Ny bok om flickböcker i rösträttskampen
I år firas 100-årsjubileum för rösträtten. Den 26 januari 1921 fattade Sveriges Riksdag beslut om allmän och lika rösträtt. I en ny bok av Maria Andersson, docent i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet, undersöks 1800-talets och det tidiga 1900-talets svenska flickböcker som en del av samhällsdebatt och rösträttskamp.
Hur skulle framtidens kvinna vara? Och vilken plats skulle hon ha i samhället? Dessa frågor utforskas genom berättelser om flickors uppväxt och utbildning.
Parallellt med de kvinnliga romanförfattarnas genombrott under 1830-talet börjar också en litteratur för unga kvinnor växa fram, böcker som ville både diskutera och forma framtidens kvinnliga medborgare. I flickböckerna framträder en brokig tillvaro av vardaglig lek och vådliga äventyr, och också studier och yrkesdrömmar.
Maria Anderssons nya bok, Framtidens kvinnor: Mognad och medborgarskap i svenska flickböcker 1832–1921, visar hur den svenska flickboken blev en del av den alltmer intensiva debatten om kvinnans medborgerliga rättigheter från 1830-tal till 1920-tal. Genren blev ett forum för författare med skilda politiska åskådningar. I böckerna står den unga kvinnan i centrum för samtidens stora samhälleliga omvälvningar. Här framträder husliga flickor, manhaftiga studentskor eller shoppande koketter. Den unga kvinnan får samtidigt representera nostalgiska minnen från en svunnen värld och ett löfte om en mer jämställd, fredlig framtid.
Senast uppdaterad: 30 april 2021
Sidansvarig: Institutionen för kultur och estetik