av ansträngning när de lyssnar.

Mer om Petter Kallioinen

Om Vetenskapsrådet