Pontus Folkesson har tilldelats stipendiepengar för arkivforskning
Pontus Folkesson, fil. doktor i historia vid Stockholms universitet, har tillsammans med Genealogiska föreningen beviljats 65 000 kr från Riksarkivarie Ingvar Anderssons fond. Samarbetet syftar till att upprätta ett generalregister med skolmatriklar och utgör en del i Pontus Folkessons postdokprojekt, "Social mobilitet genom 1600-talets skola", vid Historiska institutionen, Stockholms universitet.

– Samarbetet mellan mig och Genealogiska föreningen går ut på att lokalisera, digitalisera och transkribera svenska skolmatriklar från 1600 till 1800-talet. Målet är att skapa en nationell och sökbar databas över skolelever under en tid då det svenska skolväsendet byggdes ut i snabb takt, berättar Pontus Folkesson.
För att effektivisera registreringsarbetet testas även AI-baserade verktyg för att kunna automatisera transkriberingen av texterna.
– Verktygen kommer främst att användas på senare skolmatriklar, bland annat från slutet av 1700-talet, berättar Pontus Folkesson.
– Språkligt sett är det fullt möjligt för verktygen att transkribera de latiniserade matriklarna. Men den större utmaningen ligger i att skapa en fungerande formatmall där källmaterialets ursprungliga struktur återskapas på ett tillförlitligt sätt så att informationen sedan överförs korrekt till databasen.
Pontus Folkesson berättar att man i dagsläget inte vet exakt hur många matriklar som finns bevarade men att det finns material att tillgå från uppskattningsvis ett femtiotal svenska städer. Endast en fjärdedel av det bevarade materialet har tidigare publicerats i tryckt form och ännu färre har gjorts digitalt tillgängliga. Tanken är att stipendiet först och främst ska finansiera arkivresor till bland annat Göteborg, Lund och Vadstena riksarkiv, där särskilt välbevarade skolmatriklar förvaras.

En samverkan mellan akademisk forskning och släktforskning
– För mig är det här samarbetet oerhört värdefullt. Det gör det möjligt att ta sig an ett material som annars vore svårt att hinna med på egen hand, berättar han.
– Skolmatriklarna är en innehållsrik men fortfarande relativt outnyttjad källa, poängterar Pontus. De kan kasta ljus över både enskilda livsöden och större perspektiv på utbildningens och samhällets utveckling.
Ur ett forskarperspektiv förklarar han hur samarbetet skapar nya möjligheter att undersöka relationen mellan utbildning och social mobilitet under 1600- och 1700-talet. Det var en period, berättar Pontus, då meritokratiska ideal fick allt större genomslag i takt med ökad urbanisering, statsformering samtidigt som skolorganisationen expanderande.
– Genom att följa elevernas väg genom skolsystemet kan vi förstå mer om vilka som hade tillgång till utbildning, hur detta förändrades över tid och vad det betydde för människor i det tidigmoderna samhället.
Att kombinera akademisk forskning med släktforskning och samtidigt utveckla gemensamma och effektiva arbetsmetoder gör det också möjligt att nå ut till flera målgrupper menar Pontus Folkesson:
– Det som gör projektet särskilt givande är hur vi förenar olika perspektiv: jag bidrar med ett akademiskt och historiskt perspektiv, medan Genealogiska föreningen tillför kunskap och engagemang inom släktforskning, konstaterar han.
– Tillsammans skapar vi en långsiktig resurs som både bevarar och tillgängliggör ett stycke svensk utbildningshistoria för kommande generationer.

Pontus Folkesson disputerade 2024 vid Historiska institutionen, Stockholms universitet, på avhandlingen: Att skola en stormakt. Framväxten av 1600-talets skolsystem genom lokalsamhällets aktörer. Sedan våren 2025 driver han det tvååriga postdokprojektet Social mobilitet genom 1600-talets skola vid samma institution.
Läs mer om Pontus forskning här
Läs mer om databasen Skolmatriklar på Genealogiska föreningens hemsida
Senast uppdaterad: 24 april 2025
Sidansvarig: Historiska institutionen