Att doktorera hos oss

Adam Kjellgren är doktorand i idéhistoria vid Institutionen för kultur och estetik. Efter studier på kandidatnivå i Lund och på master-nivå i Göteborg påbörjade han 2018 forskarutbildningen vid Stockholms universitet.

Adam Kjellgren står utomhus, i bakgrunden syns buskar.
Adam Kjellgren. Foto: Privat

–Redan när jag läste Idéhistoria I, för mer än tio år sedan, kände jag att det här vill jag arbeta med – om det går. Då hade jag ingen aning om vad det innebar att doktorera. Men nu har jag hållit på ett tag och känner fortfarande likadant. Även om det stundtals är ganska slitigt har jag svårt att föreställa mig ett jobb jag skulle drivas bättre med.

Vad gör en doktorand, hur ser dagarna ut?
–En vanlig dag sitter jag vid mitt skrivbord, läser böcker och skriver. Mest tid ägnar jag åt min avhandling. Men jag gör andra saker med, så klart. Jag läser och diskuterar mina kollegors forskning. Jag undervisar. Jag deltar i möten och seminarier.

Till exempel deltar Adam varje vecka i det högre seminariet i idéhistoria där han tillsammans med andra forskare inom ämnet, såväl doktorander som seniora forskare, diskuterar varandras texter.
–Det finns en fin sammanhållning här. Alla visar intresse för andras forskning. Och vi gör saker tillsammans (nu senast en antologi på temat kontext).

–När jag började på forskarutbildningen antog jag att de seniora forskarna skulle betrakta mig som en student (jag kände mig ju inte som någon »riktig« idéhistoriker). Men de behandlar oss faktiskt som fullvärdiga kollegor. Ja, ofta känns det som om de seniora forskarna har större tilltro till vår kompetens än vad vi själva har.

Doktorandgemenskapen har betytt oerhört mycket för mig

Vid Institutionen för kultur och estetik finns doktorander i fem olika ämnen, som delar många erfarenheter och liknande vardag.
–Doktorandgemenskapen har betytt oerhört mycket för mig. Framför allt eftersom vi doktorander delar så många erfarenheter relaterade till avhandlingsskrivandet, som det ibland är svårt att prata med människor utanför universitet om. Dessutom är de andra doktoranderna fantastiska personer. Och duktiga forskare som jag har lärt mig en massa av.

Varför fastnade du för just idéhistoria?
–Som student gillade jag framför allt för hur allmänbildande grundutbildningen var. Det kändes som vi läste – eller åtminstone läste något om – alla de stora filosoferna, författarna, politiska teoretikerna och vetenskaparna. Jag håller fortfarande på med kanoniserande tänkare… Men jag har kommit att uppskatta att man som idéhistoriker kan syssla med så olika saker. Tack vare mina kollegor har jag dessutom insett att man kan utforska stora frågorna utan att fastna i stora namn.

Just nu befinner sig Adam i Kalifornien på en sex månader lång forskningsvistelse.
–Jag hittade en bok som jag verkligen tyckte om, så jag skrev och frågade forskaren som skrivit den om jag fick tillbringa en termin vid hennes institution. Det fick jag. En annan av fördel med att vara doktorand är det finns en massa stipendium att söka, för till exempel sådana här forskningsvistelser. Så jag har tagit tjänstledigt och lever på stipendiepengar. Här gör jag ungefär samma sak som hemma: läser och skriver. I samtal med andra människor. Och med palmer utanför fönstret.

FAKTA

Doktorandutbildningen omfattar fyra års studier på heltid, men kan kombineras med institutionstjänstgöring och förlängs då med ett femte år.

Utbildningen består av att skriva en avhandling (180 hp) och av kurser på forskarnivå (60 hp).

Om forskarutbildningen vid Institutionen för kultur och estetik

Idéhistoria vid Stockholms universitet är ett forskningsämne som präglas av påtaglig bredd och som bottnar i ett intresse för historisering.

Vår forskning i idéhistoria

 

Kontakt

Studierektor för forskarutbildningen i idéhistoria
På denna sida