Stockholms universitet
Institutionen för kultur och estetik

Forskning på uppfattningar om kunskapens förflutna, nutid och framtid

Staffan Bergwik, professor i idéhistoria, har beviljats medel av Riksbankens Jubileumsfond för ett nytt treårigt projekt.

Illustration av vetenskapens exponentiella tillväxt från1963
Illustration av vetenskapens exponentiella tillväxt från 1963. Ur: derek Solla Price Little Science, Big Science (Columbia University Press)

Projektets titel är Vetenskapens temporaliteter: Föreställningar om kunskapens dåtid, nutid och framtid 1945-1980.

Under den här tiden formades en kunskapspolitik när kopplingen mellan vetenskap, stat och byråkrati ökade i västerländska länder. Projektet undersöker tre innovationer i denna process:

  • scientometri
  • vetenskapsdokumentation
  • forskningspolitik

Syftet är för det första att undersöka vilka idéer om historia, framsteg eller framtida gränser för tillväxt som innovationerna formade. För det andra är syftet att utforska hur temporaliteter påverkade kunskapspolitikens infrastruktur för att mäta och organisera vetenskaplig kunskap. 

 

Sverige och USA

Projektet fokuserar på Sverige och USA och vill därigenom blottlägga trender i den västerländska världen. Projektet kombinerar forskning om historisk tid med kunskapshistoriska studier av efterkrigstiden. Det empiriska materialet är inflytelserik litteratur, tidskrifter och SOU. Metodologiskt är projektet diskursanalytiskt och använder det teoretiska begreppet ”time-binding techniques” för att studera hur tidsskalor beskrevs genom ord och bilder.

Tidslinje över världshistorien, illustration från 1769
Tidslinje över världshistorien, ”A New Chart of History” av Joseph Priestley 1769

Ytterst är syftet att historisera dagens komplexa tidsuppfattningar där idéer om historia och framtid genomgår djupgående förändringar. Projektet bidrar till en växande forskning om historiska och kulturella temporaliteter och bidrar med insikter om hur uppfattningar av tid formade vetenskaplig kunskap och politik under 1900-talet. 

Staffan Bergwik
Foto: Sören Andersson

–Jag hoppas kunna utforska och lära mig mer om föreställningar om tid under 1900-talet i relation till vetenskapens roll i samhället. Var vetenskapen en oproblematisk framstegsmaskin eller fanns det gränser för den? Hur beskrev man vetenskapens historia och framtid? Jag tycker sådana frågor om tidsskalor är viktiga just nu när en modern framstegstro brutit samman och vi tvingas tänka på tid på annorlunda sätt, säger Staffan Bergwik.

STAFFAN BERGWIK är professor i idéhistoria vid Institutionen för kultur och estetik. Såväl hans forskning som undervisning behandlar naturvetenskapernas kulturhistoria under 1800- och 1900-talen med särskilt fokus på relationen mellan vetenskap och samhälle. Han har också forskat på vetenskap och media, sinnes- och känslohistoria, genus och naturvetenskap samt tid och temporalitet. Staffan Bergwik är forskningsansvarig och ämnesansvarig för idéhistoria vid institutionen.

Mer om hans forskning

Tema
Kultur och medier - Temasida
Forskningsämne
Kunskapers historia

Senast uppdaterad: 25 oktober 2024

Sidansvarig: Institutionen för kultur och estetik

eventNewsArticle

standard-article

false

{
  "dimensions": [
    {
      "id": "department.categorydimension.subject",
      "name": "Global categories",
      "enumerable": true,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "department.categorydimension.tag.Keywords",
      "name": "Keywords",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "department.categorydimension.tag.Person",
      "name": "Person",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "department.categorydimension.tag.Tag",
      "name": "Tag",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "IKE.lokala.kat",
      "name": "Lokala kategorier IKE",
      "enumerable": true,
      "entities": [
        {
          "id": "IKE.lokala.kat.nyh",
          "name": "Lokala nyheter",
          "entities": [
            {
              "id": "IKE.lokala.kat.nyh.fo",
              "name": "Forskning",
              "entities": [],
              "attributes": [],
              "childrenOmitted": false,
              "localizations": {}
            }
          ],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        }
      ],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Category",
      "name": "Globala kategorier Nyheter (Webb 2021)",
      "enumerable": true,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Label",
      "name": "Tema (Webb 2021)",
      "enumerable": true,
      "entities": [
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.Label.kultur",
          "name": "Kultur och medier",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        }
      ],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Label.en",
      "name": "Themes (Webb 2021)",
      "enumerable": true,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Keyword",
      "name": "Keywords (Webb 2021)",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    }
  ]
}