Stockholms universitet
Nationalekonomiska institutionen

”Daron Acemoglu är en sorts renässansmänniska”

Daron Acemoglu, Simon Johnson och James Robinson tilldelas ekonomipriset 2024 för sin forskning om skillnader i välstånd mellan länder. ”Acemoglu är en sorts renässansmänniska”, säger Joonas Tuhkuri, forskare i nationalekonomi vid Stockholms universitet.

Daron Acemoglu.
Daron Acemoglu är en av tre vinnare av ekonomipriset 2024. Illustration: Niklas Elmehed © Nobel Prize Outreach

Som doktorand vid MIT hade Joonas Tuhkuri Daron Acemoglu som handledare. Tuhkuri arbetar nu vid Nationalekonomiska institutionen, Stockholms universitet, med forskning inriktad på teknik, arbetsmarknad och psykologi.

Joonas Thukuri.
Joonas Tuhkuri, Stockholms universitet. Foto: David Degner

Hur skulle du beskriva Daron Acemoglu och hans forskning?

– Acemoglu är en unik forskare på det sättet att han är så intressant och mångsidig. Han är en sorts renässansmänniska. Han arbetar inom politisk ekonomi, makro, utveckling, tillväxt, arbetsmarknad – alla dessa områden.

Varför tycker du att han förtjänar ekonomipriset?

– Han förtjänar all form av erkännande eftersom han är en fantastisk forskare. Acemoglu har visat att frågor om institutioner är viktiga och att vi kan studera dem på ett noggrant och systematiskt sätt. I grund och botten visar priset att det inte bara är marknader som är betydande, utan också institutionerna runt dem.

Han har lärt mig vilket hårt arbete forskning är, men att man kan gör det ändå

På vilket sätt har hans forskning påverkat ditt eget arbete?

– Eftersom han var min handledare har han påverkat min forskning på många sätt. Det viktigaste är att han alltid fokuserar på helheten. Han brukade säga ”Swing for the fences” – det är en basebollterm, men tanken är att du alltid ska göra ditt bästa. Jag arbetade också för honom som forskningsassistent i ett par projekt där fick jag ta del av hans stora intresse för kvalitet, att han verkligen vill göra ett noggrant arbete. Ibland när man ser människor arbeta på den nivån verkar det vara så enkelt. För Acemoglu ligger det hårt arbete bakom och han försöker inte heller få det att verka enkelt. Han har lärt mig vilket hårt arbete forskning är, men att man kan gör det ändå.

Om ekonomipriset 2024 och mer

Kungliga Vetenskapsakademien delade ut Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2024 måndagen 14 oktober. 

Priset tilldelas Daron Acemoglu och Simon Johnson, båda från MIT (Massachusetts Institute of Technology), och James A. Robinson, från University of Chicago, ”för studier av hur institutioner formas och påverkar välstånd”.

Nobelprisets pressmeddelande

Om Daron Acemoglu

Om Joonas Tuhkuri

Tema
Ekonomi och samhälle - Temasida

Senast uppdaterad: 16 oktober 2024

Sidansvarig: Nationalekonomiska institutionen

eventNewsArticle

standard-article

false

{
  "dimensions": [
    {
      "id": "department.categorydimension.subject",
      "name": "Global categories",
      "enumerable": true,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "department.categorydimension.tag.Keywords",
      "name": "Keywords",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "department.categorydimension.tag.Person",
      "name": "Person",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "department.categorydimension.tag.Tag",
      "name": "Tag",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Category",
      "name": "Globala kategorier Nyheter (Webb 2021)",
      "enumerable": true,
      "entities": [
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.Category.forskning_nyheter",
          "name": "Forskning",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        }
      ],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Label",
      "name": "Tema (Webb 2021)",
      "enumerable": true,
      "entities": [
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.Label.ekonomi",
          "name": "Ekonomi och samhälle",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        }
      ],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Label.en",
      "name": "Themes (Webb 2021)",
      "enumerable": true,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Keyword",
      "name": "Keywords (Webb 2021)",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "Nationalekonomiska.lokala.kat",
      "name": "Lokala kategorier Nationalekonomiska",
      "enumerable": true,
      "entities": [
        {
          "id": "Nationalekonomiska.lokala.kat.nyh",
          "name": "Lokala nyheter",
          "entities": [
            {
              "id": "Nationalekonomiska.lokala.kat.nyh.fo",
              "name": "Forskning",
              "entities": [],
              "attributes": [],
              "childrenOmitted": false,
              "localizations": {}
            }
          ],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        }
      ],
      "localizations": {}
    }
  ]
}