Den 6 april i år publicerade Ljungqvist artikeln ”Global uppvärmning – en folkhälsovinst?” i ”under strecket” i Svenska Dagbladet. I artikeln förklarar han hur antalet dödsfall på grund av kalla temperaturer har minskat mer än den värmerelaterade dödligheten har ökat, ett fenomen som sällan tas upp i media och som fått begränsad uppmärksamhet utanför en ganska snäv krets av forskare. Samtidigt, understryker han i artikeln i Svenska Dagbladet, kommer ett varmare klimat i framtiden orsaka allt större ohälsa, särskilt i världens fattigare delar, men framför allt av andra skäl än bara ökad värmerelaterade dödlighet.

Fredrik Charpentier Ljungqvist. Foto: Johanna Säll.

Vi ställde fem frågor till Fredrik för att reda ut det paradoxala i att just minskningen av den köldrelaterade dödligheten kan ses som en av få vinster med ett varmare klimat och bad honom samtidigt att utveckla artikelns något provokativa titel.

Vad fick dig att skriva artikeln?

– Jag ville sprida kunskap om att köld faktiskt fortfarande orsakar fler förtida dödsfall i vår allt varmare värld än vad hetta gör. Ganska få tycks känna till det. Första gången jag själv blev riktigt medveten om att minskningen globalt sett av köldrelaterad dödlighet är mycket större än ökningen av värmerelaterad dödlighet var när jag läste rapporten ”Lancet Countdown” om klimatförändringar och hälsa på jorden som kom ut hösten 2022.

Vad är din huvudpoäng med artikeln i Svenska Dagbladet?

– Jag vet inte riktigt om att jag har någon ”huvudpoäng”. Men det känns viktigt att inte enbart fokusera på de många negativa konsekvenserna när man beaktar påverkan på hälsa och dödlighet av global uppvärmning. För att få en rättvisande helhetsbild bör även positiva konsekvenser, de få som finns, också diskuteras. Det finns ibland en lite olycklig ensidighet i sammanhanget: fokus ligger oftast på att identifiera de många och allvarliga hälsoriskerna med den globala uppvärmningen, och dess direkta och indirekta konsekvenser, och då negligeras lätt möjliga hälsovinster på vissa håll i världen.

Vad vet vi om temperaturrelaterad dödlighet historiskt sett?

– Vår kunskap är ännu begränsad men de studier som finns, och däribland en ny publicerad studie som jag har lett, visar att det framför allt var kalla vintrar och vårar, åtminstone i Europa, som ökade dödligheten. Sannolikt genom en längre och mer gynnsam säsong för bland annat luftvägsinfektioner. 

Effekten från klimat och väder på dödligheten var historiskt sett mycket större än i modern tid och den har successivt minskat över tid i takt med bättre levnadsförhållanden och medicinska framsteg. Historiskt sett, i nästan hela världen, var emellertid en ännu viktigare faktor väder- och klimateffekter på jordbruket. Det orsakade missväxter som förhöjde dödligheten. Här kunde också extremhetta och torka på många håll i världen vara boven. Men de största svältkatastroferna under historien, i både Europa och Asien, är mer relaterade till kalla förhållanden som för Asiens del också ofta försvagar de viktiga monsunregnen.

Vilka hälsohot kan vi se från global uppvärmning?

Artikeln ”Global uppvärmning – en folkhälsovinst?” av Fredrik Charpentier Ljungqvist.

– Listan kan göras mycket lång. Trots den möjligen lätt provocerande rubriken på ”understreckaren” i Svenska Dagbladet råder det ingen tvekan om att den globala uppvärmningen under detta århundrade kommer bli en kraftig nettoförlust för folkhälsan i världen.

Den medför, främst på vissa håll i världen, en lång rad olika hot mot hälsa och liv. Som exempel kan nämnas omfattande översvämningar på grund av stigande havsnivåer och förändrade nederbördsmönster. Sedan har vi gynnsammare spridningsförhållanden för en rad vektorburna sjukdomar i ett varmare klimat. Extremhetta begränsar också manuellt arbete i till exempel jordbruket i redan varma länder. På vissa håll kan mer långvarig och intensiv torka kraftigt försämra livsmedelsproduktionen.

Hur kommer den temperaturrelaterade dödligheten förändra sig i framtiden tror du?

– I ett par årtionden till kommer den fortsätta att minska globalt sett innan den, i då en betydligt varmare värld, kommer börja öka på fler och fler håll. Minskningen av köldrelaterad dödlighet kommer sannolikt fortsätta att vara störst i delar av sydöstra Asien. Däremot beräknas till exempel Sahelområdet i Afrika och i bland annat Pakistan att snart se en kraftig ökning av värmerelaterad dödlighet som överstiger minskningen av köldrelaterad dödlighet.

Hur temperaturrelaterad dödlighet förändrar sig under detta århundrade hänger mycket samman med antaganden om befolkningens framtida ålderssammansättning. De är främst de gamla som dör av detta. Sedan hänger det också samman med hur det ser ut med kosthållning, boendeförhållandena, fattigdom och tillgång till sjukvård. Mycket av minskningen av den köldrelaterade dödligheten – som främst orsakas av luftvägsinfektioner, hjärt- och kärlsjukdom och njursjukdom – under senare årtionden hänger samman med bättre levnadsvillkor och bättre sjukvård på de flesta håll i världen än på att klimatet har blivit varmare. Samma saker kommer i framtiden påverka hur stor ökningen av värmerelaterad dödlighet blir.