Tiina Rosenberg. Foto: Eva Dalin
Tiina Rosenberg. Foto: Eva Dalin

Artonhundratalets operakonst har lämnat efter sig ett arv som fordrar den kvinnliga huvudrollsinnehavarens död. Antonia, Butterfly, Carmen, Gilda, Mimi, Violetta, Manon, Norma, Senta, Tosca och Isolde är några exempel på kvinnor som dör på operascenen. 

I detta föredrag ställs frågan huruvida kombinationen av lidande och skönsång endast är en slump eller kan vi tala om en dramaturgisk struktur som förordar döda kvinnors opera för att en operaafton ska vara en fulländad upplevelse?

Tiina Rosenberg är professor i teatervetenskap och genusforskare vid Stockholms universitet. Hennes senaste bok ”Don Be Quiet, Start a Riot: Essays on Feminism and Performance” (2016) handlar bland annat om de döda kvinnors opera. ​