Avhandlingen består av tre forskningsartiklar som med olika teman har fokus på risktagande inom privatekonomi.

Qinglin Ouyang försvarar sin avhandling Essays on Household risk-takning. Foto: Maria Stoetzer

From employee to entrepreneur: The role of unemployment risk

Artikeln From employee to entrepreneur: The role of unemployment risk handlar om vad som händer när anställningstryggheten rubbas och om risken för arbetslöshet motiverar till att starta eget. 2001 förändrades anställningsskyddet i Sverige i och med att turordningsregeln (först in sist ut) upplöstes. Data från arbetsmarknaden vid det tillfället visar att anställda som står inför ökad arbetslöshetsrisk är mer benägna att bli entreprenörer. När det blev lättare för småföretag att säga upp personal ökade andelen nya entreprenörer bland de drabbade med hela 33 procent. Effekten var mer uttalad för anställda med längre anställningstid, eftersom de nyligen utsattes för större arbetslöshetsrisk.

Det intressanta är att de nystartade företag varken presterade sämre eller ledde till lägre inkomster för grundarna. Tvärtom antyder resultaten att osäkerhet på arbetsmarknaden kan få människor att ta steget mot att förverkliga sina affärsidéer och att det går bra.

Effects of cultural origin on entrepreneurship

Varför är vissa mer benägna att ta risker än andra? Den andra artikeln Effects of cultural origin on entrepreneurship handlar om kulturella skillnader i riskpreferenser. Med hjälp av svenska registerdata om andra generationens invandrare samt riskbenägenhetsmått från Global Preference Survey (GPS), undersöks hur riskpreferenser i föräldrarnas ursprungsländer påverkar benägenheten att starta företag. Undersökningen visar att barn till invandrare från kulturer med högre riskbenägenhet har större sannolikhet att starta företag, även om företagen tenderar att vara av lägre kvalitet. Resultaten visar också att entreprenörer vars föräldrar som kommer från mer riskbenägna kulturer har en lägre personlig inkomst.

Slutsatsen är att kulturellt överförd riskbenägenhet har betydande effekter utöver individens och föräldrarnas socioekonomiska bakgrund. Det tyder på att attityder till risk – och i förlängningen till entreprenörskap – inte bara formas av ekonomi och utbildning, utan också av värderingar vi bär med oss hemifrån.

In and down: The costs of immigrant investors

Den tredje artikeln handlar om investeringar och sparande på finansmarknaden, hur invandrade svenskar hanterar sina aktieinvesteringar jämfört med svenskfödda och hur det går för invandrade svenskar när de investerar. Med hjälp av ett mycket detaljerat administrativt dataset bevisas ett betydande prestandagap i portföljer mellan invandrare och svenskfödda.

Investerare med invandrarbakgrund har en 30 % högre förlust i avkastning än svenskfödda investerare. Orsaken har sin grund i bristande diversifiering, d v s spridning av risk mellan flera olika investeringar t ex aktier eller fonder. Resultatet beskrivs i artikels titel, invandrare är "inne" (delaktiga i marknaden) men också "nere" (möter större förluster).
För att förstå orsaken bakom skillnad undersöks två huvudsakliga anledningar: finansiell läskunnighet och begränsad social interaktion som minskar möjligheten att lära av andra.

Resultaten tyder på att invandrare som är bättre integrerade i det svenska samhället samt de från länder med högre finansiell kunskap tenderar att göra bättre investeringar. Dessutom visar den ihållande skillnaden i avkastning, även bland andra generationens invandrare, att förmögenhetsskillnader mellan invandrare och svenskfödda sannolikt kommer att bestå över generationer, vilket förstärker oron över långsiktig ojämlikhet i ekonomiskt välbefinnande.

- ”När det gäller förbättring av finansiella tjänster visar min forskning tydligt på en prestationsklyfta mellan invandrade och inhemska investerare. För att hantera detta kan handelsplattformar erbjuda enkla investeringsquiz och utbildningsmaterial på flera språk, samt engelskspråkiga gränssnitt. Dessa åtgärder skulle inte bara bidra till att minska prestationsklyftan, utan även främja ett bredare deltagande på aktiemarknaden – något som är positivt för både individens ekonomi och samhällets” säger Qinglin Ouyang.

Diskussion mellan opponenten Elias Rantapuska och Qinglin Ouyang. Foto: Maria Stoetzer

Avhandling ger tre viktiga insikter

Osäkerhet på arbetsmarknaden kan driva fram nytänkande. När tryggheten sviktar, tar fler steget till entreprenörskap – med bra resultat.

Kultur kan påverka våra ekonomiska val. Våra rötter formar hur vi ser på risk, vilket i sin tur påverkar om vi vågar satsa.

Kunskap och nätverk är nyckeln till finansiell framgång. Invandrares svagare resultat på börsen pekar på behovet av bättre stöd inom finansiell utbildning och integration.

I en tid då både arbetslivet och ekonomin präglas av snabba förändringar, är det här forskningsresultat som både politiker, ekonomer och privatpersoner kan ha nytta av.

Min framtida forskningsagenda syftar till att fördjupa förståelsen för hur hushåll reagerar på olika typer av risker – genom att justera sin konsumtion, sitt försiktiga sparande, sina bolåneval och sin portföljsammansättning. Jag är övertygad om att hushållen spelar en central roll i ekonomin. Det är lika viktigt att hushållen bättre förstår sitt eget finansiella beteende. Därför strävar jag efter att bedriva forskning som är både tillgänglig för en bredare publik och har akademisk genomslagskraft avslutar Qinglin Ouyang.

Läs avhandlingen Essays on Household Risk-Taking

Från vänster: Professor Ai Jun Hou, Docent Sara Jonsson, PhD Qinglin Ouyang, Opponent Elias Rantapuska, Docent Marieke Bos, Professor Gustav Martinsson och Professor Jens Josephson. Foto: Maria Stoetzer