Detta forskningsprojekt handlar om den svenska #metoo-aktivismen, vilken under hösten 2017 och vintern 2018 fick stor uppmärksamhet.

Frågor om synlighet har blivit ett dilemma för många hbtq-aktivister i en tid präglad av ökat systematiskt motstånd mot homo- och bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter.

I det här projektet undersöks mäns spel om pengar i det samtida Sverige från ett kulturellt perspektiv.

I allt från modevärldens nostalgitrender till politiska retrotopier vänds blicken numera mot historien snarare än mot framtiden. När det inte längre är möjligt att ens skönja en ljusnande framtid bortom klimathot, pandemier och krig blir istället det förflutna något eftersträvansvärt.

Denna avhandling avser att studera kvinnors erfarenheter av den samtida andrahandsbostadsmarknaden, som mer eller mindre tillfälliga innehavare av en bostad.

Detta projekt kommer att behandla spänningar mellan staten och föregivet ”heretiska” dissidentmunkar och deras anhängare i samtida Burma/Myanmar.

Det här treåriga projektet undersöker kulturella aspekter av hanteringen och förståelsen av så kallade invasiva främmande arter.

Projektet syftar till att kasta ljus över hur deltagande observation har använts och debatterats i nordisk etnologi och folkloristik under de senaste fem decennierna, och reflektera över metodens framtid.

Influencers som anspelar på ett dåtida hemmafruideal, vilka kan förstås i termer av en digital hemmafru, har under de senaste två decennierna kommit att bli en ny attraktiv identitet på sociala medieplattformar. Inte minst har den digitala hemmafrun expanderat på plattformen Instagram där visuella livsberättelser präglas av en nostalgisk hemmafruestetik.

Avskogningen framstår idag som en global katastrof. I Sverige ersätts uppvuxen och artrik gammelskog med kalhyggen och sårbara granåkrar. Vardagliga erfarenheter av att leva med lokal skogsförlust delas av allt fler, men är underutforskat.

I offentliga debatter används ofta biologi för att slå fast fundamentala könsskillnader. Samtidigt är evolutionsbiologer oense om könsskillnader och deras orsaker. Projektet syftar till att undersöka hur och varför denna kontrovers har uppstått.

Under det senaste decenniet har rörelser som motsätter sig sexuella och reproduktiva rättigheter (SRHR) och jämställdhet vunnit mark och blivit alltmer sammanlänkade globalt. Denna mobilisering, och hur den påverkar och bemöts av feministiska och SRHR-rörelser i Sverige och Sydafrika, undersöks i detta postdokprojekt.

Mitt avhandlingsprojekt ”Painful Subjects: Endometriosis, Experience and Recognition” utforskar den kroniska sjukdomen endometrios (endo), med fokus på relationen mellan erkännande och den levda erfarenheten av en sjukdom som är osynlig, underdiagnosticerad och som sällan uppmärksammas inom samhälleliga, kulturella eller medicinska kontexter.

Det här mångvetenskapliga projektet analyserar feministiska serier i Sverige som politisk satir, samhällskritik och en form av aktivism.

Forskarskolan Genus, humaniora och digital kultur, som är delfinansierad av Vetenskapsrådet, är ett samarbete mellan de genusvetenskapliga forskningsmiljöerna vid Stockholms universitet, Uppsala universitet och Södertörns högskola. Totalt ingår nio doktorander, som alla antagits till de tre lärosätena under hösten 2023.

Forskarskolan i islamologi är ett samarbete mellan sju universitet. Beroende på lärosäte har studenterna antagits till forskningsämnena religionsvetenskap, religionshistoria, ämnesdidaktik och systematisk teologi. Syftet med forskarskolan är att säkerställa att kompetensen i islamologi hålls levande.

Genom att studera forskning i den omstridda skärningspunkten feminism/biologi bidrar projektet till den internationella forskningsfronten i feministiska vetenskapsstudier.

Transnationell adoption har i stor utsträckning varit en transaktion av icke-vita barn från Globala Syd till vita familjer i Globala Norr, drivet av konsumtionstrender – en snabb lösning för att hantera problemen med infertilitet och rasism i västvärlden.

I det här projektet undersöks senare års initiativ att bevara minnet av kalla kriget i Sverige.

Historieskrivning har ofta skett ur segrarens perspektiv. I den historieskrivning där kristendomen varit inblandad har man ofta betonat dess framgångar och segrar. Detta perspektiv har ofta skymt det ämne som föreliggande projekt vill undersöka.

Detta samprojekt utmanar befintlig kunskap om gåvan som ett allmänt utbrett socialt fenomen till att utveckla en ny förståelse av gåva i förhållande till det nya millenniets föränderliga sociala, teknologiska och etiska paradigm.

Kanoner är föremål och materialitet med lång livslängd. Både inom och utanför museivärlden har kanoner också länge uppfattats som särskilt intressanta.

Denna forskning handlar om personal inom hälso- och sjukvård som permanent eller för kortare perioder arbetar i andra länder. Vilka erfarenheter och lärdomar har högutbildade av att utöva sitt yrke i olika nationella sammanhang?

Jag arbetar på en avhandling om Judith Butlers teori om självet med fokus på dess etiska relationer.

Den nya digitala tidsåldern som tog fart under 90-talet har skapat nya förutsättningar för japanska kvinnliga filmskapare och konstnärer där film, fotografi och digital konst används som konstnärliga verktyg för att utmana samhällets normer.

Hur förstås begreppet ”kultur” och hur används det inom etnologisk forskning och i verksamheter utanför universitetsvärlden? Denna fråga har stått i fokus för ett arbete som bedrivits till och från under flera år.

I spåren av det stora antal människor som befunnit sig på flykt under det senaste decenniet har immigration och integration vuxit fram som de mest omdiskuterade politiska frågorna i flera europeiska länder. Detta har resulterat i strängare migrationspolitik och en förskjutning från ”immigrationskris” till ”integrationskris”.

Projektet "När man riktade blicken mot honorna – en vetenskapsstudie av en ändrad forskningskanon i evolutionsbiologi 1980-2000" utforskar hur det internationella forskarsamhället inom evolutionsbiologi radikalt förändrade perspektiv på honors roll i evolutionsbiologin. Projektet syftar till att undersöka hur och varför synen på honor förändrats.

Min kommande genusvetenskapliga avhandling "Perversa tidsligheter: Ageplay och litenhet ur ett queertemporalt perspektiv" utforskar hur erfarenheter av litenhet inom ramen för ageplay kan öppna upp för alternativa, icke-linjära förståelser av tid.

I gränsytan mellan kropp, biologi och teknologi utmanas alltmer inte bara en normativ kroppslighet, utan också förståelsen för vad som räknas som mänskligt.

"Romer i europeisk magihistoria: Transnationella förbindelser mellan ras, klass, kön och det ockulta, ca 1417 till 1900" är den första kritiska och systematiska historiska studien av hur Europas romska minoriteter har förknippats med ”magi”.

Projektet undersöker diskussioner och konflikter om kulturfenomenet Drag Story Time i Sverige, där dragqueens läser sagor för barn. Fokus ligger på de skiftande och motstridiga idéer om barnet och barnets bästa som kommer till uttryck i debatten, och vilka uppfattningar om genusrelationer, framtiden och det goda samhället som dessa kopplas samman med.

Artikeln undersöker utvecklingen av offentligt finansierad barnomsorg och vårdnadsbidrag i Finland, Norge och Sverige från 1960-talet till idag.

Svensk humaniora utmålas ibland som inte tillräckligt internationaliserad, vilket även antyder att den är nyttofrånvänd och styrd av ideal som inte är i fas med dagens konkurrenssystem inom forskning. Men stämmer verkligen den bilden?

Avhandlingen Teatervardagar är en etnografisk studie i genusvetenskap vid Stockholms universitet, om ojämlikhetskapande praktiker i Kungliga Dramatiska teaterns verksamhet under året 2017.

The Global Bread är ett flervetenskapligt projekt som kombinerar etnologi, kulturhistoria och fakta om konsumtion och hållbar livsstil, förståelse för vardagliga beteendemönster och pedagogik.

Städning – eller omsorgen av tingen omkring oss - är en central del av alla samhällen. De allra flesta av oss har någon form av erfarenhet av att städa: vissa städar som yrke, de flesta städar sitt hem, åt sina gamla föräldrar eller andra släktingar.

Internationell postdok finansierad av Vetenskapsrådet.

"Vita käppen som levd vardagsverklighet. En etnografisk undersökning av rehabilitering, social materialitet och funktionsnormer" är en etnografisk undersökning av synskadades förhållande till ett för dem centralt hjälpmedel.