Idéhistorikern Staffan Bergwik har skrivit en bok om hur vår världskarta formades, om upptäckarlust och äventyr, kolonialism och kunskap om planetens tillstånd.
Joan Blaeus Atlas maior världskarta, 1667, Wikimedia commons.
Wylds georama från London ill news, 1851, repro av KB.
Paris med fortifikationer ca 1846.
Tecknat panorama av Sven Hedin från Southern Tibet vol 5, 1906–1908.
Målning av sjö i Schweiz från 1780, repro KB.
Boken har titeln Terranauterna: Om människans dröm att upptäcka och kartlägga världen och är utgiven vid Norstedts förlag.
Under utgrävningen av Çatalhöyük i Turkiet hittades några väggmålningar som visar staden rakt ovanifrån. De är över åtta tusen år gamla och utgör startpunkten för vad Staffan Bergwik kallar överblickens historia. I den ryms också Columbus och de tidiga sjöfararna som ritade upp världen på sina seglatser, kartografen Gerardus Mercator som skapade den första atlasen och de så kallade gradmätningsexpeditionerna under 1700-talet, då frågan om jorden var rund eller spetsig vid polerna skulle avgöras.
Viljan att kunna överblicka världen ledde den västerländska människan upp på de högsta bergstopparna och så småningom upp i luften, i ballonger, flygplan och rymdfarkoster. Men berättelsen om hur jorden upptäcktes och kartlades har också mörkare stråk. Kolonialism och imperialism följde när människan med överblick skaffade sig makt.
Boken är ett resultat av det fleråriga forskningsprojektet om hur överblick har skapats historiskt där Staffan Bergwik har studerat exempel framförallt från 1800- och 1900-talet.
Staffan Bergwik är professor i idéhistoria vid Institutionen för kultur och estetik. Såväl hans forskning som undervisning behandlar naturvetenskapernas kulturhistoria under 1800- och 1900-talen med särskilt fokus på relationen mellan vetenskap och samhälle. Han har också forskat på vetenskap och media, sinnes- och känslohistoria, genus och naturvetenskap samt tid och temporalitet. Staffan Bergwik är forskningsansvarig för idéhistoria vid institutionen.
Detta projekt studerar överblickens historia. Hur har människor sett på jorden från hög höjd och varför? Vilka upplevelser och kunskaper har det skapat och varför har det betraktats som viktigt? Särskilt studeras den svenske geografen Sven Hedin (1865-1952) och hans expeditioner till Asien.