Föreläsningsserien är ett samarbete mellan ABF Stockholm och Historiska institutionen och innehållet speglar den bredd och det djup som finns inom institutionens forskning. Tidsmässigt sträcker de sig från tidig medeltid till nutid. Ämnesmässigt omfattar de aspekter som till exempel genus, sociala och ekonomiska förhållanden, kultur samt politisk makt.

Historia har funnits som akademiskt ämne i Stockholm i drygt hundra år, sedan år 1919 då en professur i historia inrättades och regelbunden undervisning i historieämnet startade vid dåvarande Stockholms högskola (idag Stockholms universitet). Sedan dess har forskare och studenter vid Stockholms högskola/universitet sökt efter historisk kunskap och kunskap om historien för att bättre förstå både det förflutna och samtiden.

Genom föreläsningsserien fullföljer Historiska institutionen den tradition och ambition som Stockholms högskola började sin verksamhet med, genom offentliga föreläsningar.

Föreläsningarna sker i samarbete med folkbildningsorganisationen ABF och hålls i ABF-huset på Sveavägen.

Program hösten 2025

22/9: Att kunna plöja – och vinna status: lantbrukskunskaper i det tidiga 1700-talet

År 1727 gavs det ut fyra lantbruksverk i Sverige. Författarna var sinsemellan mycket olika: en präst, en industriidkare, en lektor och en godsägare. Men en sak hade de gemensamt. Deras verk var tänkta att handla om mycket mer än om hur man rent praktiskt skulle utöva lantbruk.

Hur ska man förstå författarnas idéer om makten över samhället och de praktiska kunskaperna? Och hur kan man förstå deras kamp om kunskapen i ett längre tidsperspektiv?

Föreläsare: Linnea Bring Larsson, fil.dr. i historia och verksam vid Historiska institutionen, Stockholms universitet.

6/10: Fattigbyggnadsfonden – socialt byggande och spekulation i 1800-talets Stockholm

Fattigbyggnadsfonden i Stockholm gav från 1849 lån till så kallade fattigbyggnader. Det var hyreshus som byggdes av privata byggherrar med fördelaktiga lån under speciella villkor. Byggkraven var strikta och husen skulle bebos av fattiga arbetare. Husen stod under överinsyn av Stockholms stadsnämnd, som bland annat bestämde hyrorna. Några av byggnaderna finns kvar än idag.

Hur fungerade dessa ambitioner, på en marknad som präglades av spekulation?

Föreläsare: Hannes Rolf, fil.dr. i historia, forskarassistent vid Stads- och kommunhistoriska institutet och postdoktor vid Historiska institutionen, Stockholms universitet och Christopher Vainesworth, doktorand vid Konstvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet och arkivarie på Stockholms stadsarkiv.

20/10: Kunskap, kärlek och karriär: utbildning och social mobilitet under 1600-talet

När skolsystemet byggdes ut i Sverige under 1600-talet ökade tillgängligheten och skolorna blev viktiga arenor för dem som ville förändra sina livsvillkor. I ståndssamhällets Sverige var börd, kunskap och karriär viktiga.

Men hur såg sambandet mellan utbildning och social mobilitet ut? Hur kunde en bondson bli präst eller ämbetsman? Och vem lyckades ta sig fram – och till vilket pris?

Föreläsare: Pontus Folkesson, fil.dr. i historia vid Historiska institutionen, Stockholms universitet och projektledare för Genealogiska föreningens projekt ”Skolmatriklar: ett generalregister”.

3/11: Statarnas förfackliga kamp och vardagliga motstånd i Stockholms län 1890–1920

Statarna var en av de sista arbetargrupperna som organiserades sig fackligt. Men redan under åren 1890–1891 inträffade en serie förfackliga skördestrejker vid ett flertal jordegendomar nära Stockholm. Detta blev startskottet för en utdragen förfacklig kamp på jordbrukets arbetsmarknad i östra Mellansverige.

Vilka former tog sig denna kamp? Och vilka konsekvenser fick den på sikt för den fortsatta kampen för människovärdiga arbets- och levnadsvillkor?

Föreläsare: Gustav Nyberg, fil.dr. i historia och verksam vid Historiska institutionen, Stockholms universitet.

17/11: De svenskspråkiga i Finland och hotet från fascismen på 1920- och 1930-talen

I de länder där fascisterna kom till makten på 1920- och 1930-talen såg minoriteternas framtid mörk ut. Trots det stod de svenskspråkiga i Finland kluvna inför högerextremismens frammarsch både i Europa och i hemlandet. Åsikterna gick isär om fascismen som ett hot eller en möjlighet.

Vilka var de finlandssvenskar som mobiliserade till motstånd mot fascismen och vilka var deras motiv? Vad hade deras antifascism med deras svenskspråkighet att göra?

Föreläsare: Anders Ahlbäck, docent i nordisk historia och undervisar och forskar vid Historiska institutionen, Stockholms universitet.

1/12: ”En generös flyktingpolitik?” Hjälp till akademiska flyktingar under 1930-talet

Efter att nazisterna kom till makten i Tyskland 1933 avskedades många med akademiska anställningar, främst judar. Många valde att fly, men hade svårt att få fotfäste i tillflyktsländerna. För att bistå dem grundades i Sverige ”Insamlingen för landsflyktiga intellektuella”, där några borgerliga kvinnor var drivande.

Vilka grupper var det som var aktiva i denna organisation? Hur försökte de agera gentemot den restriktiva flyktingpolitik som drevs?

Föreläsare: Pär Frohnert, professor emeritus i historia vid Historiska institutionen, Stockholms universitet.