Vad är det som bäst hjälper människor att försonas efter ett krig? Är det vänskapsbanden vi knyter över gruppgränserna, eller den vardagliga kontakten mellan olika etniska grupper i våra samhällen?
En ny studie, publicerad i British Journal of Social Psychology, visar att den bredare sociala kontexten – särskilt att bo i samhällen där människor från olika grupper ofta möts och interagerar på ett positivt sätt – har större betydelse än personliga vänskapsrelationer när det gäller att främja fred och försoning. Studien betonar vikten av att skapa miljöer där olika grupper regelbundet möts under goda former.
Studien i korthet
Centrala begrepp
Personlig kontakt: Kontakt på individnivå, till exempel hur många vänner man har som tillhör andra etniska grupper.
Kontakt på samhällsnivå: Den grad av kontakt mellan olika etniska grupper som finns i det samhälle där man bor, oberoende av ens egna personliga erfarenheter.
Metod
Data samlades in genom personliga enkäter med cirka 4 500 unga personer (15–29 år) från både majoritets- och minoritetsgrupper i fem länder i västra balkan: Bosnien och Hercegovina, Serbien, Montenegro, Nordmakedonien och Kosovo. Frågorna handlade om kontakt mellan olika grupper på både individ- och samhällsnivå, samt olika attityder kopplade till försoning, såsom tillit mellan grupper och förlåtelse.
Resultat
Försoning beror mindre på personliga relationer och mer på den sociala miljön. Analysen av svaren visar att platsen där unga människor bor spelar större roll än deras indivuella kontakter. När den omgivande miljön kännetecknas av många och positiva möten mellan grupper, ökar möjligheten till långsiktig försoning betydligt mer än genom enbart personliga vänskapsband.
Illustration: civilservicelocal from Pixabay.
Det vi visar är att var du bor, snarare än vem du känner, är viktigare för hur du tänker och känner gentemot andra grupper.
Sabina Čehajić-Clancy, som ansvarat för studien och forskar om försoning mellan grupper, kommenterar resultaten:
Sabina Čehajić-Clancy.
– Hittills har ett av de främsta socialpsykologiska verktygen för att skapa fredliga och harmoniska relationer mellan grupper varit just kontakt mellan grupper, till exempel att ha vänner från andra grupper. Det vi visar är att var du bor, snarare än vem du känner, är viktigare för hur du tänker och känner gentemot andra grupper. Resultaten pekar på att det kan vara avgörande att skapa mer integrerade samhällen där människor regelbundet deltar i meningsfulla och positiva möten över gruppgränserna – för att förebygga framtida konflikter och främja försoning.
Enligt Sabina Čehajić-Clancy ger resultaten värdefulla insikter för beslutsfattare och organisationer som arbetar för att bygga fredligare samhällen efter konflikter.
Konflikter mellan grupper ökar alltmer och deras skadliga effekter kvarstår ofta även efter att fredsavtal har nåtts. Detta understryker behovet av att identifiera evidensbaserade och effektiva interventioner för att förbättra intergrupprelationer i sammanhang som påverkas eller hotas av konflikt.
Forskargruppen för intergrupprelationer och social förändring fokuserar på att förstå och förbättra relationer mellan grupper för att skapa social förändring.
