Idag 23 augusti är den Internationella dagen till minne av slavhandeln och dess avskaffande. Vilken roll spelar detta för Sverige? Och hur kan ett produktivt minnesarbete kring slaveriet se ut? Litteraturvetaren Anna Jörngården lyfter fram en karibisk minneskultur kring svarta kvinnliga frihetskämpar. Hon skriver Under strecket i Svenska Dagbladet.
Vy från Gustavia, huvudort på ön Saint-Barthélemy. Foto: Sjöhistoriska museet
Att bagatellisera Sveriges del i slavhandeln är att strunta i en del av vår historia med betydelsebärande förgreningar in i vår tid
Anna Jörngården är docent och biträdande lektor i litteraturvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik. Hon forskar främst på hur litteratur engagerar sig känslomässigt i frågor om tid och rum, från 1800-tal till nutid. Jörngården sysslar både med skandinavisk litteratur och med världslitteratur skriven på engelska, spanska och franska, med ett särskilt intresse för latinamerikansk och karibisk litteratur.
Vad är den kulturella betydelsen av minne? Hur minns vi det förflutna, inte bara som enskilda individer utan över generationer, som sociala och kulturella grupper? Och hur relaterar dessa minnespraktiker till politiskt och känslomässigt laddade frågor om nationell och etnisk identitet, historiska trauman, och erfarenheter av uppbrott, förlust och glömska?