I ett stort vitrinskåp i entréhallen på Institutionen för kultur och estetik hänger en utställning om den tidigare SU-medarbetaren Felix Horb.
Felix Horb porträtterad av Friedrich Feigl.
Rektor Astrid Söderbergh Widding klipper ett rött sidenband och inviger utställningen om Felix Horb.
Hendrik van Cleve, Babels torn, omkr. 1580.
Felix Horb, Babels torn, 1957.
Rektor Astrid Söderbergh Widding invigde utställningen vid en vernissage i adventstid. Den går att se under vårterminen 2025.
Felix Horb (1890–1958) föddes i en judisk familj i Böhmen men fick sin utbildning i Wien och ingick där i en krets av konsthistoriker av vilka flera kom att bli världsberömda. 1938 flydde han undan nazismen och den tyska annekteringen av Österrike. I Sverige blev Horb ansvarig för Stockholms universitets konstsamling, men han kom aldrig att ingå i det konstvetenskapliga etablissemanget.
Utställningen är en hyllning av en person vars vetenskapliga glöd aldrig avmattades trots de tragiska yttre omständigheterna i hans liv. Den skapades av Peter Gillgren, professor i konstvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik. Utifrån Felix Horbs brevväxling med vänner och kollegor samt annat arkivmaterial vid Stockholms universitet fann han hur förföljelse, flykt och förlust av ett hemland kan ödelägga en lovande forskarkarriär. Forskningen resulterade i biografin Felix Horb – Konsthistoriska prövningar, utgiven vid förlaget Langenskiöld i samarbete med Vitterhetsakademien 2022.
Peter Gillgren i förgrunden vid vernissagen av utställningen.
–Det känns fint att fler kan ta del av materialet och få upp ögonen för Felix Horbs verk och personliga historia, säger Peter Gillgren.