Stockholms universitet logo, länk till startsida

Biologisk mångfald – experter vid Stockholms universitet

Hur ser utvecklingen av den biologiska mångfalden ut i staden? Varför dör krokodiler och delfiner ut i vissa områden i världen? Varför är det viktigt med betesdjur för bevarandet av arter? Vid Stockholms universitet finns forskare som kan svara på frågor om biologisk mångfald utifrån många olika aspekter.

Artdöd och överlevnad

Linda Laikre, professor, bevarandegenetiker, expert inom bevarande av genetisk mångfald, Zoologiska institutionen

Hur påverkar mänskliga aktivitet förlusten av genetisk mångfald? Vad kan man göra för att säkerställa långsiktig överlevnad och öka anpassningsförmågan genom en bibehållen genetisk och biologisk mångfald.

Telefon: 0705-25 45 74
E-post: linda.laikre@popgen.su.se

Aelys Humphreys, professor i växtevolution, Institutionen för ekologi, miljö och botanik (DEEP).

Om växter som dött ut i nutiden

Telefon: 08-16 37 71
E-post: aelys.humphreys@su.se


Biologisk mångfald i staden

Erik Andersson, docent i miljövetenskap, Stockholm Resilience Centre

Multifunktionella landskap, ekosystemtjänster och social-ekologiska gränser i staden. Vad är det för kulturlandskap vi skapar och för vem? Och hur redo är dessa landskap för olika förändringsprocesser?

Telefon: 0701-91 71 85
E-post: erik.andersson@su.se

Thomas Elmqvist, professor i naturresurshushållning, Stockholm Resilience Centre

Ekosystemtjänster, städers roll i förändrad markanvändning, global urbanisering, klimatförändringar, naturbaserade lösningar

Telefon: 0705-26 48 06
E-post thomas.elmqvist@su.se


Matproduktion, naturbetesmarker och ekosystemtjänster

Regina Lindborg, professor i geografi, Institutionen för naturgeografi

Bevarandet av biologisk mångfald med särskilt fokus på naturbetesmarker och hur man kombinerar förvaltningen av ekosystemtjänster och bevarandet av biologisk mångfald med hållbar matproduktion i jordbrukslandskapet.

Telefon: 08-16 47 68
E-post: regina.lindborg@natgeo.su.se


Vilda djur och skogsmarker

Bengt Karlsson, professor i evolutionär ekologi, Zoologiska institutionen

Hur påverkas djur av den pågående klimatförändringen?

Telefon: 08-16 40 39
E-post: bengt.karlsson@su.se

Karin Norén, docent i zoologisk ekologi, Zoologiska institutionen

Bevarandeekologi med inriktning på fjällarter och specifikt fjällrävens demografi, genetik och bevarande. Hur påverkas arterna i fjällekosystemet av klimatförändringar? Hur kan inavel inverka på livskraften i små populationer?

Telefon: 08-16 40 34
E-post: karin.noren@zoologi.su.se

Kristoffer Hylander, professor, landskapsekolog, Institutionen för ekologi, miljö och botanik (DEEP)

Artrikedom och artsammansättning i boreal skog.
Hur påverkas mångfalden av mossor, lavar, växter, myror, blomflugor och fåglar av klimat och markanvändning?

Telefon: 08-16 48 99
E-post: kristoffer.hylander@su.se

Cecilia Kullberg, docent i etologi, Zoologiska institutionen

Fåglar, fågelmigration och klimatförändring. Hur påverkas fåglar av de klimatförändringar vi ser? Vilka grupper gynnas/missgynnas?

Telefon: 08-16 47 13
E-post: cecilia.kullberg@zoologi.su.se


Hav, sjöar och fiskbestånd

Gia Destouni, Professor i hydrologi, hydrogeologi och vattenresurser, Institutionen för naturgeografi

Hur ser utvecklingen av den biologiska mångfalden ut i sötvatten? Många arter, till exempel krokodiler och delfiner har dött ut i vissa områden och fler är på väg att försvinna, men problemen är ofta dolda under ytan.

Telefon: 08-16 47 85
E-post: georgia.destouni@natgeo.su.se

Sara Cousins, professor i naturgeografi, Institutionen för naturgeografi

Hur påverkas biologisk mångfald på havsstränder av havsnivåförändringar? Hur bidrar betesdjur till biologisk mångfald? Hur bidrar småbiotoper som åkerholmer och skogsbryn till biologisk mångfald?

Telefon: 0708101595
E-post: sara.cousins@natgeo.su.se

Michael Tedengren, marinekolog och biolog, Institutionen för ekologi miljö och botanik

Ekotoxikologi, mänsklig påverkan, kustsystem, tropisk marinbiologi. Korallrev och klimatförändringens effekt på dessa och andra marina ekosystem, vattenbruk och antibiotikaanvändning, det senare ger i sin tur upphov till spridning av antibiotikaresistenta bakterier.

Telefon: 08-16 13 56
E-post: michael.tedengren@su.se

Bertil Borg, professor, funktionell zoomorfologi, Zoologiska institutionen

Fisk, spigg, reproduktionsfysiologi, reproduktion, fysiologi, zoologi. Hur regleras fortplantningen hos fiskar.

Telefon: 0707-56 13 44
E-post: bertil.borg@zoologi.su.se

Henrik Svedäng, fiskeribiolog och docent i marin ekologi, Östersjöcentrum

Fisk, torsk, ål och fiske i Östersjön och Västerhavet. Ekologi och hållbar förvaltning.

Telefon: 0766-18 55 88
E-post: henrik.svedang@su.se

Sofia Wikström, docent och forskare i marin ekologi, Östersjöcentrum

Vad påverkar växter och djur i svenska kust- och havsområden? Effekter av övergödning, fiske och klimatförändringar. Restaurering/återställning av kustmiljöer.

Telefon: 08-16 17 91
E-post: sofia.wikstrom@su.se

Brita Bohman, lektor i miljörätt, Juridiska institutionen

Rättsliga perspektiv på ekosystemansats och social-ekologisk resiliens, havsförvaltningsfrågor, särskilt övergödning/Östersjön

Telefon: 08-16 31 54
E-post: Brita.bohman@juridicum.su.se

Anna Christiernsson, biträdande lektor och docent i miljörätt, Juridiska Institutionen

Det rättsliga skyddet av biologisk mångfald i Östersjön. Hur väl skyddar lagstiftningen den biologiska mångfalden i Östersjön? Kan fastställda miljömål nås och efterlever Sverige internationella och EU-rättsliga åtagande gällande biologisk mångfald i havet? Behövs nya rättsliga angreppssätt?

Telefon: 08-162358 
E-post: Anna.Christiernsson@juridicum.su.se

På denna sida