Daniel Sävborg är glad att återigen vara tillbaka vid Stockholms universitet, där han 1997 disputerade i litteraturvetenskap. Han berättar hur affilieringen i praktiken kommer att knyta honom till den aktiva forskningsmiljö som bedrivs vid Historiska institutionen och Centrum för medeltidsstudier.

Daniel Sävborg. Foto: Diana Unt.

– Det här samarbetet ger mig möjlighet att på ett helt annat sätt än tidigare kunna bedriva forskning inom svenska projekt, förklarar Daniel Sävborg som under de senaste 15 åren forskat om nordiska, och i hög grad även svenska, ämnen från Baltikum.

– Även min institution och forskningsmiljö i Dorpat (Institutionen för skandinavistik) kommer att få glädje av detta. Vi har ofta bjudit in svenska kolleger till föreläsningar och undervisning, men nu kommer den formella anknytningen också att finnas där, konstaterar han och beskriver att det finns en stark känsla av samhörighet med Sverige i Estland.

– Intresset för Sverige framgår bland annat av det starka intresset för min institutions BA-program i svenska, där söktrycket tidvis legat på åtta sökande per plats, vilket är högre än för alla andra främmande språk förutom engelska, informerar han om.

Daniel Sävborg berättar om det fina välkomnandet han fått från Stockholms universitet och förklarar hur han ser fram emot att få bidra till Historiska institutionens verksamhet i Stockholm.

– Min erfarenhet av att leda internationella projekt, konferenser och seminarier är ganska omfattande. Det är något som jag tror att miljön vid Stockholms universitet kan ha nytta av, understryker han.

Han hoppas även att hans tvärvetenskapliga inriktning som forskare – inom historia, litteraturvetenskap, filologi och folkloristik – kan inspirera både studenter och forskarkolleger i Stockholm.

– Jag ser storligen fram emot att få verka för ett samarbete mellan mina två universitet, understryker Daniel Sävborg.

En lång och tvärvetenskaplig karriär

Daniel Sävborg har en lång och bred forskarkarriär bakom sig. Efter att ha disputerat i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet på en avhandling om sorg och klagan i den fornisländska eddadiktningen, har hans forskning i huvudsak varit inriktad på nordisk medeltid ur flera olika perspektiv.

– Jag har bland annat skrivit en monografi om kärlek och känsloskildring i norrön litteratur (2007). Senare har jag haft anställningar på Árnastofnun, handskriftsinstitutet i Reykjavík under Islands universitet, och en forskartjänst vid nordiska språk vid Uppsala universitet på ett projekt om en av handskrifterna till Snorres Edda, berättar Daniel Sävborg.

– Min nuvarande tjänst vid Dorpats universitet i Estland är en professur i skandinavistik, vilket i sig också är ett tvärvetenskapligt ämne, konstaterar han.

Under åren i Dorpat har han som lärare och handledare fått sätta sig in i de mest olikartade ämnesområden inom såväl historia som litteratur, språk, folkloristik och samhällsforskning. Det är olika typer av teman och disciplinära områden som han menar har präglat och utvecklat honom som forskare.

– Själva principfrågan om tvärvetenskap, dess karaktär, problem och fördelar i studiet av äldre nordisk medeltid har jag ägnat en hel bok åt: Crossing Disciplinary Boundaries in Studies of the Viking Age som gavs ut 2022.

– Boken bör kunna vara av intresse för historiker överlag och förstås för fornnordiskt inriktade forskare inom alla discipliner, tillägger han.

Daniel Sävborg vid en boksignering av boken "Händelser ur Sveriges ohistoria. En försvunnen tid". Foto: privat.

Även i Daniel Sävborgs nuvarande forskning rör han sig över disciplingränserna. Det historiska perspektivet står exempelvis i centrum i ett projekt om 800-talsmissionen i Sveaväldet. Ett historiografiskt fokus är också grundläggande i den aktuella populärvetenskapliga boken Händelser ur Sveriges ohistoria. En försvunnen tid (2024).

I det RJ-finansierade projektet ”Frihetstidens svenska tragedi” från 2022 dominerar å andra sidan ett litterärt perspektiv och behandlar svensk dramatik och teaterverksamhet under 1700-talet. 

Ett annat pågående projekt handlar om estlandssvenskarna och behandlar deras historia, kultur och språk. För närvarande är också en antologi på detta tema under redigering med Daniel Sävborg som en av redaktörerna.

– Även folkloristiken kommer återigen bli viktig i min forskning i oktober, då jag tilldelats Kungliga Gustav Adolfs Akademiens Jonseredsstipendium, berättar han.

– Jag kommer att ägna en månad åt en undersökning av den isländska Landnámabók som källa till förståelse för muntlig tradition och folktro i den nordiska medeltiden.

Utöver detta har Daniel Sävborg under de senaste åren ägnat sig åt mer samtidshistoriskt och samhällsvetenskapligt inriktad forskning. Projektet ”Trust – Nordic Values and the Baltic Countries 1991–2024”, finansierat av Östersjöstiftelsen och bedrivet i samarbete med Södertörns högskola, resulterade i november 2024 i en större konferens i Dorpat kring frågan om nordiska värderingars genomslag i Estland och övriga Baltikum.

– Huvudfrågan har varit hur värderingarna i dessa före detta sovjetrepubliker som numera – enligt egen syn – är nordiska länder har förändrats under vägen från kommunistisk diktatur till demokratiskt nordiskt land, samt hur och i vilken utsträckning man har arbetat aktivt för en förändring av värderingarna i dagens baltiska stater, säger han.

För stunden upptar en kommande monografi om just historia, kultur och modernt samhälle merparten av Daniel Sävborgs arbetstid. Boken med titeln: Estland idag och arvet från det förflutna kommer att ges ut av Dialogos förlag under våren 2026.

Läs mer om Daniel Sävborg via denna länk