Avhandlingstitel

De organiserade eleverna: Den svenska elevrörelsens riksförbund och deltagande i utbildningspolitiken 1938–2005

Opponent

Björn Norlin, docent, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet

Betygsnämndsledamöter 

Lisbeth Lundahl, professor, Institutionen för epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet
Martin Ericsson, docent, Historiska institutionen, Lunds universitet
Stefan Lund, professor, Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet

Suppleant

Adrienne Sörbom, professor, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor, Stockholms universitet

Ordförande

Johanna Ringarp, docent, Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet

Handledare 

Daniel Lövheim, docent, Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet

Andra handledare 

Joakim Landahl, professor, Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet
Rebecca Ye, universitetslektor, Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet

Avhandlingsbeskrivning

Avhandlingen undersöker den svenska elevrörelsens nationella förbundsorganisationer och deras deltagande i utbildningspolitiken under stora delar av det demokratiska välfärdssamhällets historia. Analysen fokuserar på hur elevrörelsens riksorganisationer har formats och förändrats i relation till den politiska kontexten, samt vilka organisationsprinciper och strategier för påverkan som använts för att uppnå rörelsens politiska mål.

Teoretiskt utgår studien från ett politiskt processperspektiv på sociala rörelser och metodologiskt från en aktörscentrerad, underifrånperspektivisk förbundshistorisk ansats.

Resultatet visar att de organiserade elevernas deltagande har varit kontinuerligt, varierat och dynamiskt, och att elevrörelsen uppvisat ett mer tydligt politiskt aktörskap än vad tidigare forskning har framhållit. Studien visar att elevorganisering inte enbart har fungerat som en form av sociokulturell eller demokratisk självfostran, utan även utgjort ett reellt politiskt handlande.

I relation till internationell forskning framhåller avhandlingen särskilt medlemsorganisationernas centrala betydelse för rörelsens utformning i en svensk kontext. Detta kompletterar bilden av elevers politiska engagemang som något som enbart tar sig uttryck i utomparlamentariska eller protestbaserade former.

Analysen bidrar därmed till en fördjupad förståelse av Sveriges utbildningspolitiska utveckling, sedd ur perspektivet hos en grupp med begränsade formella maktresurser. Studien synliggör en tidigare förbisedd historia av elevers politiska deltagande och visar hur elever inte bör förstås som passiva mottagare av utbildningspolitiska beslut, utan som aktiva medskapare av utbildningspolitikens utveckling.