I boken Body, Gender, Senses. Subversive Expressions in Early Modern Art and Literature diskuterar seniora och juniora forskare i sju kapitel hur kvinnliga författare, konstnärer och filosofer i den äldre litteraturen tar sig an frågor om kroppens relation till själen, och ger uttryck för andra, subversiva sätt att se på begär, kärlek och sinnliga erfarenheter än de som vanligtvis förknippas med kvinnors positioner i en patriarkal tradition. I antologin framhålls istället hur arvet från Epikuros filosofi på olika vis lever vidare i kulturellt och konstnärligt verksamma kvinnors verk.

Boken finns tillgänglig via open access på förlagets hemsida:

Body, Gender, Senses – De Gruyter

Carin Franzén om Drottning Kristinas Maximer

Drottning Kristina

I sitt kapitel undersöker Carin Franzén den motsättning som kan urskiljas i Kristinas Maximer mellan å ena sidan en stoiskt, cartesianskt inspirerad kontroll av kropp och passioner och å den andra ett friare, på samma gång mer skeptiskt och kroppsbejakande ideal. Motsättningen kan uppfattas som ett uttryck för de spänningar som finns inom den tidigmoderna periodens subjektsformer. I kapitlet sätter Franzén Kristinas Maximer i relation till tidens litterära och filosofiska strömningar och visar hur den svenska drottningens hantering av dem kan uppfattas som en heroism i termer av motstånd och frihet inom den samhällsform och tid som var hennes.

Mer om Carin Franzéns forskning

Sofia Warkander läser Marie-Catherine Desjardins

Sofia Warkander läser i sin artikel den experimentella romanen Mémoires de la vie de Henriette-Sylvie de Molière (1672-1674). Romanen är skriven av Marie-Catherine Desjardins under hennes nom de plume Madame de Villedieu, och även protagonisten gömmer sig i en anmärkningsvärt hög grad bakom olika såväl kroppsliga som narrativa förklädnader, som tillsammans blir en lek med sin omgivning såväl som med läsaren där målet är att aldrig kunna låsas fast vid en definitiv identitet.

Madame de Villedieu (Marie-Cahtherine Desjardins, 1640–1683)

I artikeln analyserar Sofia Warkander samtidigt förutsättningarna för den kvinnliga författarrollen som för den kvinnliga protagonist som talar till läsaren genom flera sorters medvetet förvillande diskursiva lager. Tack vare Villedieus genomgående användning av ironi såväl som en dubbel narrativ form av pseudo-memoar och brevroman kan historien formulera subversiva anspråk på frihet i både ord och handling för det kvinnliga subjektet i det tidigmoderna Frankrike.

Mer om Sofia Warkanders forskning

Nan Gerdes, litteraturvetare vid universitetet i Århus har arbetat vid Institutionen för kultur och estetik i Carin Franzéns forskningsprojekt En annan humanism. Hon medverkar i antologin med kapitlet ”Epicurean Virtues for a Post-Heroic Age? Tracing the Critique of Heroism in Antoinette Deshoulières’ Poetry and Drama”.

Boksläpp 8 mars

Den 8 mars kl. 13 arrangeras ett seminarium om antologin i biblioteket på Institutionen för kultur och estetik. Redaktörerna Carin Franzén och Johanna Vernqvist samt tre av bokens övriga författare presenterar och berättar om sina bidrag till antologin.

Boksläpp: Body, Gender, Senses