Att först läsa om landformer och processer under föreläsningar och sen få se det i verkligheten är något alldeles speciellt.

Mikaela Lindström är kandidatstudent i geovetenskap.

Österrike. Foto: Jonatan Cairenius

– Jag valde kandidatprogrammet i geovetenskap för att jag alltid har varit fascinerad av naturen. Jag ville lära mig om klimatet, landskapet och alla processer som rör planeten jorden och det är precis vad man studerar inom geovetenskap. Mitt intresse för miljön har alltid varit stort och jag ville läsa något där man lär sig att förstå naturen, och därefter hur människan påverkar den.

– Det allra bästa med utbildningen är blandningen mellan teori och praktik! Kurserna är väldigt varierande med föreläsningar, övningar, laborationer och exkursioner. Att först läsa om landformer och processer under föreläsningar och sen få se det i verkligheten är något alldeles speciellt.

– Jag planerar att söka in till masterprogrammet i geologiska vetenskaper på Stockholms universitet nästa år. Då kan jag fördjupa mig mer inom geologi, vilket är den gren i geovetenskapen jag tycker allra mest om. Min dröm är att doktorera och så småningom kunna forska inom geologi.

Under kandidaten insåg jag fort att geologi var väldigt intressant och rätt utbilning för mig. Framförallt kurser i strukturgeologi och petrologi väckte ett stort intresse hos mig.

Foto: Privat

Elise Lindell är masterstudent i geologiska vetenskaper.

–Jag valde kandidatprogrammet i geovetenskap med planen att fortsätta inom glaciologi och polara landskap. Under kandidaten insåg jag fort att geologi var väldigt intressant och rätt utbilning för mig. Framförallt kurser i strukturgeologi och petrologi väckte ett stort intresse hos mig. Att försöka förstå hur jorden fungerar, allt från storskaliga till småskaliga processer, och hur de samspelar tycker jag är enormt spännande. Därför valde jag masterprogrammet i geologiska vetenskaper, och just nu skriver jag mitt masterarbete som handlar om interaktioner mellan magma och förkastningar.

–Det bästa med min utbildning har absolut varit blandningen mellan det praktiska och teoretiska. Jorden är komplicerad och genom att exponeras för det med olika metoder ökar förståelsen och nyfikenheten. Som naturmänniska är alla exkursioner och fältarbeten en enorm bonus, att ha naturen som sitt klassrum är ett stort privilegium. Sen är utbildningen bred med stor valfrihet, vilket gör att du kan forma din utbilding utifrån vad som är intessant för dig. Jag blir lätt väldigt nördig och tycker om att lära mig mycket om många olika saker, så det upplägget har varit perfekt för mig.

–Min dröm har alltid varit att doktorera. Jag har ett väldigt stort driv av att fortsätta lära mig och jag ser forskningen som en självklar väg för att få utlopp för det. Annars hoppas jag på ett yrke som är utmanande och fortfarande ger mig utrymme att utvecklas.

Stockholms universitet var ett logiskt val i mina ögon, då det finns mycket kompetens och möjligheter här som kan hjälpa mig att bli så bra forskare som möjligt.

Sophie ten Hietbrink är doktorand i Geokemi.

– Redan i tonåren har jag varit fängslad av de processer som formar vår planets miljö och klimat. Därför valde jag områdena geovetenskap och klimatfysik under mina studier. Jag tycker att det är otroligt spännande att vara med och tänja på gränserna för vår kunskap och samtidigt ha möjlighet att själv fortsätta lära och utveckla mig. Att ta en doktorsexamen var därför en ”no-brainer” för mig. Genom att bedriva forskning kan jag dessutom bidra till vår förståelse för hur och varför klimatet och miljön förändras, vilket är avgörande för att bygga en mer hållbar värld och värna om vår naturliga miljö. Stockholms universitet var ett logiskt val i mina ögon, då det finns mycket kompetens och möjligheter här som kan hjälpa mig att bli så bra forskare som möjligt. Och på toppen av allt får jag åka på expeditioner till Arktis!

– Som doktorand möter du många inspirerande forskare under tiden, alla med sitt eget kompetensområde. Dessa möten är inte bara begränsade till ditt specifika forskningsområde. Till exempel följde jag kurser om ’Genus and Science’ och ’Visualisera din vetenskap’, som verkligen vidgade mina perspektiv på inklusivitet och vetenskapskommunikation. Det jag verkligen uppskattar med geovetenskap är att vi studerar naturliga processer som kan observeras i naturen, vilket gör din forskning mindre abstrakt. Det innebär också att du kanske får gå ut i fält för att hämta egna prover. Jag har haft turen att besöka Svalbard, en skärgård i Ishavet, tre gånger redan. Storslagenheten i dessa naturliga miljöer är svår att slå.

– Eftersom mitt forskningprojekt är att undersöka processer som är ett resultat av inlandsisar som fanns tidigare, skulle jag gärna testa mina hypoteser genom att studera en miljö som påverkas av moderna inlandsisar. Därför skulle jag vilja hitta en forskartjänst som gör det möjligt för mig att forska i Antarktis eller på Grönland. Svalbard är också ett alternativ, en mycket spännande plats med massor av geovetenskapliga gåtor som väntar på att nystas upp.

Läs mer om Sophies forskning (på engelska)

Till slut valde jag marin geologi när jag upptäckte att djuphavet innehåller det bästa och mest kontinuerliga arkivet (lerlager) för att studera de tidigare klimatförändringsmönstren och till och med hur organismer utvecklas eller utrotas som svar på klimat och havsförändringar.

Helen Coxall är professor i marin mikropaleontologi. Helen är lärare i två kurser på grundnivå: Kritiska händelser i Jordens och livets utveckling och Paleoceanografi och maringeologi.

– Jag älskade vetenskap i skolan men visste inte vilket område jag skulle fokusera på på universitetsnivå. Medicin? Biokemi? Miljövetenskap? Kemi?
Geologiska vetenskaper är i stort sett den perfekta blandningen av biologi, kemi, fysik och miljövetenskap som hjälper oss att ta itu med och förklara allt naturligt som vi ser omkring oss, varför berg, hav och skogar är där de är, varför vissa länder är rika på mineralrikedom och har bra jordbruksmark, medan andra inte har det, hur de olika länderna fick den karakteristiska flora och fauna som vi känner till. Det ger en långsiktig historia, hur de har och kan förändras och låter oss därför förutsäga vad som kommer att hända i framtiden. Till slut valde jag maringeologi när jag upptäckte att djuphavet innehåller det bästa och mest kontinuerliga arkivet (lerlager) för att studera de tidigare klimatförändringsmönstren och till och med hur organismer utvecklas eller utrotas som svar på klimat och havsförändringar. De flesta vet inte att de dolda lerlagren i havets botten innehåller alla dessa hemligheter.

– Jorden är vårt hem. Det finns ingen andra planet vi kan fly till om livet på jorden blir för svårt. Jorden kan verka vidsträckt och robust men vad du lär dig av att studera dess geologiska historia är att dess olika havs-, is-, klimat- och biologiska system, som vi är beroende av för mat, jobb och säkra platser att bo på, är ömtåliga. Från det geologiska registeret (stenar, sediment och fossiler) kan vi se att alla dessa system har tidigare förändrats radikalt och de kommer att förändras igen när människor fortsätter att störa dem. Vi måste veta vilka de mest utsatta systemen är för klimat och miljö och vilka mänskliga aktiviteter som orsakar mest skada. Politiker måste lyssna på detta. Från en mycket praktisk synvinkel behöver vi också veta om de fysiska egenskaperna hos berget och sedimentet under våra fötter eftersom människor använder detta för att utvinna råvaror (metallmalmer, sand, grus, sten för byggnad, kemikalier för industri och mat , etc.), för att bygga på, gräva i för att begrava vårt avfall och bygga teknologiska strukturer i (t.ex. vägar, kraftgenererande infrastruktur).

Vad kan studenterna arbeta med när de har gått ut utbildningen?

Miljökonsult för kartläggning av berg- och underprover för byggindustrin, mineralutvinningsindustrin/gruvdrift; offshore-sedimentmätningsindustri; museumssamlingar; rådgivande roll för klimat-/miljösektorn.

Att studera jorden ger oss möjligheten att studera förändringar i en global skala.

Volker Brüchert är universitetslektor i biogeokemi och är lärare i tre kurser. Två på grundnivå: Geokemins grunder och Geokemi i fält och i laboratoriet och en kurs på master nivå: Tillämpad miljögeokemi.

Foto: Carina Johansson

– Jag valde geokemi för att jag gillade organisk kemi och biokemi i skolan, men jag gillade också att vara utomhus och fascinerades av berg och stenar. Så i stället för att jobba under veckan som kemiingenjör eller läkemedelskemist på ett företag och sedan bara kunna njuta av utelivet bland bergen och klipporna på helgerna, upptäckte jag att jag kunde studera naturvetenskap där de tunga ämnen kemi och fysik är en del av jobbet och ger mig möjligheten att arbeta utomhus. Jag gillar att arbeta kvantitativt och analytiskt med sofistikerade instrument, och under mina studier insåg jag att geokemi tillåter mig att göra detta – att vara både i fältet och i labbet. Dessutom upptäckte jag att biologi och mikrobiologi också är ämnen som är nära knutna till geologiska vetenskaper, och att geokemi tillåter att man också kombinerar dessa fält. Idag har jag ett stort verktygslåda till förfogande för att utforska vetenskapliga frågor med hjälp av kemisk analys som spänner över både havet, grundvattnet och marken. Jag känner inte till många andra ämnen som skulle ge mig möjligheten att arbeta så brett.

Varför är det viktigt att utbilda om jorden?

– Det finns ett enkelt svar på denna fråga: Jorden är, där vi människor utvecklades, och har försett den bördiga marken för en otrolig utveckling av livet över miljarder år. Att studera jorden berättar om allt som omger oss, hur det utvecklades och hur det överlever. Att förstå jorden är viktigt för att förstå våra resurser, för att mäta begränsningarna för våra levnadsförhållanden och andra livsförhållanden och den stress och konsekvenser som förändringar i jordens förhållanden, till exempel på grund av klimatförändringar, påverkar oss. Att studera jorden ger oss möjligheten att studera förändringar i en global skala.

– Vi har en bred utbildning och dina förvärvade färdigheter kommer att användas ganska selektivt. Inom mitt område, geokemi, börjar de flesta studenter för närvarande arbeta med konsultföretag som undersöker ytvatten och grundvattenkvalitet eller jordkvalitet. Man kan arbeta med att kartlägga och åtgärda spridning av föroreningar eller hjälpa till att förutsäga säkerheten vid avfallshanteringsplatser. Man kan också vara involverad i miljöriskbedömning eller arbeta för offentliga juridiska organ, till exempel Länsstyrelsen. Men man kan också välja att arbeta för ett gruvföretag, eller som vissa fortfarande gör, för att arbeta inom olje- och gassektorn i prospektering. Om du inte blir forskare och universitetslärare, eftersom det också finns behov av geokemiutbildare.

Vi är en del av jordsystemet och det är vårt ansvar att interagera med det på ett vänligt och balanserat sätt.

Paola Manzotti är universitetslektor i tektonik, metamorf petrologi och geokronologi. Paola är lärare i kursen Mineralogi och petrologi, och Petrogenes på grundnivå.

Monviso berg. Foto: Francesco Nosenzo

– Jag har alltid varit fascinerad av naturen sedan jag var barn. Jag har härliga minnen av att samla fossil, stenar och skal under semestern med mina föräldrar, av orientering i skolan (första gången jag hade något att göra med en karta!) och att se min trädgård blomma åter igen varje vår. Jag kan fortfarande inte motstå de fantastiska landskapen man ser, när du når toppen av ett berg eller att stå framför havet och känner dess storhet och mystik. Jag gillade naturen, men jag valde humaniora på gymnasiet (latin, grekisk, filosofi och litteratur). Dessa ämnen öppnade mitt sinne och stärkte min kommunikationsförmåga. Valet av geologi på universitetsnivå speglar med säkerhet min nyfikenhet och kärlek till naturen, men det var också på grund av att jag träffade en begåvad professor i geovetenskaper under sista året på gymnasiet. Hennes föreläsningar var så fascinerande att jag spenderade mina eftermiddagar att plugga geovetenskaper istället för latin och filosofi!

Varför valde jag geologi?

Att studera geologi utvecklar en bred och djup kunskap om jorden. Geologi ger en omfattande känndom som är viktig för att förstå planeten där vi bor. Det är en spännande resa genom mineral, bergarter och deras interaktion med vätskor i syfte att förstå hur vår planet bildades. Du kanske kan svara på frågor som: Hur bildas berg? Genom vilka processer bildar kontinental och oceanisk skorpa? Hur stenar förvandlas och deformeras när de begravs på stort djup? Vilka mekanismer kan gräva upp dessa stenar? Var och varför hittar vi värdefulla malmavlagringar? Det här är bara några fascinerande upptäckter som väntar dig ...

En god kunskap om ”jordsystemet” är ett grundläggande steg mot global hållbarhet, riskreducering och byggandet av en miljövänlig miljö. Detta kommer att inkludera förståelse (i) tillgången till naturresurser (mineral, vatten, energi ...) och hur vi har använt eller missbrukat dem tidigare eller (ii) orsakerna till och konsekvenserna av geologiska processer (översvämningar, jordskred, jordbävningar, vulkanutbrott…). Vi är en del av ”jordsystemet” och det är vårt ansvar att interagera med det på ett vänligt och balanserat sätt.

Vad kan man arbeta med när man har gått ut utbildningen?

– Utbildning i geologi är en kombination av fält- och teoretiska studier och ger möjlighet att förvärva analytiska färdigheter som kan vara användbara för framtida jobb. Det finns flera karriärmöjligheter inom detta område.

• Tillämpad geolog – arbetar med infrastruktur (järnvägar, dammar, tunnlar) och övervaka geologiska risker(jordskred, översvämningar, vulkanutbrott, jordbävningar, tsunamier)
• Miljöforskare – arbetar med till exempel behandling av föroreningar i sjöar och floder
• Geolog som arbetar med förnybar och inte förnybar energi (geotermisk energi, olja och petroleum, malmfyndigheter)
• Akademisk forskning – med möjlighet att göra doktorsexamen och upptäcka och undersöka nya händelser och processer i jordens historia
• Till sist men inte minst, undervisning i gymnasiet för att utbilda de nya generationerna om jorden.