Hon forskar för att bevara de kvinnliga landskapsarkitekternas kulturarv
När de kvinnliga landskapsakritekterna blir beforskade får man kunskap om att platserna är värda att bevara. Det är en drivkraft till sin forskning som Catharina Nolin, professor i konstvetenskap, berättar om i en intervju i Tidskriften Stad.
I Tidskriften Stad, nr 32, mars 2021, intervjuas Catharina Nolin, Institutionen för kultur och estetik om sin forskning. Hon berättar att hon drivs att skriva historian om den kvinnliga landskapsarkitekturen innan den försvinner i glömska. Hon vill också att den idag kvinnodominerade utbildningen i landskapsarkitektur ska få en historieskrivning där studenterna kan se sig själva.
Ett exempel på hur den kvinnliga landskapsarkitekturen kan försvinna när staden förtätas är Sylvia Gibsons nyskapande gård på Kvarteret Plankan på Söder, från mitten av 1960-talet. Den har nyligen raderas ut helt för att ge plats åt ett nytt bostadshus mitt på gården.
"Som en detektiv har Catharina Nolin låtit ledtrådar föra henne genom historien i jakten på de första svenska kvinnliga landskapsarkitekterna och deras verk. Hon fann ett rikt – men hotat – kulturarv" skriver Karin Andersson i Tidskriften Stad, om Catharina Nolins forskning.
Tidskriften Stad, nr 32, mars 2021. (1401 Kb)
Här kan du läsa mer om Catharina Nolins forskning.
Senast uppdaterad: 30 april 2021
Sidansvarig: Institutionen för kultur och estetik