Foto: Niklas Björling

I sin avhandling "Teachers’ perceptions of barriers and facilitators in implementing innovations for inclusive education" undersöker Lisa Fohlin hur lärare bäst kan stötta förändring för att skapa en inkluderande miljö i klassrummet.

Fokus ligger på lärarnas syn på de faktorer som hjälper eller stjälper implementeringen av pedagogiska program. Eftersom det är lärare som behöver ta till sig och genomföra förändringar i klassrummet eller i undervisningen för att gynna eleverna, är det viktigt att undersöka just deras perspektiv.

- Genom att undersöka lärarna uppfattningar fick jag syn på de faktorer som kan hjälpa till vid implementering och de som behöver hanteras för att inte försvåra eller omintetgöra insatserna, menar Lisa Fohlin.

Många insatser görs för att tillgängliggöra forskning så att den kan användas ute i skolorna. Det är viktigt för forskare, skolledare och lärare att förstå vilka faktorer som de behöver se över vid planering och införande av nya metoder eller program. 

– Jag intresserar mig också för det som sker mellan praktiken och forskningen. Och hur man kan överbrygga en forskningsbaserad intervention till att bli praktisk tillämpbar i klassrummet för att gynna elevernas lärande.

Kollegial process

Lisa Fohlins studier visar hur ramverk kan användas för att synliggöra faktorer som kan påverka implementering. Genom att ta hänsyn till dem, kan en process skapas som gynnar lärarnas motivation, den sociala kontexten och praktiska möjligheter att genomföra kvalitativ undervisning. 

– Mina studier visar hur förändring i skolan är en kollegial process. En skolövergripande satsning verkar vara mer gynnsam än enskilda projekt av eldsjälar. Resurser som tid och möjlighet till stegvis kompetensutveckling verkar vara mer stödjande. 

Implementering är något som är kontextbundet. De lokala förutsättningarna och lärarnas krav och möjligheter bör beaktas vid val av program att implementera och genom hela processen. 

Möjligt att genomföra

Det räcker inte med att ett program har visat på evidens i forskningssammanhang för att implementera det i praktiken. Lärarna behöver också känna att det är gynnsamt, lämpligt och möjligt att genomföra i just deras undervisningskontext.

– Jag kunde till exempel se att lärare i förskoleklass till årskurs tre upplevde högre förmåga och förutsättningar för att använda programmet Inkluderande Beteendestöd i Skolan jämfört med lärare i årskurs fyra till nio. 

Implementeringens komplexa natur är något som överraskar och fascinerar Lisa Fohlin. 

– I en delstudie uttryckte lärarna att de skulle må bättre i sin roll om de arbetade dagligen med projektinnehållet. Men vid summering av projektet beskrev de att arbetet med innehållet två gånger i veckan var lite mycket och att de antagligen istället kommer att fortsätta med det en gång per vecka. Det visar hur svårt det är att hålla kvar även sådant som känns bra om det skiljer sig från hur lärare brukar undervisa. 

Kunskaperna i Lisa Fohlins avhandling är framför allt riktade mot lärare, skolledare och forskare. 

– Men alla som vill göra förändringar i skolans värld kan vara behjälpta av att ta hänsyn till min forskning, säger Lisa Fohlin.

Läs avhandlingen: 
"Teachers’ perceptions of barriers and facilitators in implementing innovations for inclusive education"

Välkommen till Lisa Fohlins disputation!