Det är frågor som Annalena Glader, undersöker i sin avhandling Drömfabriken – mellan näringsliv och klassrum. Annalena disputerade den 26 september vid Stockholm Business School och hon har gjort en flerårig etnografisk studie av den fiktivt namngivna "Centrumskolan". Hennes forskning visar hur utbildningspolitik och marknadskrafter tillsammans har skapat en ny sorts skola – och vilka spänningar det för med sig.

- "Jag har arbetat många år i gymnasieskolan som lärare i ekonomiska ämnen och i samband med utbildningsreformen från 2011 upplevde jag hur entreprenörskap tog en central plats i skolans fält. Här blev det intressant att förstå hur det kom sig att entreprenörskap har fått ta en så viktig del i skolans utbildning och det var mot bakgrund av detta som jag valde att studera entreprenörskap i skolan. Det väckte min nyfikenhet kring att förstå vad som händer i skolan när den ska fostra företagsamma elever" säger Annalena.

Annalena Glader med avhandlingen Drömfabriken – mellan näringsliv och klassrum. Foto: Maria Stoetzer

Avhandlingen tar avstamp i den historiska utvecklingen av den svenska skolan. Där elever förr skulle vara fogliga, lydiga och plikttrogna, ska de idag vara självgående, kreativa och företagsamma. Denna förändring är ingen slump, utan resultatet av politiska reformer och globala trender som betonat konkurrenskraft och anställningsbarhet. Under 2000-talet blev entreprenörskap ett nyckelbegrepp i både svensk och europeisk utbildningspolitik. Läroplaner började betona kreativitet, initiativförmåga och företagsamhet. Entreprenörskap sågs inte längre bara som ett skolämne – utan som ett sätt att tänka och vara.

Denna utveckling har, enligt Annalena Glader, lett till att skolan inte bara lär ut ämneskunskaper, utan också formar elevernas personlighet och ideal. Den "entreprenöriella människan" har blivit ett samhällsideal: flexibel, självdriven, anpassningsbar och ständigt redo att sälja in sig själv.

Annalena Glader använder sociologen Pierre Bourdieus teorier för att förstå hur denna utveckling blivit möjlig. Hon visar hur utbildningskapital – alltså traditionella akademiska meriter – i Centrumskolan gradvis omvandlas till marknadskapital: egenskaper som är gångbara på arbetsmarknaden.

Evenemangsvardagen och drömfabriken

Centrumskolan som Annalena har studerat profilerar sig helt mot business och entreprenörskap, med affärsprojekt, företagsevenemang och en tydlig koppling till näringslivet. Den fysiska miljön liknar kontorslokaler, eleverna uppmuntras att klä sig affärsmässigt, och skolan arrangerar ständigt säljande event där eleverna tränas i att marknadsföra både produkter och sig själva.

Annalena Glader försvarar sin avhandling. Foto: Maria Stoetzer

En central del av Centrumskolans kultur är vad Glader kallar "evenemangsvardagen". Skolan präglas av ett ständigt flöde av aktiviteter, tävlingar, utställningar och presentationer. Dessa skapar ett högt tempo och en känsla av ständig rörelse framåt – men också stress och osäkerhet.

Evenemangen blir ett sätt att visa upp skolans entreprenöriella anda, både för omvärlden och för eleverna själva. Men de bidrar också till att undervisningen formas mer som marknadsaktiviteter än som traditionellt lärande.

I avhandlingens kapitel "Drömfabriken" beskriver Glader hur Centrumskolan bygger upp idealbilder av sina elever. Här lyfts framgångsrika elever fram som förebilder, och berättelser om deras prestationer används för att skapa en lockande vision av vad elever "kan bli". Den enskilda eleven blir bärare av skolans varumärke.

Hon beskriver hur den entreprenöriella skolpraktiken kan utöva vad Bourdieu kallar "symboliskt våld": en subtil maktutövning som formar människors tänkande och självkänsla utan att de märker det.

- "Skolan är en plats som inte bara utövar makt genom skolans pedagogik utan genom hela skolans praktik, från hur den fysiska miljön är konstruerad, till de pedagogiska metoder som används, till de ideal som skapas för hur man ska vara som människa. En skolas profilering blir viktig för hur vi formar våra framtida medborgare" menar Annalena. 

Hennes slutsats är att framväxten av entrerenörskolor som Centrumskolan drivs av en kombination av politiska reformer och marknadskrafter. Skolan ska både vara en plats för bildning och en språngbräda mot arbetsmarknaden – men dessa uppdrag står ofta i konflikt med varandra. 

Doktor Annalena Glader håller tal för bl a betygsnämnden. Foto: Maria Stoetzer

- "Skolans konkurrensutsatthet sätter en stark prägel på skolans praktik; i skolans fysiska utformning men också genom de pedagogiska metoder som används till de ideal som skapas för lärare och elever. Här skapas en skolpraktik där det sker ett balanserande mellan att just sticka ut i relation till andra skolor i fältet samtidigt så handlar det om att passa in och att följa skolans styrdokument genom den utbildningspolitik som bedrivs" avslutar Annalena.

När utbildningens värde mäts i hur användbar den är för arbetsmarknaden riskerar bredare kunskapsideal att trängas undan. Det uppstår en spänning mellan att "sticka ut" och vara innovativ, och att "passa in" i systemets krav på mätbarhet och lönsamhet.

Läs mer om Annalena Glader

Läs avhandlingen "Drömfabriken – mellan näringsliv och klassrum: Centrumskolans väg mot en entreprenöriell praktik"

Esbri, NY FORSKNING, När skolan blir ”business” – forskare varnar för konsekvenserna

Från vänster: Professor Josef Pallas, Professor Staffan Furusten, Docent Jessica Eriksson, Professor Karen Williams Middleton, Doktor Annalena Glader, Professor Karin Berglund och Professor Tommy Jensen. Foto: Maria Stoetzer.