Stockholms universitet logo, länk till startsida
Go to this page on our english site

Masterprogram i statsvetenskap

  • 120 hp

Masterprogrammet i statsvetenskap erbjuder bredd och fördjupning inom studiet av politik. Programmet syftar till att utveckla en kritisk förståelse av ämnets praktiska och teoretiska dimensioner, samt utrusta studenter med ett mångsidigt paket analytiska och metodologiska färdigheter.

Studenter sitter och diskuterar.
Foto: Niklas Björling.

Programmet blandar yrkesförberedande inslag med spetskurser i statsvetenskap, och består av både obligatoriska och valbara kurser. Alla kurser i programmet ligger på avancerad nivå. Programmet undervisas på engelska och svenska.

  • Programöversikt

    Under programmets första år blandas obligatoriska kärnkurser med valbara specialiseringskurser. Studenter väljer kurser från institutionens kursutbud på avancerad nivå. Antalet platser på de valbara kurserna är begränsat och fördelas enligt meritvärdering från antagningen.

    Masteruppsatsen skrivs under den tredje terminen. Ämnet för uppsatsarbetet väljs i samråd med handledare. Under termin fyra finns möjligheten att genomföra en yrkesförberedande praktik och/eller, studera utomlands som utbytesstudent, och/eller läsa kurser valda i samråd med studierektor.

    År 1

    Termin 1

    Period A & B

    Samhällsvetenskapliga analysinriktningar
    Kursansvarig lärare: Magnus Reitberger

    Period C

    Politics of Equality
    Kursansvarig lärare: Jouni Reinikainen

    Institutioner och politisk kultur i Sverige
    Kursansvarig lärare: Tommy Möller

    International Security Politics
    Kursansvarig lärare: Lukas Hegele

    Globalization, Economy and Politics in Asia
    Kursansvarig: Henrik Berglund

    Period D

    EU som politiskt system
    Kursansvarig lärare: Ulrika Mörth

    Global and Regional Governance
    Kursansvarig lärare: Jonas Tallberg

    National and Global Equality Policies: Goals and instruments
    Kursansvarig lärare: Lenita Freidenvall

    Environmental Politics - Governing the Anthropocene from Local to Global
    Kursansvarig lärare: Andreas Duit

    Termin 2

    Period A

    Demokratianalys
    Kursansvarig lärare: Magnus Reitberger

    Period B

    Towards Emancipation: Feminist Theories and Strategies During 200 Years
    Kursansvarig lärare: Maria Jansson och Maria Wendt

    Unipolarity Without Hegemony - Pax Americana in the 21st Century
    Kursansvarig lärare: Kjell Engelbrekt

    International Political Theory
    Kursansvarig lärare: Hans Agné

    Global Climate and Environmental Politics
    Kursansvarig lärare: Naghmeh Nasiritousi

    Period C & D

    Statsvetenskapliga metoder
    Kursansvariga lärare: Ludvig Norman (Kvalitativa metoder) Kåre Vernby (Kvantitativa metoder)

     

    År 2

    Termin 3

    Period A-D

    Självständigt arbete i statsvetenskap för masterexamen

    Termin 4

    Period A-D

    Inom masterprogram i Statsvetenskap erbjuds kursen ”Yrkesförberedande praktik”, 15, 22,5 eller 30 hp.

    Yrkesförberedande praktik i statsvetenskap 15 hp

    Yrkesförberedande praktik i statsvetenskap 22,5 hp

    Yrkesförberedande praktik i statsvetenskap 30 hp

  • Så ansöker du

    Antagning till programmet görs en gång per år, till höstterminen. Ansökan görs via antagning.se. Alla dokument du vill inkludera i din ansökan ska laddas upp på antagning.se enligt instruktionerna angivna där. Inga dokument ska skickas till institutionen. Här kan du läsa mer om ansökan till masterprogram.

  • Möt oss

    Möt våra studenter

    Min utbildning har inspirerat mig

    Hélène Sevastik läser masterprogrammet i statsvetenskap. Det bästa med statsvetenskap tycker hon är att allt du läser är så relevant och hjälper dig att förstå vad som sker i samhället.

    Möt våra lärare

    Sanningssökandet - det roligaste med att vara forskare

    Sanningssökandet och möjligheten att få djupdyka i spännande ämnen är det som Eva Erman uppskattar mest med sitt jobb. Hennes forskning kretsar kring demokratiteori och filosofisk metod.

    Bild på Eva Erman.

    Berätta om din forskning!

    - Jag har två olika forskningsspår. Det första handlar om demokratiteori och framförallt global demokrati, alltså demokrati bortom staten. Jag forskar kring normativa frågor, dvs frågor om hur vi bör leva och organisera vårt samhälle, som till exempel: bör vi demokratisera EU, och i så fall, vilka aktörer bör vara med? I ett av mina forskningsprojekt undersöker jag hur civilsamhället kan bidra till att göra internationella organisationer mer demokratiska.

    Mitt andra forskningsspår är metod inom politisk filosofi. Det handlar om vilka metoder vi använder för att formulera normativa teorier och principer, som till exempel rättviseprinciper eller demokratiprinciper.  Kärnfrågan blir här inte vad rättvisa är utan hur vi kommer fram till vad rättvisa är.

    Varför blev det statsvetenskap?

    - Jag började läsa Beteendevetenskaplig linje på universitetet. I utbildningen ingick det att läsa socialantropologi  och jag trodde från början att jag skulle bli socialantropolog. Men när jag under ett seminarium insåg att socialantropologernas metod var sk. ’deltagande observation’, vilket går ut på att vara ”en fluga på en vägg”, så insåg jag att det inte var något för mig. När jag sedan började läsa statsvetenskap och framförallt grundkursen i politisk teori så var det som att hitta hem. Att få ägna sig åt frågor om vad vi bör göra, vad är rättvisa, vad är demokrati – det passade mig.

    Vad undervisar du för kurser?

    - Jag undervisar kurser i internationell politisk teori och demokratianalys. Jag handleder även studenter som skriver masteruppsats.

    Vad är det roligaste med ditt jobb?

    - Det är sanningssökandet. Hela processen med att få djupdyka i ett ämne och sedan försöka hitta något som ingen kommit på tycker jag är otroligt kittlande och barnsligt rolig.

    Har du något råd till blivande studenter?

    - Gå efter passion och inte vad du tror är strategiskt lämpligt. Du ska hitta det som väcker ett genuint intresse hos dig. Var sedan beredd på att ägna tid i kunskapsinhämtandet. Det tar tid att lära sig saker och låt det göra det. Men stor kunskap krävs för att ens kunna utveckla ett kritiskt tänkande.

    Namn: Eva Erman
    Titel: professor
    Drömyrke som barn: stins (en sån som viftar med en skylt när tåget kan åka från stationen)

  • Kontakt