Mattias Heldner reder ut gubbstönets plats i språket
P1:s Godmorgon världen går till botten med fenomenet ”gubbstön” den 7 september. Varför utstöter vissa ett speciellt ljud när de sätter sig eller böjer sig ner? Lingvistikens Mattias Heldner klargör den fysiologiska orsaken.
Foto: ChatGPT som tolkar ordet gubbstön.
Det pustande ljud som hörs när någon tar plats i soffan på kvällen eller böjer sig ner för att knyta skorna, kallas för gubbstön. Det är ett ord som dök upp i skrift runt 1990, men fenomenet har troligen funnits mycket länge.
Både gubbar och gummor gubbstönar
Ordet antyder att gubbstönet är särskilt utbrett bland äldre män – men även kvinnor hörs gubbstöna i stor utsträckning.
Radions Godmorgon värden reder ut begreppet, och en av dem som får förklara varför vi gubbstönar är Mattias Heldner, professor i fonetik vid Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. Han har i flera år jobbat med ett projekt om andningsbeteende och andningsljud i språket.
– Stönet kommer när vi släpper ut ett övertryck från lungorna genom att öppna stämläpparna. Övertrycket – som föregår stönet – används för att stabilisera överkroppen som en förberedelse för ansträngning, säger han.
Vi härmar gubbstönet när något är jobbigt
Men Mattias Heldner har iakttagit att ”gubbstönet” också kan höras i andra sammanhang:
– Vi kan härma det här stönet – utan att det finns någon fysiologisk anledning. Jag tror att det förekommer för att man vill antyda att något är allmänt jobbigt. Och gör man det väldigt ofta, så att folk blir irriterade av det, så börjar man närma sig en ovana.
