”Dödlighet före 75 års ålder har ökat i vissa inkomstgrupper”
Skillnaderna i hälsa växer mellan rika och fattiga i Sverige, trots ett halvt sekel av politiska insatser för att minska ojämlikhet. Det visar en studie med Mårten Palme, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.

Tre gånger större skillnad i livslängd sedan 60-talet
Enligt forskarna bakom studien har gapet i förväntad livslängd mellan de med lägst och högst inkomster tredubblats sedan 1960-talet. Studien bygger på data från perioden 1962 till 2021 och visar att inkomstens betydelse för hur länge vi lever har blivit allt större. För män har skillnaden i livslängd ökat från omkring 3,5 år till nära elva. För kvinnor har den vuxit från 3,8 till 8,6 år.
En central slutsats är att ekonomisk jämlikhet inte automatiskt leder till jämlik hälsa. Forskningen utmanar därmed den traditionella synen att ökade inkomster i sig förbättrar hälsoläget i befolkningen.
– Vår studie visar att skillnaderna i dödlighet före 75 års ålder mellan inkomstgrupper har ökat särskilt mycket för dödsorsaker som hade kunnat förebyggas genom preventiva åtgärder. Till exempel genom bättre kost, minskad rökning och fysisk aktivitet, säger Mårten Palme.

Höginkomstgrupper snabbare på att ändra livsstil
Forskningen pekar också på att höginkomstgrupper inte bara haft bättre materiella förutsättningar, utan dessutom varit snabbare på att ändra livsstil i takt med att ny kunskap om hälsa blivit tillgänglig.
Under 1960- och 70-talen var rökning och alkoholkonsumtion vanligare bland höginkomsttagare, men de mönstren har förändrats över tid. I dag är det vanligare med rökning i lägre inkomstgrupper, vilket speglar hur olika samhällsgrupper tar till sig folkhälsoinformation i olika takt.
Mer om studien
Studien The rising income gradient in life expectancy in Sweden over six decades är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS).
PNAS grundades 1914 och är en av världens mest citerade vetenskapliga tidskrifter och publicerar över 3 500 forskningsartiklar per år inom flera olika ämnesområden.
Författare till studien är Mårten Palme, Stockholms universitet, Johannes Hagen, Jönköping International Business School, Jönköping University, och Lisa Laun, IFAU, samt Charlotte Lucke, tidigare doktorand i nationalekonomi vid Stockholms universitet.
Senast uppdaterad: 22 april 2025
Sidansvarig: Nationalekonomiska institutionen