Stillbild från kortfilmen Gamla stan (1931). Författaren Erik Asklund reciterar titeldikten medan hans ansikte dubbelexponeras med Stockholmsvyer.
Filmvisning för svenska militärer 1939. Okänd fotograf / Stockholms stadsmuseum.
Salongen till den funktionalistiska biografen Flamman i Stockholm, invigd 1930 efter ritning av Uno Åhrén. Foto: C.G. Rosenberg
Verkar film: 1930-talslitteraturen i det svenska filmnätverket handlar om hur den svenska skönlitteraturen omformades då rörliga bilder gjorde sitt intåg i vardagen. Under 1930-talet kom filmen att bli det medium alla talade om och som ingen undkom. Det visades film i moderna biografpalats men också i skolor, på arbetsplatser, i det militära, på gatorna och i hemmen. Filmstjärnor bevakades i filmtidskrifter, författare gjorde experimentfilmer, reklamfilmer saluförde produkter och privatpersoner lockades att dokumentera sina liv med smalfilmskameror. Denna filmens allestädesnärvaro – i studien begreppsliggjord som ett filmnätverk – ledde befolkningen mot ett nytt sätt att se, till gagn för den accelererande konsumtionskulturen såväl som den begynnande välfärdsstaten. I Johan Klingborgs analyser av verk av bland andra Karin Boye, Eyvind Johnson och Artur Lundkvist träder denna osynliga reglering av seendet fram som ett villkor för varseblivningens litterära gestaltning. I förlängningen undersöks litteraturens förändrade ställning under trycket från de rörliga bilderna, en fråga med direkt bäring på skriftens och läsningens förutsättningar i vår tids digitala mediesystem.
Johan Klingborg. Foto: Sören Andersson / Stockholms universitet