Masterprogram i statsvetenskap

Masterprogrammet i statsvetenskap erbjuder bredd och fördjupning inom studiet av politik. Programmet syftar till att utveckla en kritisk förståelse av ämnets praktiska och teoretiska dimensioner, samt utrusta studenter med ett mångsidigt paket analytiska och metodologiska färdigheter.

Foto: Niklas Björling

• Programöversikt

  Under programmets första år blandas obligatoriska kärnkurser med valbara specialiseringskurser. Studenter väljer kurser från institutionens kursutbud på avancerad nivå. Antalet platser på de valbara kurserna är begränsat och fördelas enligt meritvärdering från antagningen.

  Masteruppsatsen skrivs under den tredje terminen. Ämnet för uppsatsarbetet väljs i samråd med handledare. Under termin fyra finns möjligheten att genomföra en yrkesförberedande praktik och/eller, studera utomlands som utbytesstudent, och/eller läsa kurser valda i samråd med studierektor.

  År 1

  Termin 1

  Period A & B

  Samhällsvetenskapliga analysinriktningar
  Kursansvarig lärare: Magnus Reitberger

  Period C valbara kurser

  Politics of Equality
  Kursansvarig lärare: Jouni Reinikainen

  Institutioner och politisk kultur i Sverige
  Kursansvarig lärare: Tommy Möller

  International Security Politics
  Kursansvarig lärare: Niklas Heijl Bremberg

  Populism and Democratic Politics
  Kursansvarig lärare: Ludvig Norman

  Period D valbara kurser

  EU som politiskt system
  Kursansvarig lärare: Ulrika Mörth

  Global and Regional Governance
  Kursansvarig lärare: Jonas Tallberg

  National and Global Equality Policies: Goals and instruments
  Kursansvarig lärare: Lenita Freidenvall

  Environmental Politics - Governing the Anthropocene from Local to Global
  Kursansvarig lärare: Sanna Lundquist

  Termin 2

  Period A

  Demokratianalys
  Kursansvarig lärare: Magnus Reitberger

  Period B valbara kurser

  Democratization and autocratization
  Kursansvarig lärare: Jan Teorell

  International Political Theory
  Kursansvarig lärare: Hans Agné

  Global Climate and Environmental Politics
  Kursansvarig lärare: Maximilian Wanner

  Period C & D

  Statsvetenskapliga metoder
  Kursansvariga lärare: Ludvig Norman (Kvalitativa metoder) Sanna Lundquist & Pär Nyman (Kvantitativa metoder)

   

  År 2

  Termin 3

  Period A-D

  Självständigt arbete i statsvetenskap för masterexamen

  Termin 4

  Period A-D

  Inom masterprogram i Statsvetenskap erbjuds kursen ”Yrkesförberedande praktik”, 15, 22,5 eller 30 hp.

  Yrkesförberedande praktik i statsvetenskap 15 hp

  Yrkesförberedande praktik i statsvetenskap 22,5 hp

  Yrkesförberedande praktik i statsvetenskap 30 hp

  Nedan hittar du mer information om praktik inom programmet:

  Praktik för dig som läser masterprogram i statsvetenskap

• Så ansöker du

  Antagning till programmet görs en gång per år, till höstterminen. Ansökan görs via antagning.se. Alla dokument du vill inkludera i din ansökan ska laddas upp på antagning.se enligt instruktionerna angivna där. Inga dokument ska skickas till institutionen.

  Ansökningsperiod för våra svenska masterprogram är 15 mars till 15 april.

  Behörighet

  Det grundläggande behörighetskravet för att läsa masterprogram är en examen på grundnivå om minst 180hp.

  De särskilda behörighetkraven för Masterprogram i statsvetenskap är Svenska B och Engelska B, samt akademisk grundexamen om minst 180 högskolepoäng, varav minst 90 högskolepoäng i statsvetenskap, eller motsvarande.

  Har du pågående studier kan du bli villkorligt behörig vad gäller kraven på en examen och 90hp i statsvetenskap. Villkoret är då att du ska uppfylla behörighetskraven vid programstart. Läser du utomlands måste detta styrkas med ett intyg.

  Urval

  Bland de sökande som uppfyller behörighetskraven görs ett urval. Urvalet baseras på betyg på högskolekurser.

  Frågor?

  Om du har frågor gällande antagningsprocessen eller den grundläggande behörigheten kan du vända dig direkt till Antagningsservice (antagning.se), eller till Antagningen vid Stockholms Universitet (studentavdelningen@su.se).

  För frågor gällande den särskilda behörigheten, urvalet eller programmet vänligen kontakta master@statsvet.su.se.

  Läs vår steg för steg-guide om hur du ansöker

• Möt oss

  Möt våra studenter

  Statsvetenskap – för att få stora valmöjligheter i arbetslivet

  Helena Eriksson läser mastersprogrammet i statsvetenskap. Hon valde att läsa statsvetenskap för att få stora valmöjligheter i arbetslivet och Stockholms universitet blev det för att forskningsmiljön passade hennes intresseområde.

  

  Helena Eriksson läster mastersprogrammet i statsvetenskap och gör sin praktik på Amnesty. Foto: privat.

  Helena gör nu sin praktik på Amnestys kontor i Malmö. I botten har hon två kandidatexamina från Lunds universitet, en i statsvetenskap och en i socialantropologi.

  Varför valde du att läsa en master i statsvetenskap vid Stockholms universitet?

  – Jag kände att en examen i statsvetenskap skulle ge mig bredare valmöjligheter i arbetslivet än om jag hade en examen i socialantropologi. För att få de arbeten jag är intresserad av så tror jag att statsvetenskap är ett bra ämne att ha studerat. Anledningen till att jag valde Stockholms universitet är att den statsvetenskapliga institutionen är stor, och forskningen bred, och omfattar både miljöpolitik och feministiska frågor. Jag tyckte att forskningsmiljön passade mina intresseområden på ett bra sätt.

  Masteruppsats om svenska miljörörelsen och den samiska rörelsen

  Förra terminen skrev Helena sin masteruppsats som handlade om den allians som knutits mellan den svenska miljörörelsen och den samiska rörelsen kring frågan om kalhyggen och svenskt skogsbruk.

  – Tidigare forskning visar att den här typen av samarbeten brukar reproducera en kolonial maktrelation. Jag ville undersöka hur det såg ut i det här fallet och hur den här alliansen fungerat.

  Uppsatsen byggde på intervjustudier, något som Helena även använt sig av tidigare när hon skrivit sina kandidatuppsatser.

  – Jag skulle uppmana fler studenter att våga göra intervjustudier. Många tror att ingen skulle vilja ta sig tid att intervjuas av en student, men det är fel, folk ställer oftast upp. Genom att genomföra intervjustudier får du kontakt med andra människor och skaffar ett nätverk. Det gör också att andra läser uppsatserna eftersom de är intervjuade i dem, och innehållet kan även komma till användning för personerna. Exempelvis ska jag till Naturskyddsföreningen och tala om min masteruppsats eftersom en av personerna jag intervjuade var representant därifrån.

  Vad är det roligaste med dina studier och vad är det svåraste?

  – För mig har det roligaste varit att man är fri att låta ens nyfikenhet och intresse styra en. Och att få ägna dagarna åt att läsa, tänka och skriva har varit väldigt självuppfyllande.

  – Att bli betygsatt kan däremot vara svårt, men man vänjer sig med tiden. Det är viktigt att du som student vågar höra av dig till din lärare och få en motivering till betyget ifall det är något du undrar över. Och kom ihåg att betygen inte är något som kommer avgöra din framtid utan se det mer som en fingervisning på vad man kan förbättra. Läs gärna igenom betygskriterierna också för det kan hjälpa en att förhålla sig till betygen på ett bättre sätt.

  Gör praktik på Amnesty

  Mastersprogrammet i statsvetenskap avslutas med en praktiktermin. Helena gör sin praktik på Amnestys kontor i Malmö där hon arbetar på sektionen för påverkansarbete för individer.

  – Vi har idag 32 individer som vi arbetar med. Det är människor som har frihetsberövats på godtyckliga grunder, ofta människorättsförsvarare eller personer som kämpar för klimaträttvisa. Jag är ansvarig för samordningen av opinionsbildningen kring dessa individer. Det handlar om att planera vilka insatser som behövs och hur vi ska lägga upp strategier och aktioner. Jag arbetar gentemot det internationella sekretariatet och gentemot våra svenska aktivister – man kan säga att min roll är att vara spindeln i nätet.

  – Jag valde att göra praktik för jag ville få erfarenhet av arbete inom en ideell organisation. Jag har forskat mycket kring folkrörelser och gräsrotsaktivism och nu har jag även fått insikt i hur det är att arbeta inom dessa organisationer. Jag rekommenderar verkligen andra studenter att också göra praktik. Du får dels arbetslivserfarenhet men också viktiga erfarenheter som du har nytta av under dina studier.

  Efter sina studier skulle Helena gärna fortsätta jobba inom ideell sektor med människorättsfrågor eller klimatfrågor. Men hon funderar även på att fortsätta inom akademin och kanske söka en doktorandtjänst.

  Har du några tips till framtida studenter?

  – Mitt tips är att hjälpas åt i klassen, läs varandras texter och var inte rädda för att ge varandra feedback och kommentarer, man lär sig jättemycket på det viset!

  – Och har du inte läst vid universitetet tidigare så var inte orolig – det är inte så läskigt och svårt som man tror!

  Möt våra lärare

  Sanningssökandet - det roligaste med att vara forskare

  Sanningssökandet och möjligheten att få djupdyka i spännande ämnen är det som Eva Erman uppskattar mest med sitt jobb. Hennes forskning kretsar kring demokratiteori och filosofisk metod.

  

  Berätta om din forskning!

  - Jag har två olika forskningsspår. Det första handlar om demokratiteori och framförallt global demokrati, alltså demokrati bortom staten. Jag forskar kring normativa frågor, dvs frågor om hur vi bör leva och organisera vårt samhälle, som till exempel: bör vi demokratisera EU, och i så fall, vilka aktörer bör vara med? I ett av mina forskningsprojekt undersöker jag hur civilsamhället kan bidra till att göra internationella organisationer mer demokratiska.

  Mitt andra forskningsspår är metod inom politisk filosofi. Det handlar om vilka metoder vi använder för att formulera normativa teorier och principer, som till exempel rättviseprinciper eller demokratiprinciper.  Kärnfrågan blir här inte vad rättvisa är utan hur vi kommer fram till vad rättvisa är.

  Varför blev det statsvetenskap?

  - Jag började läsa Beteendevetenskaplig linje på universitetet. I utbildningen ingick det att läsa socialantropologi  och jag trodde från början att jag skulle bli socialantropolog. Men när jag under ett seminarium insåg att socialantropologernas metod var sk. ’deltagande observation’, vilket går ut på att vara ”en fluga på en vägg”, så insåg jag att det inte var något för mig. När jag sedan började läsa statsvetenskap och framförallt grundkursen i politisk teori så var det som att hitta hem. Att få ägna sig åt frågor om vad vi bör göra, vad är rättvisa, vad är demokrati – det passade mig.

  Vad undervisar du för kurser?

  - Jag undervisar kurser i internationell politisk teori och demokratianalys. Jag handleder även studenter som skriver masteruppsats.

  Vad är det roligaste med ditt jobb?

  - Det är sanningssökandet. Hela processen med att få djupdyka i ett ämne och sedan försöka hitta något som ingen kommit på tycker jag är otroligt kittlande och barnsligt rolig.

  Har du något råd till blivande studenter?

  - Gå efter passion och inte vad du tror är strategiskt lämpligt. Du ska hitta det som väcker ett genuint intresse hos dig. Var sedan beredd på att ägna tid i kunskapsinhämtandet. Det tar tid att lära sig saker och låt det göra det. Men stor kunskap krävs för att ens kunna utveckla ett kritiskt tänkande.

  Namn: Eva Erman
  Titel: professor
  Drömyrke som barn: stins (en sån som viftar med en skylt när tåget kan åka från stationen)

• Kontakt

  Studievägledare
  studievagledare@statsvet.su.se

  Studentexpeditionen
  studentexpedition@statsvet.su.se