Nyöversättning till danska av ”Brev till en japansk vän”
Idéhistorikern Frederik-Emil Friis Jakobsen har gjort en nyöversättning till danska av Jacques Derridas ”Brev till en japansk vän” i tidskriften Passepartout.
Han har också skrivit en introduktion till textens samtida relevans för de estetiska ämnena.
Introduktionen
Vad är då dekonstruktion? Detta är genast en mer komplicerad fråga. Dels för att varje begrepp och varje definition enligt Derrida alltid är föränderliga, motsägelsefulla och aldrig ett med sig själv, dels för att ordet eller begreppet ofta förekommer som synonym till hela Derridas verk, dels för att Derridas egna definitioner av dekonstruktion inte alltid kan sägas peka åt samma håll, åtminstone inte omedelbart. I snårskogen av dekonstruktiva och själv dekonstruerbara betydelser, läsningar och användningar av ”dekonstruktion” hittar vi också Derridas Brev till en japansk vän, en text skriven 1983 och först publicerad 1985, som innehåller Derridas kanske tydligaste och mest lättillgängliga tolkning av dekonstruktionens historia, innebörd och syfte. I slutet av brevet identifierar Derrida vad han kallar dekonstruktionens ”chans”, dess lycka och möjlighet, nämligen att den kommer att översättas, skrivas om, transkriberas och därmed ”hänföras till någon annanstans”. Genom att återöversätta och göra texten tillgänglig igen är förhoppningen att bidra till att öka chansen för (en) dekonstruktion, precis som Derrida själv hoppas det i sitt brev.
Passepartout är en dansk tidskrift för konsthistoria.
Läs texten på Passepartouts hemsida
Om Frederik-Emil Friis Jakobsen
Frederik-Emil Friis Jakobsen är doktorand i idéhistoria vid Institutionen för kultur och estetik. Han studerar vid forskarutbildningen History of Political Thought, ett samarbete mellan Stockholms univeritet, Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universtitet, med medfinansiären Vetenskapsrådet.
Hans avhandlingsprojekt, med den preliminära titeln The Art of Politics, kretsar kring begreppet common sense eller sensus communis, dess framträdande som ett politiskt begrepp i Hannah Arendts verk och, genom hennes obestridliga inflytande, i samtida politisk teori och filosofi, och slutligen huruvida begreppet avslöjar något om förhållandet mellan politik och estetik.
Senast uppdaterad: 29 oktober 2024
Sidansvarig: Institutionen för kultur och estetik