Forskare från Historiska institutionen om Nordiska historikermötet 2025
Nordiska historikermötet (NHM) är den största internationella forskarkonferensen inom nordisk historia. I år hölls mötet, det 31: a i ordningen, den 13–15 augusti på Islands universitet i Reykjavik och det samlade över 500 deltagare för drygt 150 parallella presentationssessioner. Flera forskare från Historiska institutionen vid Stockholm universitet närvarade för att presentera aktuell forskning och ta del av kollegiala kunskapsutbyten.
Doktoranderna Wilhelm Ljungar och Emma Flärd samt lektorerna i medeltidshistoria, Margaretha Nordquist och Inka Timosaari var några från Historiska institutionen som i år rest från Sverige för att delta på NHM. De delade med sig av sina erfarenheter från historikermötet:
– Presentationssessionerna var utspridda över fem olika byggnader under mötesdagarna, historikermötet tog på så sätt över hela campuset, säger Wilhelm Ljungar.
– Det var en trevlig reception, med konferensmiddag under torsdagen. Islands förra president, Guðni Jóhannesson – som är historiker i grunden – höll tal under konferensbanketten, berättar Wilhelm som i övrigt tycker att årets historikermöte var mycket lyckat.
Emma Flärd, som presenterade ett preliminärt avhandlingskapitel om framställningen av gifta män i svenska äktenskapsromaner under 1930–40-talen, berättar om sin upplevelse:
– Konferensen i stort var spännande och intensiv. För min del var det första gången jag reste utomlands för en så stor konferens, berättar Emma.
– Att få se flera hundra historiker samlade på en och samma plats, samt höra om en bråkdel av den historiska forskning som pågår i Norden var både givande, lärorikt och en viktig erfarenhet, påpekar hon.
Margaretha Nordquist reflekterade över all ny medeltidsforskning som presenterades under konferensen:
– För min del tycker jag att det är spännande att se att det finns så mycket som pågår inom fältet för medeltidsstudier, förklarar hon.
– Jag tror att jag nästan bara var på sessioner om medeltidsforskning, vilket verkligen visar bredden av fältet.
Margaretha Nordquist presenterade ett pågående projekt om identitetsformningar i genealogiska skrifter av aristokratiska kvinnor i Sverige och Danmark mellan 1400–1750. I projektet analyserar hon tidiga genealogiska texter knutna till Vadstena kloster som uttryck för släktskap, minne och identitet. Margaretha höll även en presentation tillsammans med Wilhelm Ljungar och Anna-Stina Hägglund, lektor i historia på Åbouniversitet, på temat ”Female remembrance” med fokus på Vadstena och Birgittinerna.
Även Inka Timosaari presenterade sin pågående forskning om bokproduktion och verksamma skrivare inom Sveriges stift på 1400-talet. Hon anser att det finns det en stor nytta i att hålla större konferenser där deltagare presenterar fysiskt på plats.
– Det är en helt annan sak att delta i konferenser på plats än att sitta på zoom. Det fysiska deltagandet ger oss forskare möjlighet att utveckla idéer på ett sätt där man naturligt kan prata med de andra presentatörerna.
– Dessutom ger sådana här större konferenser en möjlighet att kunna lära sig mycket inom fält som man själv inte är anknuten till. Jag fick många nya perspektiv kring ämnen utanför mitt eget forskningsområde, berättar Inka.
De nordiska historikermötena arrangeras vanligen vart femte år och cirkulerar mellan olika lärosäten i de nordiska länderna. Nästa möte kommer att äga rum i Norge.
Läs mer om Inka Timosaari och hennes forskning
Läs mer om Margaretha Nordquist och hennes forskning
Senast uppdaterad: 29 augusti 2025
Sidansvarig: Historiska institutionen