Musiksamspel för lärande och utveckling hos elever med flerfunktionsnedsättningar
”Det handlar om att om att vara lyhörd och responsiv som samspelsparter, att använda sånger som ger repetition, återkommande pauser och igenkänning – att ha en struktur och förutsägbarhet i musikaktiviteter", berättar Linn Johnels.

– Viktigt är också att det finns en trygg relation, att insatserna är långvariga och om att använda teknikförmedlande och multisensoriska musikaktiviteter, menar Linn Johnels.
Svenska skolmyndigheter och internationell forskning har lyft behovet av mer kunskap om undervisningsmetoder och aktiviteter för elever som har flerfunktionsnedsättning.
Linn Johnels, Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet, har i sin avhandling "Musical Interaction with Students with Severe/Profound Intellectual and Multiple Disabilities" undersökt hur musiksamspel kan stödja utveckling och lärande hos den här elevgruppen.

– Det finns några lovande studier med målgruppen, men underlaget har varit begränsat och inga tidigare studier har på ett systematiskt sätt kombinerat musiksamspel och multisensoriskt berättande i en skolkontext för de här eleverna.
Linn Johnels har lång erfarenhet av musikpedagogiskt arbete med personer som har flerfunktionsnedsättning i alla åldrar – både med eleverna själva och med deras skolpersonal.
– Tillsammans med mina kollegor på mina tidigare och nuvarande arbetsplatser, Eldorado Resurscenter i Göteborg och Nationellt center för Retts syndrom och närliggande diagnoser på Frösön, har jag utvecklat det pedagogiska arbetssättet multisensoriskt musikdrama, förkortat MSMD. Det är en motiverande och engagerande aktivitet. Efter lovande resultat i praktiskt arbete ville jag utveckla och utvärdera arbetssättet i forskning och i samverkan med skolpersonal som jobbar med målgruppen.
Översikt av tillgänglig litteratur
Den första av tre delstudier består av en omfattande litteraturöversikt, där tidigare forskning om musiksamspel med barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning sammanfattas.
– Musiksamspel stöder flera olika förmågor, som socialt samspel, engagemang, kommunikation och lärande hos elevgruppen, ett viktigt resultat för praktiker och för utveckling av interventioner för målgruppen.
En experimentell, kontrollerad och kvantitativ studie utgjorde delstudie nummer två. Under 16 lektioner jämfördes tre elevers engagemang där MSMD-metoden och en annan pedagogisk aktivitet ingick
- Kodade videoobservationer visade att lektionerna med MSMD var mer effektiva när det gällde att stödja elevernas engagemang än jämförelseaktiviteten.
Oberoende skattningar av skolpersonal visade på liknande sätt högre nivåer av engagemang för två av de tre eleverna under MSMD-lektionerna.
- Skolpersonalen som deltog uppgav också att de tyckte att arbetssättet med MSMD passade väl in i skolkontexten och i undervisningen av elevgruppen.
MSMD-metoden i det dagliga skolarbetet
Tredje studien är en samverkansforskning gjord tillsammans med en speciallärare och hennes elev med flerfunktionsnedsättning och Retts syndrom. Läraren fick implementera och utvärdera MSMD-lektioner inom ramen för sitt dagliga skolarbete.
– Resultatet pekade på betydelsen av kontinuerlig reflektion över det egna pedagogiska arbetet, vikten av att ge förutsättningar för elevens egna utforskande och av att skapa balans mellan utmaningar och återhämtning under lektionerna. Läraren lyfte också att arbetssättet med MSMD var motiverande, relevant och användbart för eleven.
Med på tåget
På en skola valde alla i personalen att gå kurs i arbetssättet för att kunna göra metoden till en mer bestående del av undervisningen på skolan. Och på en annan skola började en lärare att använda den som en gruppaktivitet med en liten klass.
– Det överraskade mig positivt att det gick så lätt att implementera och ”få med skolpersonalen på tåget” i att fortsätta använda arbetssättet med flera av sina elever, även efter det att studierna var genomförda.
Skolpersonal som arbetar med målgruppen – men även är anhöriga till personer i olika åldrar med flerfunktionsnedsättning – kan ha nytta av att använda MSMD-arbetssättet.
– För forskare i specialpedagogik understryker resultaten vikten av att använda estetiska läroprocesser i undervisningen för att engagera alla elever, även de med de största svårigheterna. Jag hoppas kunna forska vidare om metoden i lite större skala framöver, gärna i samverkan med skolpersonal, avslutar Linn Johnels.
Välkommen till Linn Johnels disputation 18 oktober 2024!
Läs avhandlingen:
"Musical Interaction with Students with Severe/Profound Intellectual and Multiple Disabilities"
Senast uppdaterad: 30 september 2024
Sidansvarig: Specialpedagogiska institutionen