Masterprogram i barn- och ungdomsvetenskap med inriktning Fritidshem

För dig som vill fördjupa eller bredda din kunskap om barns och ungas identiteter, relationer och livsvillkor inom olika vardagsarenor som t ex familj, skola, fritidshem och media. Samt fördjupa dig inom vetenskaplig teori och metod kring forskningsområden om barn, unga och fritidshemmet.

Foto: Viktor Gårdsäter.

• Programöversikt

  Programmet ges på helfart under två år och omfattar 120 hp.
  Under första terminen får du en introduktion till barn- och ungdomsvetenskapliga teorier, aktuell forskning inom området samt barns och ungas rättigheter.
  Under andra och tredje terminen läggs fokus på metodologi samt metoder som används inom barn- och ungdomsvetenskaplig forskning.

  Du läser också valbara kurser om 15 hp, vilket ger dig en möjlighet att profilera dig och fördjupa dig i ämnen som intresserar dig kopplat till barn- och ungdomsfrågor. Exempel på sådana ämnen är migration, barn i utsatta livssituationer, våld samt barns fritid. Du kan också välja att göra praktik (fältarbete) 15 hp. Den sista terminen skriver du ett examensarbete om 30 hp. Både praktik och examensarbete kan du välja att göra utomlands.

  I programmet ingår obligatoriska kurser om 90 hp (varav ett examensarbete om 30 hp) och 15 hp kurser med inriktning fritidshem samt 15 hp valbara kurser. Kurserna med inriktning fritidshem samt valbara kurser erbjuds endera på distans eller som campusförlagd utbildning.

  Valbara kurser - en möjlighet till profilering

  De valbara kurserna ger dig möjligheten att själv inrikta dina studier efter ditt intresse. Kurserna ska dock ha koppling till barn och ungdom. Det är även möjligt, efter godkännandet av studierektor, att läsa valbara kurser om sammanlagt 15 hp på avancerad nivå vid andra institutioner vid Stockholms universitet eller vid andra lärosäten.

  Exempel på kurser du kan välja vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen:

  Barn och kultur i retorik och policy (BKK005), 7,5 hp

  Barn, unga och migration (UB458F), 7,5 hp

  Barnkonsekvensanalys i beslut som rör barn (BKK006), 7,5 hp

  Våld i barns och ungas vardagsliv (UB459F), 7,5 hp

  Annan valbar kurs inom programmet:

  Praktikkurs inom barn- och ungdomsvetenskap (UB33MP), 15 hp

  År 1

  Termin 1

  Introduktion till barn- och ungdomsvetenskap (UB10MP), 7,5 hp

  Teorier inom barn- och ungdomsvetenskap (UB12MP), 7,5 hp

  Barns och ungas rättigheter som tvärvetenskapligt område (BKK003), 7,5 hp

  Introduktion till fritidshemmet som tvärvetenskapligt forskningsområde (UB10MF), 7,5 hp

  Termin 2

  Vetenskapsteori och metodologi inom barn- och ungdomsvetenskap (UB21MP), 7,5 hp

  Metoder inom barn- och ungdomsvetenskap (UB22MP), 7,5 hp

  Valbar kurs, 7,5 hp (se ovan)

  Historiska och samtida perspektiv på barns fritid (UB20MF), 7,5 hp

  År 2

  Termin 3

  Valbara kurser, 15 hp eller praktik inom ramen för kursen:

  Praktikkurs inom barn- och ungdomsvetenskap (UB33MP), 15 hp

  Analys och vetenskaplig tillämpning inom barn- och ungdomsvetenskap (UB34MP), 7,5 hp

  Avancerat akademiskt läsande och skrivande (UB35MP), 7,5 hp

  Termin 4

  Självständigt arbete för masterexamen i barn- och ungdomsvetenskap med inriktning mot fritidshem (UB40MF)

   

• Möt oss

  Möt våra studenter

  En masterstudents tankar om utbildningen

  Se Sofi Frid berätta om vad som fick henne att läsa en master i barn- och ungdomsvetenskap.

  

  

  Möt våra alumner

  Ett strategiskt beslut att satsa på masterstudier - en alumnintervju

  Studierna på masterprogrammet har vässat Caroline Johanssons förmåga till analys- och skrivarbete, att snabbt sätta sig in i nya frågor och förmåga att skriva texter utifrån ett visst syfte med en tydlig röd tråd.

  

  Caroline Johansson är utbildad förskollärare, men var tidigt intresserad av att arbeta mer strategiskt med utvecklingsarbete. Hon började därför driva professionsnätverk och handleda lärarstudenter. Snart kom ändå tankarna på att studera vidare med målet att få en tjänst inom offentlig förvaltning eller på en myndighet.

  - Det var ett stort steg att lämna mitt fasta arbete och inkomst. Jag försökte därför att arbeta parallellt med deltidsstudier, men upplevde att det blev alltför splittrat, säger hon. Det var därför hon valde att istället ta tjänstledigt och satsa fullt ut på studierna – ett beslut hon inte har ångrat.

  Att arbeta som utredare och kvalitetsledare i en kommun

  I dag arbetar Caroline Johansson som utredare och kvalitetsledare på Tyresö kommun. Hon genomför både snabba uppdrag och mer långsiktigt arbete. Arbetsuppgifterna innebär analys och skrivande samt att kartlägga arbetet med en viss fråga i kommunens verksamhet. Hennes jobb kräver också en förmåga att kunna samverka med många olika funktioner och att kunna ta ett steg tillbaka och lyssna in.

  - Det är viktigt att kunna arbeta långsiktigt och strategiskt med frågor som rör barns rättigheter och för att barnrättsfrågor ska bli en del av det vardagliga kommunala arbetet. Och att det är integrerat i beslutsprocesser och rutiner.

  - Man kan tycka att det går långsamt, men det är mer hållbart än att frågorna knyts till enskilda ”eldsjälar” som kanske försvinner efter ett tag, säger Caroline.

   Exempel på arbetsuppgifter är:

  • Arbete med processkartläggningar som ett led i kommunens kvalitetsarbete. Det kan gälla att ta reda på hur besluts- och arbetsprocesser ser ut, vad som fungerar och inte och om processerna är kända för alla.
  • Utredningsuppdrag. Exempelvis utredningar kring hur omsorg på obekväm tid ska organiseras i kommunen eller hur barn och utbildningsförvaltningen ska organisera prao i grundskolan sedan det blev obligatoriskt.
  • Kvalitetsfrågor, som att utveckla arbetet med elev- och föräldraenkäter.

  Nyttan av masterstudierna i arbetslivet

  Studierna på masterprogrammet har vässat Carolines förmåga till analys- och skrivarbete, att snabbt sätta sig in i nya frågor och förmåga att skriva texter utifrån ett visst syfte med en tydlig röd tråd.

  Erfarenheten av att ha tränats i att ompröva, analysera och ifrågasätta vad som menas med begrepp som barnperspektiv, barnets perspektiv och barnrättsperspektiv ger henne en trygghet i att arbeta med dessa typer av frågor och kunna synliggöra dem i relation till olika sakfrågor.

  Vägen från examen till första tjänsten

  Under studietiden gjorde Caroline sin praktik på Region Sörmland. Där fick hon insyn i offentlig förvaltning och hur arbete med barn- och ungdomsfrågor går till i en komplex och politiskt styrd organisation. Hon valde även att göra fältarbete för examensarbetet hos samma arbetsgivare med fokus på politikers och tjänstemäns resonemang kring barnkonventionen. Detta utmynnade i uppsatsen ”Diskurser i barnrättspolitiken. Ett diskursanalytiskt perspektiv på talet om barnkonventionen”.

  En tid efter examen fick Caroline en ettårig projektledartjänst med fokus på barnkonsekvensanalyser hos samma arbetsgivare.

  Carolines bästa karriärtips

  1. Ta dig tid att verkligen satsa på studierna för att få ut så mycket som möjligt av den investering i tid och pengar som du gör och håll fokus på vad som är målet.
  2. Lägg tid på att identifiera relevanta sökord och bevakningar för att hitta intressanta tjänster. På kommunal nivå är det vanligt att liknande tjänster kan ha olika yrkestitlar, vara placerade i olika delar av förvaltningen och att det finns delade tjänster med lite olika kombinationer av arbetsuppgifter.  
  3. Lyft även fram mer generella kompetenser som masterstudierna utvecklat så som analysförmåga, förmåga att arbeta med text och att snabbt sätta sig in i nya frågor.
  4. Ibland ser arbetsgivare på barnkonventionen som främst en juridisk fråga. Som icke-jurist kan man behöva lyfta fram att även andra kompetenser än de rent juridiska behövs i arbete med att implementera barnkonventionen.
  5. Dra nytta av möjligheten att få arbetslivserfarenhet, insyn och kontakter via praktik. Relevant arbetslivserfarenhet efterfrågas av många arbetsgivare och då blir de första erfarenheterna viktiga.

• Arbetsmarknad och karriär

  Med en masterexamen i barn- och ungdomsvetenskap med inriktning fritidshem kan du arbeta med exempelvis utredning och åtgärder inom kommuner och regioner, strategiskt arbete inom statliga myndigheter och i privat sektor.

  Barn- och ungdomsvetare arbetar ofta inom ideella organisationer som har fokus på barn- och ungdomsfrågor samt barns rättigheter. Kunskaper inom ämnet är också värdefulla inom yrken som (fritids)lärare, idrottsledare, socialarbetare, polis eller jurist. 

  Studier på forskarnivå

  Efter avklarad masterexamen är du även behörig att söka till forskarutbildning inom barn- och ungdomsvetenskap. 

  Läs mer om utbildning på forskarnivå

   

• Kontakt

  Hitta till oss

  Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen finner du vid campusområdet Frescatibackehusen, Svante Arrhenius väg 21 A.

  Svante Arrhenius väg 21 A, Google maps

  Hitta på campusområdet, Stockholms universitet

  Mer information och kontakt

  För mer information om innehållet i programmet kontakta programansvarig.
  För studievägledning och administrativa frågor kontakta utbildningsadministratören.

  Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen

  Programansvarig Masterprogram i barn- och ungdomsvetenskap

  Magnus Kilger

  Docent

  magnus.kilger@buv.su.se

  08-120 762 39

  

  • Besöksadress

  • Svante Arrhenius väg 21 A.

  Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen

  Utbildningsadministratör

  Doris Rehnström

  doris.rehnstrom@buv.su.se

  08-120 763 41

  

  • Besöksadress

  • Rum 352, Plan 3.

  • Svante Arrhenius väg 21 A.

  • Administrerar följande utbildningar

  • - Programadministratör, Masterprogram i barn- och ungdomsvetenskap + inriktning fritidshem.

    - Förskollärarprogrammet, termin 5 och 7.

    - Masterprogrammet i barn- och ungdomsvetenskap + inriktning Fritidshem

  • Telefontider

  • Måndag, tisdag och torsdag kl. 13.30-14.30.