Antikens religioner

Med antikens religioner åsyftas vanligtvis de religioner som florerade i Medelhavsområdet från tidig historisk (arkaisk) tid fram till medeltidens början.

Apokalyptik

Apokalyptik väcker idag associationer till kataklysmiska domedagsscenarier. Den grekiska termen apokálypsis betyder dock “uppenbarelse” och refererar till en genre av visionära religiösa texter med bred spridning i senantiken.

Asketism och rituella självpraktiker

Asketism är ett begrepp med ursprung i den forngrekiska kulturen. Termen askêsis (jfr svenskans askes) syftade där från början på träning och övningar av mera fysisk och gymnastisk karaktär, men kom även att beteckna den strängt reglerade andliga livsföring som utmärkte filosofiska och religiösa sekter.

Expressiva former, ritualer och lek

"Form" = hur något sägs eller görs. "Expressiv" = uttrycksfull, något som drar uppmärksamheten till sig.

Feministiska kulturstudier

Inom denna vetenskapliga inriktning studeras kultur som estetiska, kroppsliga och materiella praktiker ur ett feministiskt perspektiv.

Feministiska perspektiv på global politik

I fokus står hur internationella frågor och fenomen hänger ihop med genus, sexualitet och andra maktordningar.

Feministisk filosofi

Feministisk litteraturforskning

Feministiska litteraturforskare rubbar textens mening, förskjuter och villkorar dess innebörd.

Fornnordisk religion

Forskningsprofilen fornnordisk religion omfattar ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt, där flera olika källkategorier studeras.

Genus och biologi

Feministiska vetenskapstudier har länge intresserat sig för hur kön/genus beskrivs i biologisk forskning och hur biologiska argument används för att rättfärdiga förtryck.

Genus och religion

Forskningsområdet genus och religion undersöker hur genus skapar och skapas av religiösa föreställningar och praktiker. Dynamiken mellan levd, folklig religion och religiösa institutioner är central för genusperspektivet i såväl etnografiska som historiska studier.

Historiebruk och turism

Historiebruk är ett begrepp som fångar hur historien, det vill säga bilden av det som varit, brukas för syften som kan vara ideologiska, ekonomiska, identitetspolitiska eller akademiska.

Institutionsetnologi

Islamologi

Islamologi vid Stockholms universitet är ett brett religionshistoriskt ämne som inkluderar studier och forskning av hur islam har tolkats och praktiserats i olika historiska perioder och kulturella miljöer globalt, från dess ursprung fram till nutid.

Kritiska kulturarvsstudier och museologi

Kritiska kulturarvsstudier (Critical Heritage Studies) är ett tvärvetenskapligt forskningsfält som anlägger ett uttalat kritiskt perspektiv på både begreppet och företeelsen kulturarv.

Kritisk medicinsk humaniora

Kropp och genus

Att vara en kulturvarelse innebär också att vara en ”könad” varelse i den meningen att föreställningar om kropp och kön inverkar både på det egna livsutrymmet och de sätt varpå samhället är organiserat. Därför har frågor med anknytning till kön, kropp, sexualitet och genus länge varit centrala inom etnologin.

Kulturekonomi

Etnologer studerar hur ekonomiska verksamheter är kulturellt formade.

Kulturhistoria

När etnologer intresserar sig för kulturhistoria kan det betyda många olika saker. Det historiska perspektivet används både för att studera historiska processer och företeelser, och som ett sätt att få perspektiv på vår samtid.

Kultur och natur

Hur människan och hennes kultur påverkar och påverkas av det vi uppfattar som natur är ett vanligt tema inom etnologisk forskning.

Levd religion

Religion som ett ständigt föränderligt fenomen är centralt i religionshistoria. I forskningsämnet levd religion fokuseras religion som ett fenomen i människors vardagsliv.

Magi, mystik och esoterism

Som resultat av ett förhärskande protestantiskt religionsbegrepp har magi, mystik och esoterism i väst ofta setts som marginella och problematiska religionsformer.

Maritim historia

Havet kan vara såväl en färdväg som ett slagfält. Det kan skilja nationer och människor åt och det kan föra dem samman, skapa förutsättningar för såväl handel som plundring, vara en källa till stora naturresurser men också dödligt farligt. I detta fält undersöks människans historiska relation till hav och vattenleder.

Maskulinitetsforskning

Forskarna inom detta ämne samlas kring ett intresse för män och maskuliniteter, som studeras från ett flertal feministiska, intersektionella och kritiska perspektiv.

Materialitet och visuell kultur

Två forskningsområden som uppmärksamts inom etnologi på senare tid är de som har att göra med studier av materialiet (materiality studies) och visuell kultur (visual culture eller visual studies).

Mångfald och transnationell mobilitet

Queerstudier

Queerstudier samlar forskare som använder queerteori för att analysera olika former av empiri.

Religion, politik och våld

Religion, politik och våld är ett brett forskningsfält som inkluderar flertalet religiösa traditioner i både historia och nutid.

Religion i förändring

Religioner är historiska företeelser, formade av människor i specifika historiska sammanhang. Religioner uppfinns, anpassas till nya förhållanden och slutligen vittrar de bort.

Vardag och fest

Vardag är ett av etnologins mest centrala begrepp, och det har olika innebörder. Två synsätt kan urskiljas, och båda är lika viktiga inom etnologin, såväl i ämnets historia som i forskningen här och nu.