I våras fick deras forskning om intensivt föräldraskap stor uppmärksamhet. Nu har forskarna Sunnee Billingsley och Stefanie Möllborn tillsammans med kollegan Anna-Karin Nylin publicerat sina resultat i Social Science and Medicine. Det är den första studien som studerar relationen mellan intensivt föräldraskap och hälsa i Sverige.

Sunnee Billingsley. Foto: Elin Sahlin

En öppen fråga

Hur intensivt föräldraskap ser ut i Sverige är intressant att studera eftersom de flesta återgår till arbetet när de får barn. 

– Det betyder att de som ägnar sig åt intensivt föräldraskap i Sverige gör det samtidigt som de arbetar. Det kan höja risken för dubbelarbete, vilket jag tror ökar på stressen, säger Sunnee Billingsley.

Å andra sidan erbjuder det svenska samhället mycket stöd till föräldrar och tilliten till institutioner är stor. Dessutom är de svenska hushållen relativt jämställda vilket innebär att ansvaret för barnen inte faller helt och hållet på kvinnan. Därför trodde forskarna att ett annat möjligt scenario skulle kunna vara att intensivt föräldraskap inte har någon effekt på svenska föräldrars hälsa, eller att det påverkar mammor och pappor lika mycket.

– Det här var verkligen en öppen fråga. Vi hade ingen aning om vad vi skulle komma fram till, säger Sunnee Billingsley.

Normbrytande mammor mår bättre

Forskarna har analyserat 3400 svar från föräldrar i enkäten Familjer och vardagsliv i Sverige och Europa. De har delat upp respondenterna i olika kategorier beroende på hur starkt de skriver under på normerna om intensivt föräldraskap – starkt, medel, delvis, neutral och avvisande.

Precis som forskarna tidigare berättat bekräftar studien att mammor som avvisar normerna om intensivt föräldraskap mår bättre än andra. Men i Sverige är den gruppen ytterst liten. Det innebär att attityderna om intensivt föräldraskap tillhör samhällsnormen. De mammor som avvisar dessa attityder bryter alltså mot normerna i samhället och samtidigt mår de bättre än andra.

– Man måste ställa sig frågan: Vilka är dessa mammor? Kan de vara i en unik position där de kan prioritera sig själva och ta hand om sin egen hälsa? Det vet vi inte än.

På frågan om det kan vara kopplat till inkomst svarar Sunnee Billingsley att hon och hennes kollegor redan har tittat på den faktorn och att svaret är nej. De kvinnor med högst utbildning och inkomst tillhör kategorin som delvis skriver under på normerna om intensivt föräldraskap. Och dessa mår fortfarande sämre än den normbrytande gruppen.

Annat mönster hos fäder

För pappor är förhållandet det omvända. De som avvisar attityderna om intensivt föräldraskap mår sämst. I den gruppen finns de minst privilegierade papporna – de har lägst utbildning och lägst inkomst. Dessutom är många födda utanför Sverige. 

– Detta förhållande är lite krångligt. Å ena sidan skulle vi kunna tolka den positiva kopplingen mellan intensivt föräldraskap och hälsa hos pappor som att deras engagemang i egna barn gagnar dem. Men det är också möjligt att pappor som är vid dålig hälsa ger upp och tänker: Det finns inte en chans att jag kan engagera mig i mina barn så jag ställer mig inte bakom den här typen av föräldraskap.

Vi befinner oss bara i början

Även om skillnaderna i hälsa mellan de olika grupperna är statistiskt belagda visar studien att de inte är särskilt stora. 

Är detta unikt för Sverige?

– Det är svårt att jämföra mellan olika länder när vi saknar data som använder samma mått. Den goda nyheten är att våra sex mått har utökats till nio och lagts till i undersökningar som används över hela världen. Så vi är bara i början av att kunna göra jämförelser mellan länderna. Mer om detta kommer framöver.

En till sak som återstår att reda ut är vilken del av denna utveckling mot en intensiv föräldrakultur som spelar roll, berättar Sunnee Billingsley.

– En tanke är att det bara är allmänt stressigt att ha dessa attityder. Men det skulle också kunna vara så att det finns en skillnad i hur väl du lyckas förverkliga dem. Vissa människor kanske tror på intensivt föräldraskap men saker som deras jobbschema, typ av arbete, tillgång till stöd vad gäller barnens aktiviteter och liknande tillåter dem inte att utöva det, och då blir föräldraskapet ännu svårare.