Hur formas människan av skrivandet? Och hur har handskriften påverkat vad som låter sig skrivas? Om detta handlar professor Thomas Götselius nya bok.
Författarens hand av Thomas Götselius ges ut vid Glänta förlag.
Boken har titeln Författarens hand: sex kapitel ur handskriftens litteraturhistoria. Här skildrar Thomas Götselius fenomen från medeltid till nutid: Ciceros avhuggna hand, medeltidens dödliga skrivredskap, vaxtavlans erotik, skrivkrampens historia, dagens tumskrift – som alla samtidigt är inslag i en större berättelse om utbildning och makt, disciplinering och straff.
–Vad gör våra medier med oss? Det är en fråga alla funderar mycket över idag. Min bok tog form när det slog mig att den lika gärna kan ställas till det medium som kanske betytt mest av alla genom vår historia men som vi inte tänker på som ett ”medium”: handskriften, säger Thomas Götselius.
Att låta undersökningen utgå från skönlitteraturen visade sig vara ett lyckokast, menar han.
–Precis som andra former av skrivande har litteraturen länge berott av handskriften, men det säregna med den är att författare är intresserade av sina uttrycksmedel. Litteraturhistorien är full av reflexioner över skrivande händer och pennor som löper av sig själva. I viss mening har författarna gjort jobbet åt mig!
Foto: David Nitschke. Unsplash.
Boken är ett resultat av Thomas Götselius mediehistoriska forskningsprojekt i litteraturvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik, finansierat av Riksbankens Jubileumsfond.
Vad hoppas du att vi kan lära av litteraturhistorien på detta tema?
–Jag tänker särskilt på två saker. Dels att författare inte är så fria i sitt uttryck som man vill tro. Mediet sätter alltid gränser för vad som låter sig formuleras. Och dels att den författare vi idag tar för given, det vill säga den som håller i pennan eller skriver själv, är en gestalt som kommer och går. Litteraturens historia är i lika hög grad skrivarnas eller sekreterarnas historia som författarnas. Det innebär att boken i viss mening tecknar en förhistoria till det skrivande som nu tar form med hjälp av AI.
Thomas Götselius är professor i litteraturvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik. Han forskar på läsandets och skrivandets historia och teori, men också om hur litteraturen formar den människa som läser och skriver den.
Vi lever i en tid då den snabba teknologiska utvecklingen tycks göra handskriften och handstilen föråldrade och överflödiga. Men handskriften har en historisk betydelse som efter digitaliseringen blivit möjlig att analysera på nytt.
